Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 25 november 1944 - Det lilla landets dilemma, av Axel F Enström - IVA:s 25:e högtidssammankomst, av G L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1350
■ TEKNISK TIDSKRIFT
ens resultat till kännedom för dem som ha
intresse därav, än vad nuvarande praxis innebär,
och det finns möjligheter att rationalisera och
förenkla distributionen inklusive
bibliotekstjänsten. Om man inför efterfrågan som en term i
ekvationen, skulle tillgångssidan säkerligen kunna
reduceras till ett omfång som motsvarar sträng
ändamålsenlighet, och därvid skulle man kunna
slippa belastningen av en hel del slentrianmässigt
gods som förs fram under vetenskapens etikett,
men som i själva verket icke hör hemma under
den förnäma rubriken.
En snabb och effektiv litteraturtjänst är i nutiden
av den största betydelse. Den bör i stort sett
innebära en betydande tidsbesparing för forskaren.
Amerikanska impulser komma nog att verka
reformerande på det internationella
litteraturväsendet och i den mån så sker och vi äro beredda att
delta, kommer mycket att vara vunnet.
Inom den vetenskapliga "verkstaden" kan säkert
en del göras i fråga om rationalisering av
arbetet. Det har i det avseendet med rätta pekats på
betydelsen av att den kvalificerade forskaren får
till sin disposition nödiga hjälpkrafter för enkla
rutinarbeten. Nu lär det i många fall saknas ett
i modern tid så oumbärligt och på andra områden
så självklart komplement som
maskinskrivningspersonal. Moderna räknemaskiner äro ett annat
i många sammanhang nödvändigt hjälpmedel.
Inom allt flera vetenskapsgrenar —
naturvetenskapliga, medicinska, samhällsvetenskapliga m.fl.
— gör sig numera allt mer gällande behovet av
moderna statistikmaskiner. Då dessa äro mycket
dyrbara, kunna de endast anskaffas i begränsat
antal. För varje universitet och högskola borde
sådana åtminstone anskaffas centralt för att
ställas till de olika institutionernas förfogande
vid behov.
Samma principiella anordning borde kunna
träffas i fråga om vissa särskilt dyrbara
instrument, som framkommit i modern tid.
Omorganisationsplanen för den högre tekniska
undervisningen innesluter ett intressant nytt
moment, införandet av adjungerade lärare. Den
tankegång som ligger bakom detta förslag torde
förtjäna övervägas även i andra sammanhang,
såväl inom undervisning som forskning. Rätt
använt innebär systemet en rationalisering i så
måtto, att en högkvalificerad institutionsledare
kan avlastas från honom periferiska detaljer men
ändå bibehålla den överblick över det hela, som
just i och genom hans person bör vara särskilt
värdefull.
Inom det industriella produktionslivet är man
fullt på det klara med att framtiden kommer att
kräva att vi i Sverige måste arbeta hårt för att
klara oss i en konkurrens med de stora, som
kommer att bli mycket svår. På det andliga
produktionsområdet torde vi likaledes få göra oss
beredda på hårt arbete och rationalisering. Lan-
dets ekonomiska resurser kunna icke räcka till
för allting. Var och en måste försöka göra det
mesta möjliga av det han har att förvalta. Vad
som här ovan berörts utgör blott några exempel
på nära till hands liggande förhållanden. Det
vore tacknämligt om man inom olika
verksamhetsgrenar ville inventera föreliggande
möjligheter till rationalisering och delge uppslagen
till gemensamt bästa. Genom att beträda denna
väg och demonstrera en god sparsamhetsvilja
skulle man kunna ge eftertryck åt de anspråk på
höjda anslag till den vetenskapliga forskningens
uppehållande som man givetvis har anledning
framställa på många håll.
IVA:s
25:e högtidssammankomst
Vid Ingeniörsvetenskapsakademiens 25-årsdag råda
tidsförhållanden, som i mångt och mycket likna dem, som
satte sin prägel på tiden för akademins tillkomst, men
som på väsentliga punkter gynnsamt skilja sig därifrån.
Orsakerna till denna förbättring äro många, och kanske
har akademin på några punkter bidragit härtill och
därigenom ökat landets tekniska beredskap. Trots att 25 år
är en anspråkslös ålder för en akademi, är den dock
avsevärd inom ingenjörsvetenskapen, och IVA:s
högtidssammankomst den 24 oktober 1944 kom också att utforma sig
till ett festligt jubileum.
Högtidligheterna inleddes med ett förmiddagsprogram med
föredrag i Konserthusets lilla sal. Kommerserådet Axel
Enström lämnade berättelsen över akademins verksamhet
under året samt den årligen återkommande redogörelsen
"Något om den teknisk-vetenskapliga utvecklingen".
Akademins verkställande direktör, professor Edy Velander,
som vistats utrikes under en stor del av året, talade om
"Teknisk-vetenskaplig forskning i USA".
Akademins årsberättelse
Årsberättelsen innehöll i huvudsak följande.
Verksamheten inom akademin och till denna anslutna
forskningsorgan kan i stort sett karakteriseras såsom ett
fullföljande av de olika arbetsuppgifterna och i vissa fall
en utvidgning av dessa. I kvantitativt avseende utläses av
den ekonomiska översikten en oförändrad omfattning med
en årsbudget av 950 000 kr.
Den inom elektriska avdelningen tillsatta
studiekommissionen för åskforskning har på bred front satt i gång
arbetet med att insamla observationsmaterial. Ett
omfattande rapportsystem har upprättats över åskväder under
medverkan av bl.a. Meteorologisk-Hydrografiska Anstalten.
Inom den produktionstekniska avdelningen har en
särskild kommitté utarbetat en omfattande undersökning av
rekryteringsförhållandena inom industrin, varvid även
behandlats erfarenheterna från efter nyare idéer på sina håll
införda psykotekniska "tests". Den biotekniska avdelningen
har trätt i verksamhet och vissa initiativ till
forskningsarbeten ha tagits. Den ekonomiska avdelningen har
upptagit frågan om ett forskningsorgan för
kommunikationsfrågor.
Svetskommissionen har avlämnat förslag till
rörsvets-normer. Korrosionsnämnden har färdigställt en ny
handbok rörande rostskyddande målning av järnkonstruktioner.
Vidare ha förberetts normblad för metallbeläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
