Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 18 november 1944 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. STF:s styrelse - Industriell Ekonomi och Organisation - Västerbergslagens Ingeniörsklubb, av PHd - Tekniska Samfundets avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, av D M - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1348
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
STF:s styrelse beslöt vid sitt
sammanträde den 11 oktober 1944 att till
ledamot av Klubbnämnden efter
mariningenjör B Wallin, vilken avsagt sig,
utse mariningenjör C F Slettengren. Till
STF :s representant i en delegation,
anknuten till
Arbetsmarknadskommissionens Tjänstemannaförmedling, utsågs
civilingenjör O Åkerman.
På förslag av Teknisk Tidskrifts
Nämnd beslöts att i samarbete med
Sveriges Industriförbund och
Ingeniörs-vetenskapsakademien utsända en
hemställan till svenska tekniska och
tekniskekonomiska tidskrifter, att de måtte
uppgöra DK-klassificerade referat av
originaluppsatser som av dem
publiceras, i syfte att bilda grundstommen till
ett svenskt tekniskt kartotek.
Tekniska Föreningen i Södertälje
antogs till korresponderande förening.
Till kamrathjälpsfonden har med
anledning av civilingenjör Ch. Hässlers
70-årsdag influtit 860 kronor.
Industriell Ekonomi och
Organisation sammanträdde torsdagen den 12
oktober 1944 under ordförandeskap av
överingenjör Hans Thorelli.
Till styrelse för år 1945 valdes hrr
H Thorelli, ordförande, E Brodén, vice
ordförande, M Hede, sekreterare, samt
G Ingelman, B Starck, H Erikson och
G Hall. Till vice sekreterare respektive
klubbmästare valdes hrr A Kindstrand
och S Göthlin. Till representanter i
STF :s styrelse valdes hrr H Thorelli och
M Hede med C G Brodén som suppleant,
och till representant i
biblioteksnämnden B Starck. Till redaktionskommitté
valdes hrr B Starck, ordförande, E
Swartling, sekreterare, samt R
Kristensson, H Ager och C G Brodén.
Direktör O Kärnekull höll därefter
föredrag om "Sakrevision, inom enskild
förvaltning". Föredraget har publicerats
i Affärsekonomi 1944 h. 15. I
diskussionen efter föredraget deltogo utom
ordföranden och föredragshållaren hrr O
Sillén, R. Blomquist, G Klemming och
H Ohlin.
Västerbergslagens Ingeniörsklubb
höll sitt första höstsammanträde den
27 september 1944 i Ludvika i närvaro
av ett 80-tal medlemmar. Civilingenjör
Halvard Liander höll föredrag över
ämnet "Korrosion hos metaller, dess
uppträdande och orsaker" och ingenjör
Verner Holmgren om "Ytbehandling av
metaller". Föredragen ha utkommit i
tryck genom Elektriska Klubben i
Västerås. Liander redogjorde för den
teoretiska sidan av saken på ett mycket klart
och lättförstått sätt, medan Holmgren
angav de praktiska medlen mot
korrosion. En livlig diskussion följde, varvid
för- och nackdelar av olika
korrosionsmedel, t.ex. varmförzinkning kontra
galvanisk förzinkning, debatterades.
Efter-sitsen samlade ett stort antal av de
intresserade åhörarna.
Den 4 oktober 1944 gästades klubben
av ingenjör Sven Knutson, Västerås,
som inför 120 åhörare höll ett föredrag
om "Tillverkningarna vid Aseas isola-
tionsfabrik". Föredraget åtföljdes av en
rikhaltig utställning av
isolationsdetal-jer och andra föremål samt av en stor
samling skioptikonbilder. Betydelsen
särskilt under kristiden av Aseas
isola-tionsfabrik framhölls. I första avsnittet
av föredraget behandlades skiktade
isolationsmaterial, såsom bakelitpapper,
bakelitcylindrar o.d. I det andra
avsnittet behandlades framställning av
pressmassor samt formpressning. Organiska
och oorganiska pressmassor beskrevos.
En mycket livlig diskussion följde,
varvid ingenjör Knutson besvarade en
mångfald framställda frågor. PHd
Tekniska Samfundets avdelning för
väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 3 oktober 1944 under
ordförandeskap av civilingenjör Sven
Ask-ling. Sammanträdet var besökt av
omkring 70 ledamöter.
Sedan bl.a. en del personer invalts
i avdelningen höll verkst. direktören i
AB Nordströms Linbanor, civilingenjör
Erik Widén, föredrag om
"Linbanebygg-get vid Boliden".
En linbana är i huvudsak ett
transportmedel för industrins massgods. Det
var vid gruvor de första linbanorna
byggdes, och linbanor ha även i
fortsättningen varit industrins och speciellt
storindustrins transportmedel.
