Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 25 november 1944 - Kanadensisk forskning - Avancerad räknemaskin, av sah - Hur bazookan kom till, av sah - Förslaget att flytta Centralstationen i Stockholm, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1356
■ TEKNISK TIDSKRIFT
I och med det ökade utnyttjandet av landets stora
mineralresurser har forskningsarbetet inom geologi, mineralogi,
metallurgi och kemi kraftigt expanderat. Ett ständigt
utvecklingsarbete pågår för att finna metoder att ekonomiskt
utnyttja lågvärdiga malmer och att åter bearbeta
fyndigheter, som hittills hade ansetts uttömda. På samma sätt
utgör letningen efter nya mineralfyndigheter ett aldrig
avslutat arbete i Kanada. Ett mycket stort problem är
hulde oerhörda kolfyndigheterna i väster skola kunna
utnyttjas. Transportsvårigheter begränsa användningen av detta
kol som bränsle, men man överväger för närvarande att
i närheten av fälten uppföra industrier för utvinning av
syntetiska kolderivat. Vidare söker man möjligheter att
exploatera tjärsanderna i provinsen Alberta. Nyligen har
National Research Laboratories utarb tat en kommersiellt
tillfredsställande metod att extrahera magnesium ur
kolomit, vilket har varit av stor betydelse under
nuvarande avspärrning från de europeiska grundmineralerna.
Royal Society, som grundades 1882, utgör ett
diskussionsforum för vetenskapliga frågor, medan National
Research Council tar hand om det praktiska forskningsarbete,
som anses vara i det allmännas intresse. Kanadas
arméchef, generallöjtnant A G L McNaughton, var tidigare
denna organisations styresman.
Kriget har givetvis i hög grad påskyndat den
vetenskapliga utvecklingen i landet. Nya resultat härav kunna för
närvarande inte offentliggöras, men mycket av det arbete
som nu utföres kommer att få fredliga tillämpningar.
Under tiden kunna de starkt ökade forskningsmöjligheterna
och de vunna erfarenheterna anses utgöra en del av de
mycket små fördelar, som ett krig medför.
Avancerad räknemaskin. Harvard University har från
International Business Machines Corp. fått en av professor
Howard H Aiken konstruerad räknemaskin, vilken
betydligt lär överträffa den tidigare hos Massachusetts
Institution of Technology installerade, vars huvudsakliga
uppgift är att uträkna invecklade differentialekvationer.
Harvardmaskinen adderar eller subtraherar på 0,3 s,
multiplicerar på .6 s och uträknar sinus på 38 s. Den lär
på 19 h ha löst ett problem, som fyra man behövde tre
veckor för att räkna ut på vanliga räknemaskiner.
Maskinen löser linjära algebraiska ekvationssystem, analyserar
statistiska uppgifter och ackumulerar svaren för framtida
bruk. Noggrannheten är 23-stälIig. När ett fel uppstår,
stannar maskinen automatiskt. Som ett exempel på
maskinens mångsidighet kan nämnas, att om man i den
inmatar födelse- och dödlighetstal för t.ex. kaniner, kan
den räkna ut huru många levande avkomlingar ett par
kaniner har t.ex. den 13 januari 1968.
Maskinen, som lär ha tagit sex år att bygga, utgöres av
en 15 m lång panel med reläer, räkneverk, kuggväxlar och
rattar. Ledningsnätet är 800 km långt, och det finns över
tre miljoner elektriska förbindningar. Maskinen är avsedd
att utföra matematiska och astronomiska beräkningar för
universitetets forskare, men för närvarande är den helt
reserverad för amerikanska marinen (Time, 14 aug. 1944). sah
DK 623.419
Hur bazookan kom till. Den amerikanska raketkastaren
"bazookan" har en kaliber av 7 cm och väger 7 kg; som
projektil användes en raket på 1,3 kg. Det normala
verkningsavståndet ligger under 100 m, men verkan är
betydande även mot pansarfordon. Detta tyder på att raketen
är laddad med ett mycket kraftigt sprängämne, då
projektilens hastighet inte är större än att man kan följa den
med blicken. Bazookan betjänas av två man, men på
grund av den låga vikten och frånvaron av rekyl kan en
man klara den genom att hålla den över axeln.
