Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 18 november 1944 - Miljoner till nya fyrar - Rationellare utförande av kälsvetsar, av J S—l - Verksamheten vid Statens Skeppsprovningsanstalt, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1338
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Miljoner till nya fyrar. Lotsstyrelsen har i sina
riksdagspetita äskat 16 Mkr för arbeten, som äro så angelägna
att de böra utföras inom de närmaste tio åren. Härav
beräknas 4 Mkr åtgå för elektrifiering och modernisering av
angöringsfyrar och mistsignalanläggningar, 4,5 Mkr för
anordnande av bottenfasta fyrar i utbyte mot fyrskepp,
1 Mkr till nya ledfyrar och 1 Mkr till nya radiofyrar.
Dessutom behöva Lotsverkets båda äldsta tjänstefartyg
ersättas med nya för en kostnad av minst 2 Mkr. Skulle
beslut fattas om upprensning av farlederna i Öresund,
kommer detta att medföra krav på ny fyrbelysning för flera
miljoner. Även förbättringen av fyrbelysningen i
Falsterbokanalen kan komma att dra betydande kostnader. Av våra
65 stora bemannade fyrar är omkring hälften i tidsenligt
skick. Belysningen bör emellertid, där den utgöres av
fotogenlampor, utbytas mot elljus (DN 14/9 1944).
Rationellare utförande av kälsvetsar. Ett nytt
förfaringssätt vid elektrisk bågsvetsning har godkänts av United
States Maritime Commission och American Bureau of
Shipping. Metoden har utarbetats vid Lincoln Electric Co.
och har provats vid en del amerikanska varv. Den kan
endast tillämpas vid horisontala kälsvetsar, vilka dock
förekomma mycket inom skeppsbyggeriet. Metodens
fördelar ligga i mindre elektrodåtgång, högre svetshastighet
samt mindre risk för kastningar och spänningar.
Fig. 1 visar kälsvetsar, utförda på hittills vanligt sätt
och enligt den nya metoden. Den nya metoden består i
användande av mycket tjockbelagda elektroder och hög
strömstyrka. Vid låg svetshastighet brinner ljusbågen mot
en relativt stor smälta av nedsmält material, och denna
smälta täcker över grundmaterialet och hindrar god
inhängning. Detta förhindras delvis vid användning av större
svetshastighet. Fig. 2 visar inträngningsdjupets beroende
på svetshastigheten. Vid svetsning med de nya elektroderna
föres elektroden så, att den tjocka beläggningen släpas mot
båda plåtarna. Vid rätt strömstyrka erhålles den rätta
bågen, när elektroden sålunda ligger an mot båda plåtarna.
Om elektroden ej ligger an mot plåtarna, blir bågen för
lång, och man erhåller en icke fullgod svets.
Vid detta nya förfarande måste elektroden föras i annan
lutning än vad som hittills i allmänhet varit fallet.
Skillnaden framgår av fig. 3. Svetsmetoden kan, som ovan
nämnts, ej användas annat än vid horisontalsvetsar. Den
största lutning på arbetsstycket, som får förekomma, är
4°, om svetsningen sker uppåt, och 7°, om svetsningen
sker nedåt (Motor Ship aug. 1943). J S—l
Fig. 1. Kälsvets utförd, t.v. enligt
nu vanlig metod, t.h. enligt ny
amerikansk metod.
Fig. 2. Inträngningsdjupets
beroende av svetshastigheten.
[-Intrång-mngsdjup-]
{+Intrång-
mngsdjup+}
9cr\
Fig. 3. Gammalt och nytt sätt att föra elektroden.
DK 629.12.001.5(485)
Verksamheten vid Statens Skeppsprovningsanstalt.
