Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 4 november 1944 - Handbok för väderleksobservatörer, av Anders Ångström - Överspänningar och överspänningsskydd i elektriska starkströmsanläggningar, av G Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 19 Ak
1263
börd. Metoderna för mätning av molndrift, molnhöjd och
solskenstid äro behandlade i särskilda underavdelningar.
Kapitlet avslutas med allmänna bestämmelser rörande
instrument, såsom angående reparation, flyttning och
förpackning; dessa sistnämnda regler gälla främst för de
reguljära observatörerna ocli äro knappast av större
intresse för andra än dessa.
Nästa huvudkapitel är ägnat observationer utan
instrument. Man får här en klar och sammanträngd
framställning av metoderna för skattning av vind, molnslag och
molnmängd samt av klassificeringen av hydrometeorer,
elektriska och optiska väderleksföreteelser, sikt, jordytans
tillstånd osv. En särskild underavdelning är ägnad de
fenologiska observationerna, vilka hittills fått träda alltför
mycket i skymundan.
Efter en del råd och anvisningar om post- och
järnvägsförsändelser, rekvisitioner och räkningar etc., som äro
av speciellt intresse för observatörerna, följer en samling
av några viktigare meteorologiska tabeller: för
barometer-avläsningarnas reduktion till 0°, normaltyngd och
havsytans nivå, över normalvärden av temperatur och
nederbörd vid svenska stationer, tabell för bestämning av
fuktigheten från avläsning av torr och våt termometer, samt
en tabell över lyftkraften och stighastigheten hos
pilotballonger. Slutligen finnas åskådliga exempel på
meteorologisk journalföring. En del typiska journaler äro
reproducerade.
Vid handbokens tillblivelse ha särskilt medverkat
statsmeteorolog W Person, fil. dr T Bergeron och meteorolog
H Modén. Handboken är ej blott av betydelse för
Meteorologiska Anstaltens egna observatörer och för deras
enhetliga och systematiska skolning, utan fyller dessutom en
hittills synnerligen kännbar brist inom vår inhemska
facklitteratur. För många ändamål och i många sammanhang
äro meteorologiska observationer och iakttagelser
önskvärda. Bationell skogsvård och lantbruk kräva ofta
systematiskt utförda meteorologiska observationer.
Undersökningar av detta slag underlättas nu genom tillgången till
en planmässigt uppställd modern handledning, där frågor
rörande instrumentens uppställning, avläsning och skötsel
och observationernas anteckning och sammanställning
finnas behandlade på ett överskådligt och lättfattligt sätt.
Anders Ångström
DK 621.316.93
överspänningar och överspänningsskydd i elektriska
starkströmsanläggningar, av Ragnar Lundholm. Skrifter,
utgivna av Svenska Teknologföreningen nr 15. Stockholm
1944. 266 s. 16,50 kr.
Genom tillämpning av Maxwells ekvationer blevo de
grundläggande teorierna för elektriska vandringsvågors
utbredning på kraftledningar mycket tidigt klarlagda. Vid
användning av teorierna råkade man emellertid ut för
många besvikelser, emedan man saknade experimentellt
underlag i två viktiga avseenden. Dels hade man en mycket
bristfällig kännedom om storleksordningen hos de
strömmar och tider man har att räkna med då det är fråga
om blixtar, dels visste man mycket litet om hur
isolationen i elektriska anläggningar förhåller sig då den
utsättes för mycket kortvariga överspänningar. Man kände
därför icke storleken och varaktigheten hos de
spänningar man hade att skydda sig mot och bedömde
vanligen isolationen med utgångspunkt från överslagsprov
eller enminutsprov med endast växelspänning av vanlig
nätfrekvens.
Så småningom framkommo emellertid mätapparater,
främst katodstråleoscillografen, med vilka man icke blott
kunde direkt registrera de överspänningar, som uppträda
på en kraftledning, utan även de strömmar, som flyta
genom en blixtbana. Parallellt därmed lyckades man genom
sinnrika fotograferingsmetoder i detalj utreda hur en
blixtkanal uppstår och utvecklas och har t.o.m. lyckats
samtidigt fotografera och mäta strömmen i en och samma
blixtkanal. De meteorologiska förutsättningarna för
blixtarnas uppkomst har man även börjat komma underfund med.
