Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 25 november 1944 - IVA:s 25:e högtidssammankomst, av G L - STF till IVA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 november 1944
1353
dr-ingenjör Ragnar Schlyter, och Tekniska Museet genom
dess ordförande, direktör Helge Ericson.
Därefter förrättade preses medaljutdelning; medaljörerna
mottogo sin utmärkelse ur prins Gustaf Adolfs hand.
Akademins stora guldmedalj förlänades till byråchef Ivan
Öfverholm för hans banbrytande insatser i fråga om det
svenska järnvägsnätets elektrifiering, och dess guldmedalj
till civilingenjör Gustav Thielers som konstruktör av
motorer till de svenska elektriska lokomotiven, disponent
Hans von Kantzow för hans upptäckt av metallen kanthal
för elektriska ugnar m.m. samt överingenjör Gunnar
Nordström för omfattande utvecklingsarbete som resulterat i
betydande industriell tillverkning av detta
motståndsmaterial. Kjellbergsmedaljen i guld utdelades till major Ernst
Nilsson såsom banbrytande brobyggare och konstruktör
och pionjär på den elektriska svetsningens område, och
Patriotiska Sällskapets medalj i guld, l:a storleken, till
fröken Gerda österberg, som under akademins 25-åriga
tillvaro med största intresse för sin arbetsuppgift har skött
akademins registratur och arkiv.
Därefter avtäcktes porträttmedaljonger av kommerserådet
Axel F Enström och överstelöjtnant Ernst Bredberg,
utförda av skulptören Töre Strindberg. Akademins
minnes-jetong i silver utdelades slutligen till prins Gustaf Adolf.
Till övriga närvarande överlämnades jetongen i brons.
Handelsministerns anförande
Vid den efterföljande supén på Grand Hotel märktes
bland de många talen statsrådet Bertil Ohlins anförande.
Han framhöll hurusom den vetenskapliga forskningen
under det senaste århundradet i hög grad omdanat samhället,
och huru den synes på väg in i en ny epok, utmärkt av
metodiska vetenskapliga experiment till mycket stort antal.
Detta innebär att forskningen nu mer än tidigare måste
organiseras och att institutioner sådana som IVA få en allt
större roll att spela. Kontakten mellan industri och
forskning måste ökas och den tekniska utbildningen orienteras
i mera vetenskaplig riktning, liksom kontakt måste hållas
med naturvetenskaplig universitetsutbildning.
Myndigheterna ha under senare år visat stor förståelse
för forskningen, även om åtskilligt återstår att göra. Från
det allmännas synpunkt kan man emellertid inte rycka ut
de tekniska vetenskaperna ur sitt samband med vetenskapen
i övrigt. Tekniker, som inse betydelsen av forskningen
inom sitt område, böra verka för ökad förståelse hos
vårt folk för vetenskapligt arbete över huvud. Om vi i
Sverige skola använda ett V-tecken, i vilket vi hoppas
segra, så bör detta tecken betyda "vetenskapen".
Samhällets insats för forskningen gäller ej endast anslagen
utan även andra frågor komma in. Viktigt är att
patenträtten får en sådan utformning att den gynnar ett allmänt
utnyttjande av de tekniska framstegen och måhända bör
som villkor för tullskydd föreskrivas att företag anslå vissa
belopp för utvecklingsarbetet. Skattelagstiftningen kan
kanske mer än som sker bli sådan att den stimulerar
stödjandet av forskningen.
De tekniskt arbetande få emellertid ej glömma att deras
liksom alla andras arbete är till för människornas skull.
Människorna äro icke blott produktionsmedel utan
framför allt mål för verksamheten, och tekniken bör anpassas
härefter. Statsrådet avslutade sitt med intresse åhörda
anförande med en lyckönskan till akademin.
