- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1296

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 11 november 1944 - De grafiske Metallers Metallurgi, av Börge Lunn - Statens torvdrift dyrbar - Gas av torv - Den svenska saltfyndigheten i Höllviken - Konstgödselfabriken i Köping

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1296

TEKNISK TIDSKRIFT

Egenskaber specielt de der Fremkommer ved en
Rekrystallisation fuldständig ändres ved
Om-smeltningen og Nyudstöbningen, saa det er
van-skeligt at se, hvordan en Lagring skulde give
Me-tallet bedre Egenskaber, naar denne foregaar för
Metallet smeltes. Förklaringen er ganske simpel:
Naar man tvinges til at lägre sit Metal nogen Tid
för det smeltes, har man en stor
Metalbehold-ning, og derved mindre dagligt Slid paa den
sam-lede Beholdning. Hvis Metalbeholdningen er for
lille, kan man ikke behandle Metallet saa godt,
som man burde, og saa bliver det daarligt.

Det er ogsaa en hyppig Tanke, at et Metal,
frem-stillet af rent, bly- og antimonfrit Tin samt helt
rent tin- og antimonfrit Bly og helt rent tin- og
blyfrit Antimon er bedre end et Metal, fremstillet
ved Sammenblanding af helt rene Tin—Antimon
—Blylegeringer. Der er ingen Forskel;
alminde-ligvis er det Metal, der er fremstillet ved
Sam-mensmeltning af de handelsvanligt rene Metaller
mindre godt, fordi bl.a. Antimonet själdent er saa
rent, som det burde väre til det Formaal. At
Tanken fremkommer, skyldes det simple, at månge
Tin—Antimon—Blylegeringer ikke altid er helt
rene, fordi de har väret underkastet ufuldständige
Raffineringsprocesser og Kontrolmetoder.

Et möderne Metalvärk maa raade over alle
tekniske Hjälpemidler, der sätter det i Stånd til at
fremstille rene Metaller og Legeringer ud fra
et-hvert metalholdigt Raamateriale. Det skal saaledes
kunne foretage Elektrolyse, Destillation,
Fäld-ninger, Omkrystallisation og lignende og have et
Kontrollaboratorium, der kan kontrollere
Fa-brikationsforlöbet fra urent Raaprodukt til ren
Legering. Uden disse Hjälpemidler er det ikke
muligt at fremstille gode Legeringer.

De Metaller, der raffineres paa et möderne
Metalvärk, er fuldtud paa Höjde med en "syntetisk"
Legering, sammensmeltet af originale Metaller. I de
Aar, som Krigen har varet, er der vist intet Land
uden for Japan og de af Japan besatte Omraader,
der haft Raad til at bruge rent Tin og rent
Antimon i store Mängder til deres grafiske Metaller.
Og dog synes Bogtrykkermetallerne överalt i
Verden fortsat at fungere til fuld Tilfredshed.

Dengang man kunde tillade sig at legere med de
hvert for sig rene Metaller var der ingen, der
gjorde det, uden maaske i Propagandaannoncer, men
det er jo ogsaa en anden Sag! Saa derför behöver
man ikke her i Sverige at se Fremtiden for
Bogtrykkermetallerne i Möde med bange Anelser: om
saa Landet var afspärret i månge Aar, vilde det
ikke kunne märkes paa Bogtrykmetallernes
Kvalitet. naar de underkastes saglig Behandling.

Statens torvdrift dyrbar. Bränslekommissionen har till
handelsministern avgivit rapport över den av AB Svensk
Torvförädling bedrivna maskinella tillverkningen av torv.
Anläggningskostnaderna ha t.o m. mars månad 1944
uppgått till 5,1 Mkr. Härav har avskrivits 1,6 Mkr under de

tre verksamhetsåren; anläggningarna äro alltså i senaste
årsbokslutet upptagna till 3,5 Mkr. Driftöverskottet för det
senaste verksamhetsåret uppgår till 0;95 Mkr., vilket
belopp helt och hållet har använts till avskrivningar. Trots
att resultatet av driften under innevarande år har varit
betydligt bättre än tidigare, kommer det att ta ytterligare
flera år innan anläggningarna ha blivit till fullo betalda.
Med en så utsträckt avskrivningstid finns anledning
befara, att driften icke skall kunna avvecklas utan förlust.

