Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 11 november 1944 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Väg- och Vattenbyggnadskonst, av Erik Larsson - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1316
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträdde måndagen den 9 oktober
1944 under ordförandeskap av byråchef
Rudolf Kolm. Sammanträdet var besökt
av ett 80-tal föreningsledamöter.
Nya medlemmar blevo civilingenjörerna
G Ekevärn, G Larsson, E Jonsson,
S Peterson, L Rahm, R Samuelsson,
S-E Wallin, A Björneklint och R
Elgen-stierna.
Till valkommittén utsågos hrr W
Fellenius (ordförande), R Frost, G von
Zweigbergk, C-A Byström, E Bergquist,
H Ahresson och V Godberg.
Civilingenjör S Jakobson höll föredrag
över ämnet "Flyget, vårt modernaste
fortskaffningsmedel och aktuella
byggnadsproblem i samband därmed".
Sedan tal. inledningsvis på.pekat flygets
snabba frammarsch även som rent
kommunikationsmedel under pågående krig,
berördes en del ekonomiska synpunkter.
För flyget har det hittills varit så att
i de flesta länder de bolag som
uppehållit flygtrafiken erhållit
statssubvention efter en i allmänhet för varje år
sjunkande skala. Statsunderstödet för
AB Aerotransport hade t.ex. minskats
från ca 40 % av inkomsten 1930 till
under 10 % för närvarande. Beträffande
olika flyglinjers ekonomiska bärighet
framhöll tal. att internationella linjer
torde redan i nuvarande läge vara
ekonomiskt självbärande. Intressant var i
detta sammanhang uppgiften, att den i
dagarna försöksvis startade inhemska
flyglinjen Malmö—Luleå visat sig
ekonomiskt bärkraftig.
Angående de flygpassagerarsiffror, som
man bör kalkylera med efter kriget,
anfördes följande siffror. I Förenta
Staterna var 1927 passagerarantalet 8 700,
år 1941 4 060 500 och 1950 beräknas det
till omkring 20 000 000. Proportioneras
dessa siffror efter folkmängden i vårt
land skulle det motsvara omkring
1 000 000 flygpassagerare per år. Denna
imponerande siffra ansåg talaren ej
orimlig, med hänsyn till vårt lands goda
läge i det framtida världsflygtrafiknätet.
Sålunda går kortaste vägen mellan New
York och Moskva över mellersta Sverige
och likaså mellan västra Förenta
Staterna och Centraleuropa ; vidare mellan
London och Chungking och egendomligt
nog även mellan England och Australien.
Flygplatsernas storlek bestämmes av
erforderliga rullbanelängder, som för
närvarande anses vara för Europa-trafik
ca 2 000 m och för långdistanstrafik ca
3 000 m. Flygfältens storlek blir
härigenom betydande och terrasseringen av ett
fältområde till för flygfält lämpliga
lutningar, 1—1,5 c/c, medför stora
massförflyttningar. För att komma fram till det
mest fördelaktiga balansplanet
hänvisade tal. till en av honom utarbetad
metod (Tekn. T. 1943 s. V 164).
Ett annat betydelsefullt problem är
rullbanornas hårdgörning. I vårt land
ha de flesta flygfält gräsbeväxta
rullbanor. Då emellertid dessa endast under
vissa delar av året äga tillräcklig
bärförmåga, äro de ej tillfredsställande för
reguljärt linjeflyg. Enär de belastningar
som rullbanorna utsättas för äro enorma,
det torde röra sig om hjultryck på
35—40 t, kunna
vägbeläggningsmetoder-na icke utan vidare överföras till
flygfälten. Forskningar på detta område
bedrivas för närvarande vid Statens
Väginstitut.
Slutligen lämnade tal. en redogörelse
från New Torks blivande nya
storflygplats vid Idlewild. Följande siffror ge
en uppfattning om denna flygplats
jättelika proportioner: totala
flygplatsarealen utgör över 13 km2,
beläggningsytan närmare 4 km2 och vid det
slutgiltiga färdigställandet komma de
uppschaktade jordmassorna att uppgå till
ca 50 mm3. Kostnaden för flygplatsen
exklusive byggnader, hangarer,
belysning, radio m.fl. tekniska anordningar
beräknas till ca 200 Mkr.
Föredragets senare del kommer att i
bearbetning införas i Teknisk Tidskrift.
Vid diskussionen efter föredraget
meddelade föredragshållaren på fråga av
byrådirektör Wittrock att de
internationella flyglinjernas räntabilitet förutsatte
att resp. länder själva bestrida
kostnaderna för flygfält, fyrar m.m.
överstelöjtnant Ploman ifrågasatte om
små länder som t.ex. Sverige skulle ha
råd att bygga för långdistanstrafiken
erforderliga flygplatser. Kunde man ej
konstruera plan, som landa och starta
på små fält, exempelvis att starten sker
efter banor med stark lutning?