Parallellt med åskforskningen har laboratorietekniken fått
ett storartat uppsving. Dels har man även där infört
katodstråleoscillografen men dels har man också lärt sig att
bygga så stora och pålitliga kondensatorbatterier, att de
naturliga blixtarna kunnat efterliknas i laboratoriet. Med
hjälp av samma fotograferings- och
oscillograferingsmeto-der som för naturliga blixtar har man kunnat förvissa sig
om att laboratorieblixtarna äro kvalitativt likartade med
de naturliga blixtarna. Det har därigenom blivit möjligt
att i detalj studera hur anläggningarnas isolation förhåller
sig då den utsättes för överspänningar liknande dem som
förekomma i naturen.
Genom att samtidigt tillämpa de matematiska
vågteorierna, den direkta åskforskningen och
laboratoriemätningarna på överspänningsproblemet har man numera kommit
så långt att det i huvudsak är ett ekonomiskt problem
att avgöra hur mycket man vill kosta på sig i fråga om
isolation och överspänningsskydd för att tillgodose
driftsäkerhetens krav. Mycket forskningsarbete återstår dock
alltjämt innan det rent siffermässiga underlaget för den
ekonomiska kalkylen blivit tillräckligt noggrant känt.
Den ekonomiska avvägningen av isolation och
överspänningsskydd är ingalunda någon lätt sak. Överspänningarna
uppträda nämligen slumpvis med en frekvens, som varierar
både från år till år och från plats till plats, och två
överspänningar äro aldrig identiskt lika till form och
varaktighet. Även om man endast behövde räkna med en
standardiserad blixttyp vore problemet ganska invecklat,
icke minst därför att även isolationens hållfasthet är ett
statistiskt begrepp och icke en absolut storhet. På grund
av överspänningarnas nyckfullhet blir emellertid
problemet mycket svårt.
Eftersom förutberäkningen av ett överspänningsskydds
skyddsverkan är besvärlig, kunde man tycka, att det vore
enklast att pröva sig fram i varje enskilt fall. Emellertid
är det i detta sammanhang teorin och icke praktiken i det
enskilda fallet som ger det bästa resultatet, emedan teorin
tolkar och samordnar en stor mängd praktiska resultat,
så att man blir i största möjliga grad oberoende av
slumpens inverkan. De praktiska anvisningar som teorin leder
till äro också förhållandevis enkla.
Vid arbetet på Allmänna Isolationsnormer, SEN 30,
uppstod en viss svårighet att begränsa omfånget på de till
normerna hörande anvisningarna. Det visade sig, att
anvisningarna skulle komma att svälla ut till en bok, om
de gjordes något så när fullständiga. Det var givetvis
uteslutet att utvidga normhäftet i så hög grad, men boken
ansågs dock böra komma ut. Professor F Dahlgren
föreslog då, att dr Lundholm i bokform skulle ge ut sina
föredrag vid K. Tekniska Högskolan under vårterminen
1942, och det är dessa föreläsningar jämte ett föredrag
vid Ingeniörsvetenskapsakademiens överspänningsmöte
våren 1943 som nu föreligga. Elektroteknikfonden har ställt
underlag till förfogande för publiceringen, och man torde
kunna instämma ined Svenska Elektroingenjörsföreningens
styrelse i att denna åtgärd väl motsvarar donatorernas
önskemål, såsom i förordet framhålles av professor
Dahlgren.
För den praktiskt arbetande ingenjören har det varit
ganska besvärligt att ur den oerhört rikliga litteraturen
plocka ut vad man verkligen behöver veta för att kunna
angripa överspänningsproblemet rationellt. Exempelvis har
American Institute of Electrical Engineers givit ut en
’Lightning Reference Book’ som innehåller ett urval av
de viktigaste tidskriftsuppsatser som publicerats under åren
1918—1935 och redan denna bok i kvartformat omfattar
1 524 sidor. Det nu föreliggande arbetet av dr Lundholm
är därför att betrakta som ett mycket värdefullt
standardverk, där man får den moderna
överspänningsskyddstek-niken presenterad i samlad form. Man får där inte bara
reda på huru långt man kan komma i praktiken med till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