För omkring fyra år sedan
publicerades (Tekn. T. 1940 s. 25) en utredning
om kostnaden för transport av kalksten
mellan Forsby och Köping. Denna
utredning visade, att transporten med
lastbil uppgick till 3,79 kr/t och med
linbana till 0,98 kr/t, det senare
motsvarande 2,5 öre/tkm. Med fredspriser
blev lastbilstransport sålunda omkring
3,9 gånger dyrare än linbanetransport
enligt helautomatiskt system. Enligt
detta system, som först tillämpades på
köpingsbanan och senare på
bolidenbanan, är driften helt mekaniserad. På
mindre linbanor inbesparar man genom
detta system all betjäning. På större
linbanor minskas betjäningen till fåtalig
bevakningspersonal. Med nuvarande
ränteläge motsvarar en arbetarlön räntan
på 100 000 kr., varför det
helautomatiska systemet medför betydande
ekonomiska fördelar.
I nuvarande tid är även förslitningen
av transportmedlet en faktor att räkna
med. Vid biltransport förbrukas icke
fullt 2 g ringgummi, 100 g bensin och
5—6 g järn, allt per t och km. Vid
linbanetransport förbrukas inga
importerade varor men väl ca 9 g järn per t och
km. Bolidenbanans tillkomst minskar
landets årliga importbehov med 1 000
grova gummidäck och med 3 000 t
bensin.
Linbanan är ekonomisk icke blott i
materialförbrukning utan även i
energiförbrukning. Sålunda räknade man i
utredningen för köpingsbanan med en
energiförbrukning, som vid
lastbilstransport var 10—15 gånger
energiförbrukningen vid linbanetransport.
Enligt amerikanska uppgifter från
förra året är transportkostnaden per flyg
35 gånger större än per järnväg och 240
gånger större än per båt. I Sverige är
för närvarande flygtransport omkring
100 gånger dyrare än linbanetransport.
Då Bolidens Gruv AB år 1942 skulle
ordna malmtransport från Kristineberg
till Boliden, gjordes en vidlyftig utred-
ning, huruvida transportmedlet skulle
bli järnväg, bil eller linbana. Det blev
linbana.
Det gällde nu att på kortaste tid, i en
väglös, med moras och berg fylld
ödemarksskog, belägen strax söder om
polcirkeln, bygga en tio mil lång linbana,
dubbelt så lång som världens dittills
längsta linbana, köpingsbanan. Den nya
linbanan och byggnadsarbetena ha varit
beskrivna i Tekn. T. 1943 s. V 65.
V 65.
Bolidenbanan har kostat åtskilliga
miljoner kronor. Kostnaderna ha delvis
bestritts med statsmedel. Orsaken härtill
torde väl närmast vara den, att
transportvolymen på linbanan befarats sjunka
kraftigt efter kriget, och att härigenom
underlaget för amorteringen skulle
bortfalla. Några tidigare publicerade siffror
om kostnad för biltransport kunna ge
en viss ledning i räntabilitetsfrågan.
Den tidigare malmtransporten per
lastbil kostade enligt 1939 års priser 8
öre/tkm och ett par år senare mer än
dubbelt så mycket. Hela transporten
omfattar ca 30 Mtkm/år. Biltransporten
skulle nu kosta ca 5 Mkr/år.
Om man fortsatt med
lastbilstransporten, skulle denna snart ha kostat lika
mycket som hela linbanebygget. Man
har nu använt pengarna till att för
framtiden tillförsäkra sig billig
transport.
Vid linbanetransport är det
huvudsakligen ränta och amortering på i banan
nedlagt kapital, som utgör
transportkostnaden. Om, som man hoppas,
bolidenlinbanan avskrives på kort tid, möter
man fredskrisen och utländsk
konkurrens med mycket låga
transportkostnader för malmen.
Det intressanta och givande föredraget
illustrerades med ljusbilder och en
ypperlig ljudfilm. Efter föredraget följde
diskussion.
I supén och samkvämet deltog ett
40-tal ledamöter. Vid kaffet visade
direktör Widén en färgfilm över
skidlin-banan vid Are. D M
Personnotiser
Födelsedagar
Major Nils Dyrssen, Stockholm, 60 år
den 29 november,
överingenjör Karl Cederquist, Falun,
50 år den 3 december.
Civilingenjör Martin Ljungberg,
Norrköping, 50 år den 6 december.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Mekanik sammanträder tisdagen den
21 november (ändrad dag!) kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2. Föredrag av
professorerna H Edenholm och L Malm :
"Intryck från en studieresa i Schweiz
juni 19ii." — Supé och samkväm.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 1
december 1944 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. "Kemisten inför livsprocessens
problem", föredrag av professor Arne
Tiselius. — Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