I slutet av maj 1942 fick General Electric Co.
amerikanska arméns uppdrag att konstruera och inom 30 dagar
framställa flera tusen vapen av detta slag. Efter ett dygn
var konstruktionen klar i princip, och efter fyra dagar var
utfallsprovet tillverkat. Proven togo två veckor, varefter
något mer än en vecka återstod för tillverkning av det
första partiet. Genom övertidsarbete och anlitande av
flygplan och droskbilar som transportmedel för de olika
delarna till sammansättningsverkstaden klarades uppgiften med
89 minuter till godo. sah
Förslaget att flytta Centralstationen i Stockholm.
Det av arkitekterna Ivar och Gösta Callmander uppgjorda
förslaget till förflyttning av centralstationen och
centralbangården i Stockholm bjuder på många intressanta
synpunkter. Enligt förslaget skulle den nuvarande
centralstationen och bangården utmed Klara sjö nedläggas och
flyttas till Södra bergen, där en stor bangårdshall
in-spränges i urberget. En förbindelsebana skulle dras från
Årstabron i söder och förläggas till en ny tunnel, som
skulle mynna ut i den nya stationshallen något väster om
nuvarande Slussen och den nya Södergatan. Från
bangårdshallen går förbindelsebanan vidare genom en
bergtunnel under Högalid, Pålsundet och Långholmen. Banan
skulle gå i en tunnel under Riddarfjärden och fortsätta
genom bergen i Kungsholmen för att komma i dagen först
bortom Stadshagen. Genom en viadukt på segelfri höjd
över Karlbergskanalen anknyter den nya förbindelsebanan
med den gamla vid Tomtebodastationen.
Förbindelsebanan och själva stationen samt bangården
skulle byggas praktiskt taget fullträffsäkra. Tunnlarna
under Riddarholmsfjärden komma givetvis att bjuda på
svåra problem, men man räknar med att även här erhålla
full säkerhet genom att förlägga spåren i tre skilda tunnlar
på ett inbördes avstånd av 20 m och genom att förse
tunneltaket med betryggande granittäckning.
Projektet i sin helhet beräknas dra en kostnad av
omkring 260 Mkr. Genom att frilägga Statens Järnvägars
markområde utmed Klara sjö räknar man emellertid med
att även vid en tämligen måttlig exploatering av området
kunna ta in inte mindre än 320 Mkr. Hela företaget skulle
alltså enligt förslagsställarna kunna medföra en förtjänst
av 60 Mkr.
Förslaget tillgodoser inte bara luftskyddets intressen,
utan det anses att det även kommer att omedelbart lösa
Tegelbacksproblemet. Alla viadukter, karuseller och
järnvägsbommar slopas med en gång. I stället skulle man få
en förträfflig syd—nordlig trafikled från Slussen över nya
broar fram till en ny bred gata mellan nuvarande
Tegelbacken och Torsgatan med planfri korsning under
Kungsgatan, nuvarande Kungsbron.
Den nya centralstationen kommer att få mycket större
och bättre disponerade utrymmen än den nuvarande. All
godstrafik från tågen skötes längs särskilda transportvägar
under perrongerna, och några framrullande godstruckar
komma alltså icke att hindra passagerare på väg till och
från tåget. Som ersättning för den stora lokaltrafiken över
Stockholm C föreslås en lokal tunnelbana längs
Torsgatan, som får gå ut från Tomteboda och som förenas
med stadens övriga tunnelbanor vid Tegelbacken eller
Slussen.
Att få en fullträffsäker centralstation i Stockholm skulle
givetvis innebära obestridliga militära fördelar. Den fara,
som den nuvarande stationen utgör för hela den
omgivande trakten, skulle försvinna. För luftskyddet slutligen är
det ett verkligt pius att ha tillgång till en absolut säker
centralbangård, från vilken evakueringståg,
sjuktransporttåg och eventuella lokala förflyttningar av utbombade
kunna ske ostört. Den jättelika stationshallen kan ju ta
emot stora människomassor, som kunna avresa oberoende
av om flyglarm råder eller ej.
En mycket stor fördel även ur beredskapssynpunkt är att
hela projektet kan genomföras utan att det nu bestående
spårsystemet behöver brytas på en enda punkt.
Järnvägsstyrelsen har emellertid ställt sig avvisande till
förslaget och även till frågan om en detaljutredning
(Flyglarm 1944 h. 9). r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
