Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 21 oktober 1944 - Fuktighetens absorption och vandring i byggnadsmaterial, av C H Johansson - Druckverluste in Druckleitungen grossen Kraftwerke, av Wll - It-Tafel, av Wll - Versuche mit geschweissten Trägern zur Beurteilung der Eignung der verwendeten Werkstoffe und der Art der Herstellung der Träger. Prüfung der Werkstoffe mit dem Nutschweissbiegeversuch und mit dem Kerbschlagbiegeversuch, av Oq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1216
TEKNISK TIDSKRIFT
vattenånga. Sak samma gäller fasadbeklädnader
av täta material, t.ex. granit, de förhindra
visserligen vatteninträngning genom slagregn, men
försvåra uttorkningen av nybyggnaden3. Denna
olägenhet blir givetvis ännu mera markerad,
om luftfuktigheten i de innanför liggande
lokalerna är hög. Den fuktighet som från insidan
diffunderar in ackumuleras då i väggen som
fri fuktighet. Det ideala ytskiktet skall
därför ha god genomgångsförmåga för vattenånga
men hindra passagen av vatten i vätskeform.
Att en dylik effekt i princip är möjlig har
man exempel på vid vissa impregnerande
kraftpapperskvaliteter. En påse av detta papper, vars
diffusionsmotstånd mot vattenånga är måttligt,
kan hänga vattenfylld under månader. Likaså
finnas impregneringsmedel, som ge läder samma
egenskaper. Därvid åstadkommer impregneringen
att vattnets randvinkel mot det porösa materialets
fibrer blir negativ, så att de "slå ifrån sig vatten".
Litteratur
1. Müller—Pouillet: Lehrbuch der Physik. 11 :e uppl.
bd. 3 : 1. Braunschweig 1926.
2. Kollmaji, F: Technologie des Holzes. Berlin 1936.
Hägglund, E: Holzchemie. Leipzig 1928.
3. Kkeüger, H: Utredning rörande klimatisk inverkan på
byggnads fasader. IVA Handl. 1923 nr 24.
Eriksson, A: Murtegel och tegelmurverk. Stockholm 1932.
4. Landolt—Börnstein : Physikalisch-Chemische Tabellen.
Berlin 1923—1936.
5. Lea, F M & Desch, Ch. : Die Chemie des Zements und
Betoris. Berlin-Charlottenburg 1937.
6. Strömberg, r: Absorptionsmessungen mit einer
ver-besserten Mikrowage. Stockholm 1928.
7. McBain: The Sorption af Gases by Solids. London 1932.
8. van der Waals: Thermodynamische Theorie der
Kapil-larität unter Voraussetzung stetiger Dichteänderung. Z. phys.
Chem. IS (1894) s. 357—725.
9. Wtnkelmann : Handbuch der Physik. 2 :a uppl. bd 1:2.
Leipzig 1908.
10. Stefan, J: Versuche über Verdampfung. Math.
Natur-wiss. Sitzungsber. Wien. 98 (1889) s. 1418.
11. Johansson, C H & Persson, G: Luftfuktighetens
diffusion genom små öppningar. IVA 1943 nr 2 s. 160.
12. Sierp, H & Seybold, a: Planta 9 (1929/30) s. 246.
13. Brown, H T & Esoomke, F: Phil. Träns. Roy. Soc.
London 193 B (1900) s. 223.
14. Krischer, O & Rohnalter. VDI. Forschungsheft 1940
nr 402.
Cammerer, J S: über die kapillaren Eigenschaften der
Bau-stoffe. Gesundh.-Ing. 65 (1942) s. 386.
Rowley, F B: A Theory covering the Transfer of Vapor
through Materials. Heat. Pip. Air Condit. 11 (1939) s. 452.
15. Krischer, O: Kapillarbewegung und Dampfdiffusion.
Z. VDI 82 (1938) s. 373.
16. Babbitt, J D: Water Vapor through various Building
Materials. Canad. J. Res. 17 A (1939) s. 15.
Barrer, R M: Diffusion in and through Solids. Cambridge
1941.
17. KreDger, H & Eriksson, A: Undersökningar rörande
byggnadskonstruktioners värmeisolationsförmåga. IVA handl.
1924 nr 36.
Vattenuppsugndngs- och uttorkningshastighet vid olika
ytbehandling av tegelfasader. Undersökningar rörande
byggnadstekniska egenskaper hos poröst tegel. Tegel 1929.
18. Blomqvist, M: Fuktighet i väggar. Tekn. T. 68 (1938)
s. M 72.
Värmeisolering av bostadshus. Byggnadsindustrin is (1943)
s. 483.
