- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1245

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 28 oktober 1944 - Några undersökningar av snöskärmar, av Bengt Axelson - Statens Väginstituts provvägsmaskin, av Carl-Olof Zaff - Inverkan av tryckytornas beskaffenhet på kubhållfastheten hos betong, av Hjalmar Schlyter - Vatten och avlopp i landsbygdsfastigheter, av Nils Sandin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 oktober 19U

1245»

rörelse uppmättes för olika belastningar och
belastningen påfördes till brott. Genom att jämföra
stolparnas resp. stagens motståndsareor med brottlasten kan
man få ett begrepp om olika stagningsanordningars
effektivitet. I överskådlig och bildrik tabellform är uppställd
motståndsförmågan för stöd konstruerade enligt olika
principer.

De utländska undersökningar, som anföras av förf., ha
dels utförts genom modellförsök i vindtunnel och dels
såsom praktiska försök ute i det fria. Såväl de
amerikanska som danska undersökningarna ge vid handen, att
hålprocenten 50 är den mest effektiva. En skärm med
mindre hålprocent än 40 synes vara för tät och en
hål-procent mellan 40 och 50 synes vara gynnsammast. Förf.
anser för sin del att modellundersökningar sannolikt ge
en riktig allmänbild av drivbildningen, men att de icke
äro tillfyllest för att klarlägga, hur en snöskärm bör
konstruktivt utbildas och hur sådana detaljer som
skärm-brädernas mellanrum, bredd o.d. inverka på drivbildningen.
Dessa problem kunna troligen endast lösas genom
praktiska försök i full skala.

De försök som vintern 1941—42 utfördes på Mälarisen
verkställdes för att utröna vindens hastighet och riktning
intill skärmar av olika typer i full skala. Skärmhöjd,
brädbredd och brädavstånd m.m. varierades. För att
bestämma luftströmmarnas riktning i olika punkter
uppbyggdes över skärmen ett vertikalt nät av linor, vid vilka
fästes smala vimplar av siden, och vimplarnas utslag
uppmättes genom fotografering. Vindhastigheten framför och
bakom skärmarna uppmättes med små flyttbara
aeromet-rar, vilka på en pappersremsa med konstant hastighet
registrerade vindhastigheten på tre olika höjder över
marken. Dessa hastigheter jämfördes med den inblåsande
vindens hastighet, som kontinuerligt registrerades av en
stationär aerometer. Observationerna ha inritats i
överskådliga figurer, ur vilka man kan avläsa såväl
strömlinjer och läkurvor som lävolymer. Undersökningen visade
en betydande skillnad mellan strömningsförloppen för olika
skärmtyper. Förf. är försiktig i sin bedömning av de
resultat som erhöllos vid denna undersökning, vilken
emellertid var förknippad med stora svårigheter bl.a. på grund
av köld och blåst.

De som önska besked om snöskärmars konstruktion,
detaljutförande, verkningssätt i olika klimat och
snöförhållanden och dessutom önska erhålla utlåtande om olika
skärmtypers funktionsduglighet finna i denna bok mycket
intressanta och lärorika upplysningar. Bengt Axelson

DK 620.178 : 625.8

Statens Väginstituts provvägsmaskin, av G Kullberg,
Statens Väginstituts Medd. 69, Stockholm 1944. 48 s. 24
fig. 2 kr.

Inledningsvis omnämnas olika metoder att prova
vägbeläggningar, bland annat metoden att utföra särskilda i det
allmänna vägnätet ingående provvägar med olika
beläggningstyper och utsatta för den normala trafiken. En
betydande nackdel med detta provningsförfarande var
emellertid, att det kunde ta upp till tio år innan man kunde dra
några tillförlitliga slutsatser. Genom att anlägga slutna
provvägar med konstlad trafik, varvid särskilda fordon
förhyrdes och framfördes på vägen efter en viss plan,
kunde man begränsa tiden och således snabbare få en
uppfattning av beläggningens värde, dock endast till priset
av höga driftkostnader. Vid metoden med provvägsmaskin
eller provvägskarusell kan man däremot uppnå
jämförelsevis goda resultat både på kort tid och till relativt låga
kostnader, om man bortser från de höga
anläggningskostnaderna.

