Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 28 oktober 1944 - Vatten och avlopp i landsbygdsfastigheter, av Nils Sandin - Husbygningsmaterialer, av Hasse Billman - Vejledning i Opførelse af Ensilagebeholdere, av Nils Holmqvist - Stabilitetsproblemet ved Skaller, av Bertil Hammarson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1246
TEKNISK TIDSKRIFT
ring, och förmodar på säkert goda grunder, att härigenom
en avsevärd ökning av folkhälsan vore att vänta.
På ett synnerligen lättfattligt och intresseväckande sätt
—- man har ingen känsla av lärobok vid genomläsandet —
har förf. lyckats samla just det väsentliga inom enkel
vatten- och avloppsteknik, omfattande bland annat
förundersökningar av vattentäkter, resultatens behandling,
kostnaderna härför, vattenreningsmetoder,
vattenledningssystem med reservoarer och olika slags pumpanläggningar,
spillvattenbehandling med olika reningsmetoder och behov
härav, olika materielsorters lämplighet för skilda ändamål,
dräneringsmetoder, diverse beräkningsgrunder med
dimensioneringstabeller m.m. samt till sist möjligheter till statlig
hjälp för den enskilde till förbättring av förhållandena.
Den förmodade risken att bli betraktad som för tidigt
utkommen behöver boken ej röna, utan hellre som ett
ord i rättan tid. Säkert pryder den sin plats i vatten- och
avloppsteknikerns bokhylla och bör vara självklar på
lantmannens skrivbord. Nils Sandin
DK 691
Husbygningsmaterialer, av Axel G Jørgensen. 3:e uppl.
Köpenhamn 1943. Importbokhandeln, Stockholm. 360 s.
16,50 kr.
Det är ungefär samma byggnadsmaterial, som användes
i Danmark och Sverige, och de begagnas i allmänhet på
samma sätt. Vissa undantag finnas förstås. Man är inte så
sträng i Danmark, när det gäller värmeisolering — ofta
har man fönster med enkla glas. Taktegel och liknande
bindas fast eller spikas direkt i åsar eller läkt och tätas
i fogarna, underpanel anses inte vara nödvändig. Vidare
har man något, som kallas Moler (en blandning av kiselgur
och lera, som fås vid Limfjorden), varav mursten m.m.
framställes. Anmärkningsvärt är att blyvitt får användas
inomhus. I Sverige är det enligt lag förbjudet. Bortsett
från sådana få undantag är emellertid boken lika
användbar i Sverige som i Danmark, helst som det inte
finns någon modern motsvarighet till den på svenska.
Det är ingen djupgående framställning, men man får
en god överblick över de vanliga byggnadsmaterialen, hur
de framställas, hur de användas och anbringas och hur de
skyddas mot skador. Vad skador beträffar, omnämner
förf. bl.a. de svampangrepp, som resulterat i att åtskilliga
nya konstruktioner av dansk gran blivit förstörda.
Orsaken härtill har varit, att virket på grund av stor
efterfrågan inte lagrats tillräckligt länge utan haft för stor
fuktighet, då det införts i byggnader.
Man kan undra varför volymvikt konsekvent uttrycks i
kg/m3 och sp. vikt i kg’dm3 och varför procent skrivs pCt,
när man kan skriva % (även på danska). Så skall man
komma ihåg att Brint betyder väte, lit syre och Kvcelstof
kväve. Hasse Billman
DK 624.92 : 725.35 : 636.084
Vejledning i Opførelse af Ensilagebeholdere,
betänkande utgivet av Det Kgl. danske Landhusholdningsselskab,
Köpenhamn 1940. 13 s. 7 pl.
Betänkandet behandlar konstruktioner och uppförande
av siloer för AlV-foder. Då det avser att vara en vägledning
och rådgivare för sådana, som önska söka lån från den
danska staten, uteslutas sådana konstruktioner, som inte
med säkerhet kunna förmodas motstå påverkan av väder
och vind samt AlV-syra under någon längre tidsperiod.
Första delen behandlar en del allmänna och för de olika
konstruktionerna gemensamma spörsmål Vid val av
storlek har det danska meddelandet inskränkt typerna till fyra,
nämligen till siloer med 2,0, 3,0, 4,0 och 5,0 m diameter,
samtliga med cirkulär form och djupet 1,5 m. Principen
för valet mellan dessa storlekar är, att fodret ej kan
bevaras utanför silon mer än 2 à 3 dygn, samt att man varje
gång bör ta ett minst 4—5 cm tjockt lager foder ur silon.
