- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1344

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 18 november 1944 - Vevrörelsens kinematik vid stjärnmotorer, av Yngve Persson - Tillverkning av flygmaskinspropellrar, av Wll - Omkastbara flygpropellrar, av Bkn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1344

■ TEKNISK TIDSKRIFT

tionerna omformats så, att funktionen uttryckes
som en summa av ett antal trigonometriska
termer, där konstanterna beräknas med kännedom
om vissa geometriska storheter. Denna metod
möjliggör ett enkelt förfaringssätt vid grafisk
framställning.

I rätvinkligt koordinatsystem med origo i
vevaxelns centrum blir den approximativa
ekvationen för bivevtappens bana följande

J| <= sin2 cp + sin cp + Cx eos cp + dx
1 r]t= a , sin2 q) + b2 sin cp + c,2

där vevvinkeln cp förekommer som parameter.
Konstanterna beräknas, som förut nämnts, med
ledning av vevsystemets geometriska data.

Vid de storleksförhållanden, som här gälla, är
den största skillnaden mellan det exakta och
approximativa uttrycket för endera av
koordinaterna alltid mindre än 0,01 mm. Vevbanorna, vilka
ha olika storlek för olika cylindrar, ha i
allmänhet formen av en något tillplattad ellips (se fig. 1).

Med utgångspunkt från bivevtappens
banekva-tion är det möjligt att noggrant beräkna den
centrifugalkraft, som under rotationen verkar på en
massa lagrad på bivevtappen.

Ekvationen för kolvvägen som funktion av
vevvinkeln kan efter approximering och omformning
skrivas i den synnerligen enkla formen

s ’= A sin cp + B sin 2 cp + C sin2 cp + D eos cp + E

där konstanterna innefatta vissa geometriska
storheter.

Denna form av ekvationen är enkel att derivera,
varför man lätt kan erhålla enkla uttryck även
för kolvhastigheten och kolvaccelerationen,
nämligen

v = (A eos cp 2 B eos 2 cp -f- C sin 2 cp —

— D sin cp) co

och

a i= (— A sin cp — 4 B sin 2 cp + 2 C eos 2 cp —

— D eos cp) or

där co i= vevaxelns vinkelhastighet.

De fel, som de införda approximationerna
medföra, äro ej större än att de i de flesta fall kunna
försummas.

Av särskilt intresse är storheten av felet i
kolvvägen i närheten av övre dödpunkten. I
allmänhet uppgår detta blott till ca 0,05 mm, det vill
säga mindre än summan av de spel, som alltid
förefinnas i lagren och som alltid medföra en
viss obestämdhet av övre dödpunktens läge.
Hänsyn måste härvid även tas till de toleranser enligt
vilka detaljerna tillverkas.

Det största felet i kolvvägen uppgår till ca 1 mm
och inträffar ungefär vid mitten av kolvslaget.
Den vevvinkel, som motsvarar kolvens övre

vändpunkt, erhålles generellt, antingen om man
i ekvationen för kolvvägen sätter s = 0, eller om
man i ekvationen för kolvhastigheten inför v<=0
och sedan löser ekvationen med avseende på cp.
Lämpligen utgår man ifrån den senare
ekvationen, då man har att lösa en fullständig
fjärde-gradsekvation i sin cp. Lösningen av denna är
emellertid besvärlig och tidsödande. En direkt
passningsberäkning, då man beräknar
kolvhastigheten för några olika vevvinklar, är därför att
föredra.

Denna metod leder också snabbt till målet,
därför att motsvarande kurva inom detta område
med god approximation kan ersättas av en rät
linje.

Skillnaden mellan de intervall med vilka
kolvarna i de olika cylindrarna uppnå övre
dödpunkterna utgör i allmänhet högst 4—6°.

De här skisserade metoderna för beräkning av
vevrörelsen vid stjärnmotorer kan även tillämpas
vid andra motortyper, där konstruktionen med
huvudvevstakar och bivevstakar förekommer,
såsom vid vissa V-motorer och vid radmotorer med
mer än två rader cylindrar och enkel vevaxel.

Tillverkning av flygmaskinspropellrar, som nu har
blivit en specialitet för Chevrolets och Frigidaires verkstäder,
erbjuder här en del intressanta detaljer. Aluminiumtackan,
som skall bilda ämne för propellerbaldet, pressas efter
uppvärmning under 3Vs h till 380°C i en 3 000 t
hydraulisk press. Tryckvattnet till pressen erhålles från två
pumpar med 300 hk motorer och samlas i fyra ackumulatorer
med luftfyllning. Dessa ha en höjd av 7,5 m och väga
vardera 32 t. Godstjockleken är 160 mm. Tryckluften till
ackumulatorerna erhålles från en trestegskompressor, som
gqr 300 at tryck och som drives av en 48 hk motor. Om
man ej hade haft de hydrauliska ackumulatorerna, skulle
det ha erfordrats en pumpmotoreffekt på 4 500 hk.

Ämnena behandlas vidare med smideshammare och
värmebehandlas ytterligare före maskinbearbetningen, vilken
delvis utföres med specialmaskiner.

Kontrollen är under hela tillverkningens gång mycket
sträng. Ur ämnet för varje blad avkapas ett provstycke,
som får följa med bladet i de olika värmebehandlingarna
och sedan noggrant undersökes. För kontroll att de
ma-skinbearbetade bladen ej ha några sprickor doppas de i
en alkalisk lösning, sköljas och doppas sedan i en sur
lösning. Efter bortsköljning av syran framträder även den
minsta spricka eller felaktighet fullt tydligt. Efter denna
inspektion sker den slutliga poleringen och en första
balansering utföres. De bronsbussningar, som sedan insättas
i bladen, nedkylas till .— 30°C och inpressas därefter med
400 kg kraft. Härefter är bladet färdigt för den slutliga
finjusteringen och kontrollen (Aviation, maj 1944). Wll

Omkastbara flygpropellrar ha i USA använts på stora
flygbåtar för att underlätta manövreringen på vattnet.

Den kända schweiziska turbintillverkaren Escher-Wyss,
som numera tillverkar flöjelbara flygpropellrar för
konstant varvtal, har gjort prov med en omkastbar
propellerversion; omkastbarheten utnyttjas för bromsning i
samband med landningen. Det uppges, att man genom att på
detta sätt bromsa med propellern kan minska rullsträckan
vid landningen med en tredjedel eller också med bibehållen
rullsträcka öka landningsfarten [Schweizer. Bauztg 124
(1944) h. l]. Bkn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free