Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 18 november 1944 - Dykeriteknikens utveckling, av Anders Lindén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 november 194-b
1319
Fig. 7. Siebes slutna
dykardräkt.
Fig. 9. Modern tysk dykardräkt.
av en luftblåsa, varigenom andningsrörelserna
underlättas.
Efter 18 års experimenterande med att förbättra
sin öppna dräkt kom Siebe 1837 fram till sin
andra konstruktion, den helt slutna dräkten, fig.
7. Den siebeska dräkten innefattar alla en modern
dykardräkts grund enheter, nämligen hjälmen,
bröstplåten, klädningen, skorna samt tyngderna.
Luften släppes här ut genom en särskild
regleringsventil i hjälmen. Med denna ventil kan
dykaren vid konstant tillförsel av luft reglera
mängden av luft i dräkten.
Dykeritekniken av i dag
Det är praktiskt taget Siebes konstruktion som
än i dag användes över hela världen med en del
smärre detaljförändringar. Fig. 8 visar den
engelska standarddräkten ur en katalog för år 1937,
dvs. jämnt hundra år efter Siebes konstruktion. En
motsvarande tysk dräkt från samma tid framgår
av fig. 9. För dessa dräkter liksom moderna
franska, italienska eller amerikanska gäller, att
de äro alla i princip av Siebes konstruktion;
endast de enskilda detaljerna ha utformats med
smärre avvikelser.
I Sverige har tidigare dykerimateriel av
övervägande engelskt ursprung förekommit, men
sedan en längre tid ha bl.a. klädningar och
slangar tillverkats inom landet. I och med att
marinen sedan något år vid Karlskrona örlogsvarv
tillverkar dykarhjälmar med bröstplåtar och
övriga tillbehör kunna marinens dykare numera
utrustas med uteslutande svensk dykerimateriel.
Har då dykeriteknikens utveckling under de 100
åren mellan 1837 och 1937 i övrigt stått i det
närmaste stilla? Nej, ty även om själva
dykardräkten praktiskt taget förblivit densamma, har
dykarens arbetsdjup successivt kunnat ökas
samtidigt som de med dykningen förenade riskerna
minskats. Detta tack vare landvinningar inom
den fysiologiska forskningen jämsides med
ständiga förbättringar av de för dykningen
erforderliga tekniska hjälpmedlen.
Det primära problemet vid dykning har varit
att skydda dykaren mot kolsyreförgiftning. Den
i dykardräkten befintliga luften innehåller ju en
viss halt av kolsyra, betingad av tillförseln av frisk
luft, dvs. dykarens ventilation, samt dykarens
kolsyreavgivning i sin tur beroende av, om
dykaren har ett tungt eller lätt arbete. Nu är
Fig. 10.
Dykarpump
av svensk
tillverkning.
Fig. 8. Engelsk dykardräkt
av i dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