Under förutsättning av en fodergiva av 10 kg per djur
och dag, bli de ovannämnda storlekarna lämpade för 4,
10, 17 respektive 27 kor och behållarna komma att rymma
foder för ca tre månader. Det påpekas emellertid, att man
vid val av silostorlek även måste ta hänsyn till den mängd
AlV-foder man kan beräkna erhålla från den givna
arealen. En annan allmän och viktig detalj, som påpekas, är,
att man placerar siloerna så, att de äro lätta att fylla,
men även så, att man ej får för besvärliga transporter,
när fodret senare skall hämtas.
Som jämförelse med de danska synpunkterna kan
nämnas att i meddelandet nr 73 från Jordbrukstekniska
Föreningen räknas med den dagliga foderåtgången. Om man
tar 4,5 cm per gång, räcker ett 135 cm lager i 30 dagar.
I en 2,5 m silo kan ett 4,5 cm lager beräknas väga omkring
200 kg, varför vid en fodergiva av 20 kg per dag och ko
diametrarna 2,5, 3, 4, 5 och 6 m anses räcka för resp.
5—7, 7—15, 15—30, 30—50 samt över 50 kor.
Andra delen av betänkandet behandlar olika utföranden
av själva behållaren, varvid uppdelning sker i sex sorter:
siloer av betong, gjuten på stället, siloer av betongringar,
siloer av betongblock, siloer av betongstavar, murade siloer
samt speciella utföranden (med vattentryck osv.). Inom
varje grupp är arbetet uppdelat i utgrävning, formarbete,
blandning och gjutning av betongen, ifyllning och
avjäm-ning av bottnen, efterbehandling och isolering.
Arbetsbeskrivningarna och ritningarna över de olika
konstruktionerna äro relativt detaljerade och delvis elementära, men
innehålla inte något speciellt anmärkningsvärt.
Vid jämförelse med det tidigare nämnda meddelandet
från Jordbrukstekniska Föreningen är det emellertid
speciellt en detalj, som är värd att påpekas: i det danska
meddelandet har för utförandet av formarna till de på platsen
gjutna siloerna inte tagits någon hänsyn till möjligheten
att utföra dessa så, att de sedermera kunna användas till
översilo, i vilket fall konstruktionen givetvis hade blivit
betydligt mera användbar. Nils Holmqvist
DK 531.259.2 : 624.074.4
Stabilitetsproblemet ved Skaller, av B J Bambøll,
Byg-ningsstatiske Medd. 2. J Gjellerup, Köpenhamn 1942. 12 s.,
9 fig. 3,50 dkr.
Förf. har gjort en sammanställning av de undersökningar
och försök, som gjorts för att utröna knäckningsfenomenen
för rör, åverkade av utvändigt tryck och belastning i rörets
längdled, samt använt resultaten av dessa undersökningar för
en stabilitetsbetraktelse av en cylindrisk skalkonstruktion.
Inledningsvis erinras om böjningslinjens ekvation för en
homogen sträva, varefter analoga ekvationer uppställas
gällande en rörformig sträva, som förutom belastning i
längdled även åverkas av jämnt fördelat utvändigt tryck.
Härvid observeras, att vid en homogen sträva en punkts
förskjutning kan sägas ske i en riktning, under det att
förskjutningen av en punkt på ett rör med ovan nämnda
belastning måste anges i tre riktningar.
Förf. övergår sedan att betrakta denna rörformiga sträva
åverkad till en början av enbart belastning i längdled, och
anger då att sinus- (cosinus-) formade böjningslinjer
uppträda dels i längdled och dels i omkretsens riktning.
Periodtalet för dessa böjningslinjer kan, beroende på strävans
form och längd, ofta vara > vilket periodtal som
bekant ger den minsta knäcklasten för den homogena
strävan. För att erhålla minsta knäcklasten får man här anta
olika värden på perioden och pröva sig fram. Grafiskt
visas resultaten av flera försöksserier, angivande
relationen mellan knäcklast och rörsträvans dimensioner, varvid
märkes att strävans längd har så liten betydelse att den
försummats.
Därefter behandlas det fall då strävan endast är
åverkad av utvändigt tryck. Härvid är formförändringen, i
motsats till föregående belastningsfall, även i hög grad
beroende på strävans längd, och tydligt är att i detta fall
det ej kan uppträda bucklor i längdled, utan endast i
omkretsens riktning. Förf. anger även här kurvor visande
minsta knäcklastens variation med strävans dimensioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
