- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1244

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 28 oktober 1944 - Gudenaacentralen 1918—1943, av Richard Smedberg - Beräkning av statiskt obestämda konstruktioner medelst den successiva momentutjämningsmetoden (Cross-förfarandet), av Alf Pira - Några undersökningar av snöskärmar, av Bengt Axelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1244

TEKNISK TIDSKRIFT

dersökningen 1895 hinderlig. Stat, kommuner och enskilda
måste oupphörligt ingripa för övervinnandet av alla
svårigheter, minnande om vad vi voro utsatta för i Sverige
före den nya vattenlagens tillämpning 1919. Och slutligen
det oerhörda i ett jordbruksland som Danmark, att 600
ha måste överdämmas, 5 hus samt 22 gårdar rivas, något
som ju ej är ovanligt vid de tyska daldammarnas tillkomst
och som vi inom några år kanske få bevittna i
Härjedalen. Men så gällde det att skapa ett regleringsmagasin
om 40 km längd.

Gudenaacentralen, som likt ett spindelnät täcker
Mittjylland, är väsentligen en följd av det första världskrigets
höga kolpriser (200 dkr/t före 1918). De civilingenjörer
som framför andra skapat verket äro Kristian Thomsen
(1874—1918), Svend Aage Faber (1867—1937), den
förstnämnde verksam sedan 1895 och den senare sedan 1909.
Vidare märkas Aage Rørbye Angelo (f. 1875), välkänd i
Sverige för samarbetet med Sydsvenska Kraft AB, och
Oscar Dam Andreasen (f. 1885), Danmarks störste
vattenkraftbyggare. Det första förslaget gällde endast 1,4 Mkr.,
nu slutar det på 14 Mkr.

Följande tekniska data må framhållas. Spärrdammen är
800 m lång med 10 m krönbredd. Tilloppskanalens längd
är 500 m, vattendjup 6 m. Hmax är 10,4 m,
regleringsmagasin 5,5 Mm3, årsproduktion 10 MkWh från tre system
à 2 000 hk, spänning 10 000/50 000 V. Turbiner från KMW,
transformatorerna från Asea, medan generatorerna äro
från A/S Titan.
Det andra världskrigets bränslenöd har medfört behov
av ytterligare profilreglering för nya kraftverk, varvid
den nuvarande ledaren, civilingenjör John Nerlien (f. 1889)
gjort en bemärkt insats.

Boken har en förnämlig prägel med ett flertal bilder i
en läcker blå ton. Vad man saknar är en ordentlig karta
med alla nämnda orter, om möjligt placerad först. Den på
s. 77 utförda skissen är visserligen trevlig, men ej
geografiskt tillfredsställande. Med rörelse återfinner man på s. 55
Sven Liibecks bild, men ingenting nämnes i texten om hans
eventuella insats. Enligt vad som inhämtats har han
medverkat på något sätt åren 1920—1921. Richard Smedberg

DK 624.041.2

Beräkning av statiskt obestämda konstruktioner
medelst den successiva momentutjämningsmetoden
(Cross-förfarandet), av Åke Cronholm, K. Vattenfallsstyrelsen,
Stockholm 1942. 77 s., 58 fig.

Boken, som är stencilerad, utgör en framställning i
kompendieform av den successiva momentfördelningsmetoden
och dess användningsmöjligheter belysta med
genomräknade exempel. I inledningen framhåller förf. metodens
enkelhet i användningen ("... de mera tidsödande
siffer-beräkningarna kunna utföras av en ’räkneslav’, som
endast behöver kunna använda räknesticka"). Vidare påpekas
att olägenheten med metoden, att lika långa beräkningar
måste göras för varje belastningsfall, oftast kan minskas
genom rationalisering av arbetet.
Framställningen börjar med metodens tillämpning på
system med noll frihetsgrader, sammansatta av raka
balkar med konstant tröghetsmoment. Därefter behandlas
rätvinkliga system med en eller flera frihetsgrader. Först
genomföras i enklare exempel beräkningarna genom att
skriva siffrorna i särskilda beräkningsfigurer. Sedan visas
en metod att uppställa beräkningarna i tabellform, som
angivits av professor Sven Hultin. Denna
tabelluppställning gör det möjligt att samtidigt ta hänsyn till vridning
och förskjutning, varjämte kontrollen av sifferräkningarna
underlättas. Exempel behandla bl.a. inverkan av
temperaturändringar, system med grundplattor på elastiskt
underlag och beräkning av influenslinjer.