Rowxey, F B, Ahlgren, A B, & Lund, C E: Condensation
within Walls. Heat., Pip. Air Condit. Sect. (1938) s. 49.
Teesdale, L v: Condensation in Walls and Attics. U. S. Dep.
of Agriculture Forest Prod. Lab. okt. 1937.
DK 532.576 : 532.542.8
Druckverluste in Druckleitungen grossen Kraftwerke
av Erwin Hoeck, Mitt. Versuchsanst. Wasserbau Eidg.
Techn. Hochschule nr 3. Gebr. Leemann, Zürich 1943.
75 s., 45 fig., 21 tab. 10 schw. frcs.
Vid den ekonomiska dimensioneringen av tuber till
vattenkraftstationer är en säker kännedom om koefficienterna
för beräkning av tryckförlusterna av stor betydelse. De
gängse formlerna äro emellertid i viss mån osäkra. En
omfattande experimentell undersökning utfördes under
åren 1937—1940 vid sju olika schweiziska kraftstationer.
Härvid bestämdes tryckförlusten i rörledningar med
diameter från 0,8 till 2,21 m vid vattenhastigheter upp till
4—5 m/s. Rörledningarnas skrovlighet bestämdes genom
en mikrofotogrammetrisk metod. Det framgick av proven,
att motståndskoefficienterna för de olika rörledningarna
ej kunde sammanfattas i en enda formel, utan att man
fick tre olika typer av motståndsfunktioner beroende på
rörens skrovlighet, nitförbandens anordning m.m. Med ett
och samma rör fick man för övrigt olika
motståndsfunktioner beroende på om röret var nytt eller hade varit i
användning. Resultaten av undersökningarna äro
översiktligt sammanfattade och utgöra ett värdefullt bidrag till
kännedomen om tryckförlusten i rörledningar. Wll
DK 621.18
It-Tafel zum schnellen Ermitteln des Verlaufes der
Rauch-gastemperatur in Dampfkesselanlagen, av F munzinger.
Julius Springer, Herlin 1939. Diagram och 12 s. text. 3,60
RM.
Det klassiska arbetet på ångpanneområdet, Münzingers
"Dampfkraft", innehåller en samling mycket använda
beräkningsdiagram. Av dessa har emellertid en del blivit i
viss mån föråldrade, därigenom att nytt
beräkningsunderlag framkommit. Detta gäller bl.a. diagrammen för
beräkning av förbrännings- och rökgastemperaturer. Med de
nyare värdena på gasernas specifika värme som underlag
har ett nytt beräkningsdiagram utarbetats. I diagrammet,
vilket utges separat, anges värmeinnehållet som funktion
av temperaturen för vattenånga och för rökgaser vid
förbränning av bränslen med olika värmevärden. Med hjälp
av diagrammet kan man även bestämma erforderliga areor
för rökgaser och ånga. Diagrammet är ingående beskrivet
i den medföljande texten och kompletterat med ett antal
instruktiva exempel. Wll
DK 620.17 : 621.791 : 624.023.93
Versuche mit geschweissten Trägern zur Beurteilung
der Eignung der verwendeten Werkstoffe und der Art
der Herstellung der Träger. Prüfung der Werkstoffe
mit dem Nutschweissbiegeversuch und mit dem
Kerb-schlagbiegeversuch, av Orro Graf, Ber. dtsch Aussch.
Stahlbau h. 15. Julius Springer, Berlin 1943. 77 s., 140 fig.
3,20 RM.
Här redogöres för de fortsatta belastningsförsök med
stora svetsade I-balkar som författaren utfört vid
Tekniska Högskolan i Stuttgart. Undersökningens förra del
omfattar brottbelastningsprov med sju balkar av olika
tillverkning, de flesta med 6 m spännvidd och livhöjder
mellan 700 och 1 150 mm. Ett par av balkarna voro
tillverkade av delar från den bekanta olycksbron från
Bahn-hof Zoo i Berlin, andra avsågo att utröna inverkan av
olika svetsmetoder, elektrodkvaliteter etc. Man utsatte
balkarna för upprepade belastningar, till antalet varierande
mellan cirka 1 000 och 3 000, och lyckades i många fall
laboratoriemässigt få fram "spröda brott" av den typ
som iakttagits på några svetsade broar i praktiken.
Undersökningens senare del omfattar utmattningsförsök med
sex balkar alla i huvudsak lika dimensionerade med 3
m spännvidd och cirka 400 mm livhöjd. Balkarna voro
med avseende på livförstärkningarna utförda på tre olika
sätt och företedde även i övrigt smärre olikheter i
tillverkningshänseende. Försöken utfördes i en
pulsatorma-skin för 160 belastningsperioder per minut, och efter ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>