Slutligen framförde prins Gustaf Adolf på ett
anspråkslöst och hjärtevinnande sätt gästernas tack. G L
STF till IVA. På IVA:s 25-årsdag överlämnade Svenska
Teknologföreningen till akademin en replik av modellen
till föreningens hedersplakett. Överlämnandet beledsagades
av föreningens ordförande, överingenjör Rolf Stéenhoff,
med följande ord:
När Svenska Teknologföreningen i dag hyllar
Ingeniörs-vetenskapsakademien på dess 25-årsdag, föreligger för för-
eningen skäl att dröja vid bakgrunden till den jubilerande
organisationen. För 30 år sedan, då liksom nu ett tekniskt
fulländat världskrig rasade, diskuterade Sveriges
ingenjörer — liksom nu — livligt frågan om teknikernas
inkallelser till militärtjänst. Sålunda ägnades en stor del av STF:s
årsmöte 1915 häråt. Till en början var tyngdpunkten
förlagd vid problemet att på rätt sätt utnyttja teknikerna, dels
inom krigsmakten, dels inom de industrier, som genom
utvidgad men samtidigt försvårad verksamhet skulle
tillfredsställa landets behov av förnödenheter. Steget var
emellertid icke stort till att diskussionen även kom att omfatta
den tekniska expertisens utnyttjande för den civila
industrins beredskap, dvs. dess planering på längre sikt och
vad som nu kallas målsätt teknisk forskning. Under de
närmast följande åren hölls sålunda ett stort antal
föredrag inom föreningen, berörande bl.a. de krigförande
stormakternas organisatoriska och ekonomiska åtgärder för
åstadkommande av centraler för teknisk forskning, varvid
utgångspunkterna voro ländernas militärtekniska behov.
Diskussionen kulminerade i mars 1918, då dåvarande
byråchefen i Kungl. Kommerskollegium, civilingenjör Axel F
Enström, publicerade en uppsats i Teknisk Tidskrift, vari
han dels sammanfattade resultaten av utlandets
ansträngningar för befordrande av den teknisk-vetenskapliga
forskningen, dels skisserade vissa riktlinjer för vad han
benämnde "en svensk ingenjörsvetenskapernas akademi".
Enström erinrade om, hur ett flertal av våra mest
framstående ingenjörer arbetat för att åstadkomma ett institut,
som kunde utreda vissa viktiga tekniska spörsmål, i första
hand inom kraft- och bränsleområdet. Projektet ådrog sig
stort intresse inom ingenjörskretsar. Det var också
särskilt ägnat att stödja och befordra de enskilda teknikernas
insatser. Enström hade nämligen framhållit, att akademin
borde kunna tillvarata och bevara de många goda resultat,
som framkommit under krisen, bl.a. genom
krismyndigheternas arbeten. I den mån projektet innefattade
publicistisk verksamhet var den tilltänkta akademin också att anse
såsom en systerorganisation till STF, som ju driver sådan
verksamhet.
Det var således helt naturligt att STF samma år ägnade
sin vårsammankomst till diskussion av frågan om det
teknisk-vetenskapliga forskningsarbetet i vårt land.
Enström inledde diskussionen med en detaljerad redogörelse
för stormakternas forskningsinstitut och dessas
organisation, och sedan yttrade sig ett stort antal av den tidens
ledande tekniker. Föreningen förordade livligt det förslag
till inrättande av en ingenjörsakademi, som samma dag av
Kommerskollegium ingivits till K.M:t. Under diskussionen
framhölls emellertid med styrka, att akademin även måste
ges möjlighet att väcka forskarandan genom att den
erhölle så stora penningmedel, att den i akademins regi
drivna forskningen icke riskerade ekonomiskt betryck.
Forskningsintresset var starkt inom föreningen, sålunda
hade föreningen nyligen genom en sin kommitté yttrat sig
rörande de föreslagna nya stadgarna för KTH och därvid
framhållit önskvärdheten av att en teknologie doktorsgrad
inrättades.
Vid en återblick på den nu tilländalupna
kvartssekel-perioden är det med tillfredsställelse föreningen
konstaterar, att den blivit bönhörd i båda nu nämnda avseenden:
vi ha fått en doktorsgrad och vi ha fått den
centralorganisation för forskning och teknisk dokumentation, som vi
så livligt uttalade oss för. Svenska Teknologföreningen
gläder sig åt sin nära anknytning till dessa viktiga faktorer
och lyckönskar IVA till vad som hittills uträttats och till
de goda ansatser, som tagits till samordnande av landets
tekniska expertis. Föreningen vill ge sin gratulation en
konkret form och överlämnar för den skull en replik av
modellen till sin hedersplakett. Gåvan har symbolisk
betydelse, i det den understryker att, enligt föreningens
mening, samarbetsorganisationen IVA kan uträtta mera till
fromma för tekniken än vad som kan bli förunnat den
ensamt arbetande forskaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