I fortsättningen beskrivas olika typer av utländska såväl
cirkulära som raka provvägsmaskiner, varefter behandlas
Väginstitutets tidigare förslag till provvägskarusell, vilket
redan år 1928 utarbetades av institutets dåvarande
sekreterare, civilingenjör Einar Nordendahl, varvid anläggningen

beräknades kosta 40 000 kr. Den kom emellertid aldrig
till utförande, huvudsakligen på grund av bristen påi
medel.

Frågan om provvägsmaskinen utvecklades sedermera
därhän, att en studiedelegation på fyra medlemmar år
1938-kunde resa till England, sedan det ställts i utsikt, att
bidrag till en provvägsmaskin på vissa villkor skulle kunna*
erhållas genom donation av Carl Smitts Fond. K. M:t
beviljade Väginstitutet rätt att ta emot donationen, varefter
kommitterade för Smitts Fond i oktober 1941 beslöto ställa,
250 000 kr. till Väginstitutets förfogande.

Slutligen lämnas en utförlig redogörelse för
provvägsmaskinen, dess tillkomst, verkningssätt och användning, eni
beskrivning som icke lämnar någonting övrigt att önska
i fråga om grundlighet, men så har förf. också själv haft
huvudansvaret och varit ledare för utrednings- och
konstruktionsarbetet för provvägsmaskinen, och den färdiga^
anläggningen har han säkerligen all heder av.

För att ge en uppfattning om betydelsen av
provvägsmaskinen behöver endast nämnas, att maskinen, enligt vad*
som framgår av meddelandet, under 8 timmar ger ett
trafikarbete av samma storlek som trafiken under ett år på<
en väg med 1 000 fordon per dygn. Carl-Olof Zaff

DK 620.173 : 666.97

Inverkan av tryckytornas beskaffenhet på
kubhållfastheten hos betong av Per Nycander, Statens
Provningsanstalts Medd. 91, Stockholm 1943. 10 s., 1 fig. 1 kr.

Kubhållfastheten hos betong är som bekant en
grundläggande faktor vid beräkning av en mångfald byggnadsverk.
Betongprovkroppens hållfasthet är emellertid beroende
av-flera olika förhållanden, bland vilka tryckytornas
beskaffenhet torde vara en av de viktigare.

Föreliggande skrift utgör en intressant redogörelse för
omfattande försök, vilka företagits vid Statens
Provnings-anstalt i syfte att utröna inverkan på kubhållfastheten*
av bl.a. avplaningsbrukets sammansättning och hållfasthet,,
avplaningens tjocklek, härdningstid m.m. Som jämförelse
har undersökts hållfastheten hos kuber gjutna i formar
av stål med planbearbetade ytor.

Den vid provningarna erhållna spridningen i
hållfasthetsvärdena anser förf. till stor del bero på sättet för kubernas
avplaning. Det är därför nödvändigt, att arbetsförfarandet
vid avplaning är noggrant fastställt. Även på planheten
hos avplaningsskiktet måste enligt undersökningsresultaten
stora krav ställas.

Slutligen kunna ur undersökningarna erhållas några prak^
tiska anvisningar vid tillverkning av betongkuber,
nämligen dels att ytorna böra göras så jämna att
avplanings-skikten kunna hållas tunna, dels att kuberna böra insändas
i så god tid före önskad provningsdag, att avplaningens
erhåller en härdningstid av ca 1 dygn vid användning av
snabbcementbruk. Hjalmar Schlyter

DK 628.1/.3 + 644.6

Vatten och avlopp i landsbygdsfastigheter, av Yngve
Gustafsson, Lantbruksförbundets Tidskrifts AB,
Stockholm 1942. 174 s., 97 fig. 3,25 kr.

Det gamla norska ordspråket "När flickan gifter sig:
får hon ett vattenok i brudgåva" belyser förf. i sina
inledningsord med de skrämmande resultaten från en
specialundersökning av bostadsförhållanden på
landsbygden, som utfördes i samband med särskilda folkräkningen
år 1935/1936. Av 32 000 undersökta bostäder på
landsbygden fördelade över hela landet saknade 80,3 %
vattenledning och 79,4 % spillvattenledning. I 12,7 % av fallen:
hade man över 100 och i 4,5 % över 200 m till
hushållsvatten. Som motsatt förhållande härtill framstå resultaten,
från en liknande undersökning år 1935 av 14 städer, där
vattenledning saknades i endast 5,9 % av de undersökta,
smålägenheterna och spillvattenledning i 6,6 %.

Inledningsvis nämner även förf., att omkring en halv
miljon brunnar inom landet skulle vara i behov av sane-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free