Av 80 privata företag i branschen ha 55 lyckats
amortera anläggningskostnaderna under tre år. För de av staten
ägda mossarna äro driftresultaten mycket olika. Endast
en anläggning, den vid Hästhagen, är till fullo betald. Vid
Vederyd har mossens råtorv visat sig vara av så dålig
kvalitet, att man har varit tvungen att nedlägga driften.
Det sämsta resultatet har nåtts vid Yllevadsmossen, där
driften förra året gick med en förlust på 0,1 Mkr och vars
anläggningar, värda 0,45 Mkr, icke alls ha kunnat
avskrivas. Driften vid Yllevadsmossen och Vederydsmossen
har kännbart försämrat resultatet av hela den statliga
torvförädlingen.

Anläggningarna vid de statliga mossarna ha blivit avsevärt
dyrare per ton bränntorv än vid de enskilda företagen.
Detta beror till stor del på att man har kostat på sig mera
gedigna och hållbara anläggningar än som är vanligt inom
bränntorvindustrin samt på ökad mekanisering av driften
på mossarna. Denna mekanisering har givetvis varit av
värde, då det gällt att få de senaste rönen beträffande
den maskinella utrustningen för torvtäkt utprovade. Den
kraftiga mekaniseringen har hittills icke medfört beräknad
sänkning av framställningskostnaderna. Det är dock för
tidigt att slutgiltigt uttala sig om det ekonomiska
resultatet av den maskinella driften (Arb. 3/10 1944).

Gas av torv. För närvarande är man vid Stockholms
Gasverk sysselsatt med att i stor skala prova torvkol i
driften. Avsikten är att komma underfund med de
svårigheter, som man kan ha att räkna med i fråga om
transporterna, släckningen av koksen, torvkoksens användning
osv. Försöket omfattar icke mindre än 1 000 t. Man har
redan klart för sig, att torvkolen kunna ge en gas, som
kan distribueras. De ge även samma biprodukter som
kolen; man utvinner alltså bensolprodukter, stenkolstjära
och ammoniak. Koksen däremot blir av annan karaktär
och erhålles i mindre kvantiteter än koks av stenkol.
Torvkolkoksen motsvarar närmast träkol, och frågan är
hur man skall kunna använda den på lämpligaste sätt
(MT 27/9 1944).

Den svenska saltfyndigheten i Höllviken. Sveriges
Geologiska Undersöknings djupborrningar i sydvästra Skåne,
som lett till upptäckten av fossil saltlösning, huvudsakligen
innehållande koksalt, "vägsalt", brom och magnesium, har
varit föremål för diskussion inom Skånska
Ingenjörsklubben och Geologiska Föreningen. Statens
Industrikommission har under utredning frågan om nyttiggörande av
saltfyndigheten och har för ändamålet tillsatt en kommitté,
bestående av överingenjör B Stéenhoff (sammankallande),
överdirektör P Geijer samt överingenjörerna E Schön och
T Wintzell. En försöksanläggning under ledning av
civilingenjör A Beckman är för närvarande i gång vid
sockerfabriken i Arlöv. Några siffror från försöken ha icke
publicerats, men vid ovannämnda diskussioner har
kommissionen låtit förstå, att det icke torde vara alldeles
utsiktslöst att på basis av den gjorda fyndigheten få fram en
ekonomiskt bärkraftig saltindustri, även om förkrigstidens
marknadspriser läggas till grund för kalkylerna.

Konstgödselfabriken i Köping är nu under uppförande.
Svenska Salpeterverken bygger här en hel fabriksstad på
ett trettiotal byggnader för en kostnad av 15 Mkr.
Fabrikens årskapacitet beräknas bli ca 42 000 t. Behovet av
elektrisk energi uppgår till 32 MkWh/år (NDA 15/10 1944).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free