1 berättelsen för arbetsåret 1943/44 meddelas att en viss
stegring av verksamheten gjort sig märkbar, närmast
beroende på en del uppdrag för norska beställare. På grund
av tidsläget har anstaltens standardutrustning ännu ej
helt kunnat fullbordas. Den i England beställda
modell-fräsmaskinen m.m. har sålunda ej kunnat levereras
hittills. På grund av svårigheten att anskaffa paraffin
tillverkas skeppsmodellerna fortfarande i trä. Anstaltens
utrustning har kompletterats med en modell till vågapparat,
en apparat för statisk utbalansering av propellermodeller
samt diverse mekaniska och elektriska standardinstrument.
Enär verksamheten fått en större omfattning än som från
början kunde förutses, har lokalutrymmet visat sig
otillräckligt. Anstalten har därför i samband med den pågående
statliga investeringsutredningen hos vederbörande
myndigheter gjort framställning om utbyggnad av lokalerna. I
samband därmed skulle eventuellt ett
kavitationslabora-torium inrättas.
De provningar och undersökningar, som närmast
förekomma vid anstalten, äro släpförsök av fartygsmodeller
utan propellrar, försök med självdrivna fartygsmodeller
och med frigående propellrar, strömlinjeförsök för
utrönande av lämplig placering av slingerkölar och andra
bihang samt medströmsmätningar med propeller, flygel
eller pitotrör. Fartygsmodellerna voro vid arbetsårets slut
uppe i 115 nummer, varav 31 tillkommit under året,
propellrarna uppe i nr 95, varav 43 tillkommit under året.
Bland fartygsmodellerna ha 22 utgjorts av modeller av
lastfartyg eller komb. last- och passagerarfartyg, 1 av
jagare, 1 av undervattensbåt, 1 av fiskebåt, 1 av livbåt, 3
av segeljakter, 1 av pråm och 1 av racerbåt. Provningarna
och undersökningarna ha utförts på uppdrag av statliga
myndigheter samt varv, rederier och enskilda. I de flesta
fall ha proven föranlett förbättringar av de ursprungliga
fartygs- eller propellerformerna.
För studerandena i högsta årskursen vid Chalmers
Tekniska Högskolas skeppsbyggeriavdelning ha laborationer
anordnats. Tre grupper studerande ha under vårterminen
utfört sina examensarbeten i anknytning till
undersökningar vid anstalten.
En betydelsefull del av anstaltens verksamhet upptas av
forskning, vanligen i form av uppdrag från utomstående
forskare. Denna forskningsverksamhet har huvudsakligen
finansierats med statsmedel och medel från privata fonder.
I samband med anstaltens tillkomst bildades genom bidrag
från intresserade varv och rederier en startkapitalfond
på 51 500 kr., avsedd att täcka de förluster på rörelsen,
som förmodades uppstå under de första verksamhetsåren.
Fonden har dock blott under första budgetåret behövt
tillgripas för detta ändamål. Med K.M:ts medgivande
får fonden nu användas för fortsatt utrustning av anstalten.
Dess tillgångar utgjorde den 30 juni ca 46 500 kr. Under
året har tillkommit en annan fond på 30 500 kr., avsedd
att användas för sådana representationsplikter, som kunna
anses tjäna anstaltens syften och intressen. Även denna
fond har tillkommit genom bidrag från varv och rederier.
Den för anstalten fastställda instruktionen föreskriver,
att anstalten skall drivas på ett affärsmässigt sätt. Som
en konsekvens därav har anstaltens strävan varit att vara
självförsörjande, vilket även lyckats, med undantag för
första verksamhetsåret 1940/41, då ett underskott om 6 315
kr. uppstod. Verksamhetsåret 1943/44 voro inkomsterna
141162 kr., utgifterna 139 012 kr., dvs. ett överskott om
2 150 kr. erhölls.
Äran härav tillkommer i första rummet anstaltens
skicklige och omtänksamme chef, professor H F Nordström.
Inbegripet chefen uppgick anstaltens personal vid
arbetsårets slut till 23 personer, därav 1 driftingenjör, 1
ingenjör, 1 kanslibiträde, 2 ritare och mättekniker, 2 ritare, 1
ritare och kopist, 1 verkmästare, 3 mekaniker, 5 snickare,
3 snickarbiträden och 2 laboratoriebiträden. N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
