Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 18 november 1944 - En ny träfartygskonstruktion för industriell framställning, av Hilding Brosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 november 1944-
1323
En ny träfartygskonstruktion
för industriell framställning
Civilingenjör Hilding Brosenius, LSTF, Stockholm
HSB:s trähusfabrik i Uddevalla byggdes på sin
tid på denna plats främst med tanke på export
till England av monteringsfärdiga trähus. Genom
krigets mellankomst har sistnämnda verksamhet
tills vidare omöjliggjorts och tillverkningen måst
i första hand inriktas på den inhemska
husmarknaden. Härvid har, särskilt under vinterhalvåret,
en hel del tillverkningskapacitet blivit disponibel,
och för att då utnyttja fabrikens resurser och
bereda arbetarna jämnare sysselsättning samt på så
sätt indirekt gagna husbyggnadsverksamheten har
träfartyg ansetts vara ett lämpligt arbetsobjekt.
Ett ytterligare skäl till att HSB tagit upp
fartygsbyggande på trähusfabrikernas program var, att
vi tro oss ha funnit idén till ett helt nytt sätt att
bygga träfartyg, som ganska radikalt avviker
från hittills tillämpade metoder och som
framförallt möjliggör att, bygga större träfartyg efter
industriella metoder. Det nuvarande
träfartygsbyggandet har, även om det bedrives som seriebygge,
i rätt hög grad karaktären av hantverk.
För att kunna belysa det nya
byggnadssystemets utformning och motivering är det
nödvändigt att först granska det hittills vanligaste
traditionella konstruktionssystemet för träfartyg. Av
flera skäl lämpar sig detta system mindre väl för
industriella framställningsmetoder, vilka dock
enligt erfarenhet från de flesta andra områden
äro önskvärda för att så småningom nedbringa
produktionskostnaderna särskilt nu för tiden med
dess höga arbetskostnader. Dessutom synes det
nuvarande byggnadssystemet vara behäftat med
vissa rent tekniska nackdelar, som visserligen
måhända kompenseras av andra motsvarande
fördelar men som kanske förtjäna att diskuteras.
Ett fartygsskrov utsättes vid ojämn lastning
eller vid gång i hårt väder för betydande
böjningspåkänningar såväl långskepps som
tvärskepps. Förutom de böjande krafterna (eller
rättare momenten) förekomma även vridande
krafter av olika riktning, vilka sammansätta sig med
de böjande krafterna till komplicerade
resulterande kraftpåverkningar. Dessa äro tämligen
omöjliga att matematiskt definiera i exaktare
form, men vissa enkla belastningsfall kunna dock
med visst utbyte studeras.
DK 629.12.011.21
Långskepps kan ett fartyg i extrema fall tänkas
komma att vila på antingen en enda våg ungefär
mittskepps eller på två vågor i närheten av resp.
för och akter (fig. 1). Ehuru det i intetdera
fallet rör sig om uppläggning på koncentrerade stöd
av den typ, som t.ex. brobyggaren är mest van
vid vid sina balkar, utan "stöden" i stället med
hänsyn till det nödvändiga deplacementet ha en
högst avsevärd utbredning, så nödvändiggör i alla
fall de ovan omnämnda extrema
upplagsförhållandena för skrovet, att detta och speciellt
fartygssidorna måste kunna fungera som ett slags
bärande balkar, som förmå ta upp de betydande
böjningspåkänningarna i fartygsskrovet. Det är
visserligen härvid inte fråga om balkar med det
statiskt klara funktionssätt, som brukar
förekomma vid t.ex. brobyggnadsteknikens balkar —
snarare utgöra fartygssidorna delar av en ganska
komplicerad skalkonstruktion — men
betraktandet av fartygssidorna som balkar ger dock på ett
enkelt sätt en god belysning av fartygsskrovets
funktionssätt.
Det traditionella systemets
långskeppsstyrkekonstruktioner
Vid ett träfartyg av traditionell typ bildas de
bärande båtsidorna statiskt sett av ett antal
vertikaler, dvs. spanten, och ett antal horisontaler,
vilka utgöras av bordläggningsgångarna, och dessa
äro teoretiskt ledartat förbundna med varandra
genom bult, nagelförbindningar e.d. (fig. 1).
Däremot finnas i vanlig byggnadsstatisk mening
inga organ, som likt diagonalerna i ett fackverk
eller det massiva livet i en profilbalk möjliggöra
överförande av skjuvkrafter i de för böjning på
Fig. 1. Schematisk framställning av den statiska
konstruktionen hos ett traditionellt träfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
