Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 4 november 1944 - Ultrakortvågsteknikens konstruktionselement, av Carl-Georg Aurell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1276
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Resonanskrets för 1,25 m våglängd, använd som
svängningskrets i oscillator.
I Yagi-antennen förbättras riktverkan hos en
dipol därigenom att andra strålningsmatade dipoler,
direktorer, i rad placeras i strålningsriktningen
framför den direkt från sändaren matade
dipolen. Denna senare kan dessutom ha en
reflektor bakom sig.
Kommer man ner i våglängder under ca 1 m, kan
det ibland vara fördelaktigt att använda en
para-bolisk reflektor, varigenom en mycket god
riktverkan erhålles. I detta fall räcker det med en enda
dipol placerad i reflektorns brännpunkt, fig. 4.
De tidigare behandlade vågledarna medge också
en mycket användbar antennutformning. Redan
från den fria änden av en vågledare erhålles
riktad strålning, men genom att vidga den till ett
horn erhållas såväl bättre koncentration av
strålningen som gynnsammare avslutning för
vågledaren. Utgår man från en rektangulär
vågledare, kunna de vinkelrätt mot varandra liggande
hornsidorna ges olika öppningsvinkel, varigenom
olika riktkarakteristiker erhållas i mot varandra
vinkelräta plan. Fig. 5 visar sådana
elektromagnetiska horn, använda vid amerikanska
ekoradio-försök. Då hornmynningens tvärdimensioner i all-
mänhet äro ett par våglängder, blir denna
antenntyp otymplig, då man kommer över decimetervåg.
Resonanskretsar
Resonanskretsar behövas på ett flertal ställen i
i ultrakortvågsutrustningar, t.ex. som
svängningskretsar i oscillatorer, selektiva kopplingsorgan
mellan rör, i filter. Ned till en våglängd av någon
meter kan den i radiotekniken vanliga
kombinationen av induktansspole och kondensator ännu
användas. Då man i allmänhet fordrar en viss
reaktans i ohm räknat hos spolar resp.
kondensatorer för ett visst användningsändamål, följer
att såväl induktans- som kapacitetsvärden minska
proportionellt med den använda våglängden.
Spolarna innehålla därför blott ett eller ett par varv
och utgöras oftast av tjock oisolerad koppartråd
eller kopparrör samt äro i allmänhet fribärande.
Ofta försilvras de för att förbättra godheten.
Kondensatorerna utföras i allmänhet med luft
som dielektrikum och kunna för de kortare
våglängderna bestå av två cirkulära plattor. Ett
exempel på resonanskrets med envarvig spole
visas i fig. 6.
I sina ändpunkter kortslutna eller öppna
ledningar kunna även med fördel användas som
resonanskretsar. En i ena ändan kortsluten och i
den andra öppen ledning, vars längd är en udda
multipel av en fjärdedels våglängd, verkar som
en för denna våglängd avstämd
parallellresonans-krets. Samma gäller för en i båda ändar öppen
eller kortsluten ledning, vars längd är en
multipel av halva våglängden. Som exempel kunna
vi ta en ledning av det förstnämnda slaget. Denna,
ansluten i sin öppna ända, motsvarar i närheten
av resonansvåglängden en parallellresonanskrets,
vars induktans är lika med 81 % av den med
lågfrekvens mätta induktansen i ledningsslingan och
en kapacitet lika med halva den statiskt uppmätta
kapaciteten hos ledningen med kortslutningen
borttagen. Denna ekvivalens gäller dock blott
omkring resonansvåglängden. Till skillnad från den
enkla parallellresonanskretsen med spole och
kondensator uppvisa resonansledningarna med sti-
Fig. 7.
Princip och
praktiskt utförande av filter
i
televisionssändare för [-undertryckande-]
{+undertryc-
kande+} av icke
önskat
sido-band.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