I följande avsnitt behandlas metodens användning vid
system, sammansatta av balkar med varierande
tröghetsmoment, samt snedvinkliga system med en eller flera
frihetsgrader.

Slutligen innehåller boken i en överskådlig tabell formler
för beräkning av inspänningsmoment för balkar med
konstant tröghetsmoment vid ett stort antal belastningsfall
samt tabeller med uträknade värden på
inspänningsmo-menten vid varierande lastställning dels vid punktlast dels
vid jämnt fördelad last.

Boken kan rekommenderas till dem som önska sätta sig
in i den successiva momentutjämningsmetoden och kan
med sina många genomräknade exempel och sina tabeller
användas som handbok vid metodens praktiska
tillämpning. Alf Pira

DK 625.74 : 625.768.5

Några undersökningar av snöskärmar, av Sten
Hallberg, Statens Väginstitut Medd. 67, Stockholm 1943. 71 s.,
71 fig. 2 kr.

Den utredning om snöskärmar, som framlägges i
ovannämnda meddelande, bygger delvis på uppgifter som
Statens Väginstitut år 1941 inhämtat från Sveriges
vägingenjören men framför allt på praktiska försök med
snöskärmar som utfördes på Lovön under vintern 1941-—42 av
nästan alla skärmtyper, som vid den tiden användes i
landet. Dessutom lämnar utredningen ett kortare
meddelande om försök med snösköldar i Skåne. Även ingå
några synpunkter på konstruktionen av snöskärmar samt
några utländska undersökningar om snöskärmars förmåga
att samla snö. Slutligen ingår en sammanfattning och
bearbetning av vissa mätningar av vindens hastighet och
riktning intill skärmar, som under vintern 1941.—42
utfördes såsom examensarbete av två teknologer vid KTH.

Snöskärmar användas i så gott som hela landet och det
är endast vissa ödistrikt längs fastlandet, Gotland samt
enstaka skogsdistrikt i Småland, som icke ha behövt anskaffa
snöskärmar. Den årliga nyanskaffningen av snöskärmar i
landet är betydande och uppskattas till ca 350 000 m.
Skärmarna utföras olika i olika landsändar, vilket
sammanhänger med skilda klimat och snöförhållanden. Man
skiljer mellan samlingsskärmar och ledskärmar, och det
är de förra och särskilt då flyttbara sådana, som
ovanstående meddelande behandlar. Förf. lämnar utförliga
beskrivningar, bilder, måttskisser och konstruktionsdetaljer av
de vanligaste snöskärmstyperna i landet. Dessutom lämnas
i kortfattad form intressanta upplysningar och bilder över
snöskärmar och snösköldar i några främmande länder.

De vanligaste snöskärmstyperna i Sverige äro
brädskär-mar och rullstaket. De förra bestå vanligen av 4 m långa
flak av liggande 3/4" bräder, oftast 10 cm breda och i
regel med 10 cm mellanrum, dvs. med hålprocenten 50,
vilket anses vara en ungefärligen lämplig siffra.
Rull-staketen bestå av vertikala bräder eller spjälor
sammanbundna av järnkätting eller järntråd. Hålprocenten för
rullstaketen är ca 50—60. Skärmhöjden är vanligtvis ca
1,5 m utom i norra Sverige, där högre skärmar användas,
bl.a. genom att skärmarna byggas på med särskilda
skarvskärmar. I norra Sverige torde den fasta brädskärmen
vara dominerande och skärmhöjder på 4 m äro ingen
ovanlighet. Utöver de utförliga detaljerade redogörelser,
som lämnas över de olika brädskärms- och
rullstaketstyper-na, redogöres även för en del andra skärmtyper samt för
de ingående försök som gjorts. Förf. lämnar en noggrann
provkarta på nästan alla de skärmtyper som förekomma
i landet. I samband med försöken på Lovön gjordes
tidsstudier på uppsättningen. Tidsåtgången för uppsättningen
varierade inom mycket vida gränser sannolikt beroende
på de korta transportsträckorna och de fåtaliga försöken.
Med ytterligare tidsstudier på detta område torde väsentliga
tids- och penningbesparingar kunna göras.

För att få en uppfattning om stabiliteten hos
skärmstolpar har väginstitutet utfört praktiska belastningsförsök,
dels med de stolptyper som använts vid Lovöförsöken,
dels mera systematiska försök. Belastningsförsöken, som
utfördes både i sand och lera gjordes så, att stolpen
utsattes för en horisontell kraft 1 m över marken. Stödets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free