Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 11 november 1944 - Användningsområden för mikrohårdhetsprovning, av E Börje Bergsman - Ny torrmjölksfabrik - Grafiska hjälpmedel för beräkning av tryckluftledningar, av P A Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 19 Ak
1303
Det gäller här ytskikten av ett varmaluminerat
järn, som efter varmalumineringen
värinebe-handlats 3 h vid 950°. Genom denna
värmebehandling har genom diffusionsförlopp ett mjukt,
segt skikt bildats. Före värmebehandlingen var
ytskiktet hårt och sprött, se fig. 15. Provet
motsvarande fig. 14 var betydligt grövre än provet
motsvarande fig. 15. Neddoppningstiden i det
smälta Al-badet var längre vid det grövre röret
än vid det klenare.
Exemplen enligt fig. 4, 5 och 6 (uppkolning,
nitrering och avkolning resp.) utgöra för övrigt
även de exempel på diffusionsförlopp.
Bestämning av hårdheten
hos spröda strukturbeståndsdelar
Om man vid vanliga makrometoder försöker
bestämma hårdheten hos spröda material blir
följden den, att materialet spricker sönder. Genom
val av tillräckligt låg intrycksbelastning kan dock
vid spröda material invändningsfria
hårdhetsintryck erhållas. Detta framgår av fig. 15, vilken
visar ytskikten av ett stycke järn, som
varmalu-minerats. Godset har efter rengöring i en smälta
av flussmedel doppats i smält aluminium, varvid
genom omsättning mellan järn och aluminium
ett skikt av järnaluminid bildats. Ett flertal
kraftiga sprickor har uppträtt omkring 200 g intrycket.
Vid 100 g inüycket finnas tre sprickor och vid
50 g intrycket en spricka vid varje intryck. Vid
25 g intrycken kan vid högre förstoring iakttas en
ytterligt fin spricka vid två av intrycken. Vid det
tredje intrycket, det yttersta, finnes ingen spricka.
Spr ödhetsbe stämning ar enligt Bernhardt
De ovan beskrivna iakttagelserna beträffande
sprickor omkring intrycken kunna tjäna såsom
metod för en bestämning av sprödheten hos
materialet. Metodiken, som angivits av Bernhardt3, går
ut på, att antalet sprickor omkring intrycken
uppritas såsom funktion av intryckens storlek.
De på så sätt erhållna kurvorna äro ett
kvantitativt mått på sprödheten. Av kurvorna, fig. 16,
framgår sålunda att glassorten SF 9 är betydligt
sprödare än BK 5.
Litteratur
1. Bergsman, E B: Något om mikrohärdhetsmätning samt
beskrivning av ett par nya, enkla provningsanordningar
härför. Jernkont. Ann. 128 (1944) s. 81—104.
2. Bestämning av hårdheten hos mineral med
mikrohård-hetsprovare. Tekn. T. 73 (1943) s. B 72.
3. Bernhardt, E O: tiber die Mikrohärte der Feststoffe im
G-renzbereich des Kick’schen Ähnlichkeitssatses. Z.
Metall-kunde 33 (1941) s. 135—144.
Ny torrmjölksfabrik. Västsvenska Mejeriernas
Centralförbund har beslutat att inom den närmaste tiden bygga
en större torrmjölksfabrik i Vänersborg. Anläggningen,
som beräknas bli färdig nästa sommar, kommer att få en
kapacitet på antingen 110 000 eller 140 000 1, och kostnaden
beräknas i runt tal till 2 Mkr. Tillverkningen är
huvudsakligen avsedd för export (DN 2/10 1944).
Grafiska hjälpmedel
för beräkning
av tryckluftledningar
DK 518 : 621.532.3
Då nya tryckluftnät planeras, göras vanligen noggranna
beräkningar av erforderliga rördiametrar, men vid senare
utvidgningar tas icke hänsyn till de på grund av ökade
ledningslängder och luftförbrukningar förstorade
tryckförlusterna. Detta beror måhända i någon mån på avsaknad
av lätthanterliga hjälpmedel för bestämning av hithörande
storheter. De formler, som finnas uppställda för dessa
beräkningar, äro relativt komplicerade och innehålla
faktorer, som icke genast kunna bestämmas. Tryckförlusternas
storlek är nämligen beroende av luftens
strömningshastighet och täthet samt rörledningens friktionskoefficient, inre
diameter och längd.
Vid beräkning av ett befintligt eller planerat tryckluftnät
kan man utgå från att fyra av nedanstående faktorer äro
givna, nämligen: luftens begynnelsetryck, uttagen
luftmängd, rörledningens längd, rörledningens inre diameter
och tryckfallet. Luftens begynnelsetryck är lika med det
arbetstryck för vilket kompressorerna äro inställda, och
den uttagna luftmängden bestämmes av antalet maskiner,
som beräknas vara i drift samtidigt. Vid beräkning av
befintligt rörnät äro rördiametrar och ledningslängder kända
och vid planering av nya ledningar maximeras tryckfallet.
En praktiskt användbar formel bör alltså endast innehålla
sistnämnda variabler, som direkt kunna insättas i
uttrycket.
Tryckfallet i en rörledning kan beräknas enligt följande
formel
" w* • P • 7 • L
~10 0ÖÖTd
AP =
1)
vilken utgör en bearbetning av den kända formel, som
uppställts av D’Arcy och i vilken
ß = motståndskoefficienten,
w — strömningshastigheten i m/s,
P y = vikten av 1 m3 luft i kg vid trycket P ata,
L ,= ledningslängden i m,
d e= inre rördiameter i mm,
A p = tryckfallet i kg/cm2.
Men motståndskoefficienten är enligt Fritzsche
2,06
P gU,l48
där G är vikten av den per tidsenhet genomströmmande
luftmängden uttryckt i kg/h. Insättes Q i stället för G fås
R - __ _ CJ __
,\0,148 ~~ (Q . p)0,14»
(Q 60-P)’
Strömningshastigheten är
Q 0
Q
p■ F
nd- P- d2
4
Insättes ovanstående i ekv. (1) i stället för ß och w fås
C2 • Q2- P y L-Cz
A P =
Insättes
fås
(Q ■ P)0’148 • 10000 • P2 - d* • d
C 2 • C 3
10 000
= Ci
An Q2.Q-0,148.l
Ap = 01io–-Z7i-
pU,148 po p — 1
A p =
Q
,1,852
• L
p1’148. rfs
Ci
(2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