Föredragshållaren genmälde att det arbetas
mycket för att nedbringa startlängden,
men att utvecklingen hittills visat att
plan som användas i trafik kräva
avsevärda startlängder för att bli
ekonomiska. Civilingenjör Schütz tillade, att
människan endast tål en viss
acceleration, varför en undre gräns på
startbanornas längd måste finnas.
Professor Pallin ansåg, att
utvecklingen visat att mastodontflygplatser äro
nödvändiga med hänsyn till kravet på
ökade hastigheter och att sjöflygplan
på grund härav ej kunna, komma till
användning trots att
"flygplatskostnaderna" härvid äro relativt låga. Han
betonade vidare nödvändigheten att här
i Sverige få till stånd en vetenskaplig
forskning på detta område.
På fråga av överstelöjtnant Ploman
anförde föredragshållaren, att
möjligheterna att stabilisera en jordart i
erforderlig grad och sålunda undvika
dyrbara specialkonstruerade startbanor äro
synnerligen osäkra men att
undersökning härom pågår. I Sverige har man
rätt liten uppfattning härom, medan
man i utlandet torde ha nått rätt långt.
Huruvida de tyngsta planen skola kunna
utnyttja dylika start- och
landningsbanor är därför synnerligen ovisst,
varför en klassificering av flygplatserna
härigenom torde bli nödvändig,
överingenjör von Matern meddelade, att
Statens Väginstitut tagit upp denna fråga
för ett par år sedan på uppdrag av
Flygförvaltningen. Försök med bitumen,
tjära, cement samt komplettering av
jordarten hade därvid utförts. Vid dessa
försök voro emellertid endast hjultryck
på maximalt 10 t aktuella. Av försöken
framgick att det torde bli en
maskinfråga huru dessa stora ytor ekonomiskt
skola tillverkas.
Civilingenjör E Blomqvist redogjorde
härefter för STF:s biblioteksnämnds
förslag till omorganisation av föreningens
bibliotek (Tekn. T. 1944 s. 1190). Efter
diskussion med yttranden av hrr Bilde,
Blomqvist, Pallin, Ploman, Finné,
Fröman och Gemmel beslöt avdelningen
tillstyrka Biblioteksnämndens förslag men
samtidigt framhålla det som synnerligen
önskvärt, att bokbeståndets
överlämnande sker i form av deponering, dels
emedan det till stor del utgöres av
gåvor, dels då det synes lämpligt att
hålla frågan om äganderätten öppen i
händelse föreningen framdeles få.r större
lokaler och biblioteksfrågan därigenom
kommer i nytt läge.
Efter supén, som intogs av ett
trettiotal medlemmar, höll med. dr E
Karlmark föredrag över ämnet
"Kriminalpolisutredningar i verkligheten".
Sedan tal. inledningsvis berört det
juridiska sannolikhetsbegreppet och därmed
våra domstolars svå.ra och ofta
vanskliga uppgift att på. basis av frambragta
utredningar och utlå.tande fälla sina
utslag, lämnades kortare, med ljusbilder
beledsagade redogörelser för ett tiotal
kriminalpolisutredningar. Härvid
belystes de rättsmedicinska
undersökningarnas betydelse inte blott vid rent
kriminella fall utan även vid exempelvis
olyckshändelser i arbetet. Som
avslutning redogjorde tal. för sina
erfarenheter av koloxidförgiftningar. Dessa
grundade sig på de undersökningar, som
han de senaste fem åren utfört vid
Stockholms Spårvägars bussgarage vid
Hornsberg. Redogörelsen för den
skrämmande sjukdomsbilden vid kroniska
koloxidförgiftningar avslutade dr
Karlmark med den förhoppningen, att
gengasens saga snart måtte vara slut.
Erik Larsson
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder torsdagen den 16 november
1944 kl. 19.30. Föredrag av civilingenjör
C Schattes : "Några undersökningar,
utförda vid KTH:s
hållfasthetslaboratorium." — Supé.
Mekanik samt Kemi och
Bergsvetenskap inbjudas.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 17
november 1944 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. Val av styrelse och
funktionärer för år 1945. — 3. Dagens eko. —
4. "Automatisk återinkoppling av
strömbrytare i kraftnät", föredrag av
överingenjör Åke Vrethem. — Supé och
samkväm.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder lördagen den 18
november 1944 kl. 15.00. 1.
Föreningsärenden. — 2. "Några försök med
tjär-bränsle i fartygsångpannor", föredrag
av ingenjör Ä WinblaD. — 3.
"Djupdykning med syntetiska gasblandningar",
föredrag av teknolog Arne Zetterström.
— 4. "Som flygkapten i krigstider",
kåserande föredrag av flygkapten Marshall
Lindholm. — Middag och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
