Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 25 november 1944 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Ordinarie allmänt sammanträde, av Fmn - Extra allmänt sammanträde, av Fmn - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Örebro Ingenjörsklubb, av T L - Tekniska Föreningen i Gävle, av G J - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1372
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Ordinarie allmänt sammanträde
hölls den 18 oktober i Handelshögskolans
aula, som var överfylld i så hög grad
att en stor del av auditoriet tyvärr
måste stå. Sammanträdet var anordnat
som "Amerikaafton" med föredrag av
fem deltagare i den svenska
handels-och industridelegationens rundresa i
USA och Mexiko.
Kabinettskammarherre Rolf von Heidenstam gav en
allmän orientering om färden och dess
resultat ; direktör Gösta Hall talade om
marknadsmöjligheterna efter kriget för
svenska skogsprodukter och lämnade
dessutom en orientering om tillverkning
av syntetiskt gummi ur sprit; disponent
Bo Höglund skildrade intryck från
Amerikas kemiska industri under kriget;
tekn. dr H Törnebohm behandlade
nyheter inom den amerikanska
verkstadsindustrin och bergsingenjör Sven
Wahlström lämnade slutligen en översikt av
USA :s industri i krig och inför fred. De
synnerligen aktuella föredragen, vilka
mottogos med livligt manifesterat bifall,
komma att publiceras i Teknisk Tidskrift.
Efter supé på föreningslokalen
kompletterade hrr von Heidenstam och
Törnebohm dagens program genom att skildra
en serie reseminnen av i hög grad
växlande och underhållande art. Fmn
Extra allmänt sammanträde hölls
onsdagen den 25 oktober som en upptakt
till den av föreningen anordnade kursen
i standardisering, vilken ägde rum under
de tre efterföljande dagarna med ca 110
deltagare.
Programmet omfattade två föredrag,
nämligen "Standardisering i krigstider"
av tekn. dr H Törnebohm och
"Standardisering inom försvarsväsendet" av
överingenjör A Laurin. Det talrika
auditoriets tack till föredragshållarna
framfördes av ordföranden, överingenjör R
Stéenhoff. Föredragen och ett referat av
kursföredragen komma att publiceras i
Teknisk Tidskrift.
Efter supén visades en utmärkt film
från SAAB :s flygplansfabriker i
Linköping. Fmn
Skånska Ingenjörsklubben
sammanträdde fredagen den 13 oktober på
Hötel Savoy i Malmö. Till föredraget,
som omfattade det i dessa dagar så
aktuella ämnet "Ingenjörerna och deras
inpassning i försvaret" hade ett antal
högre militärer inbjudits. Efter en del
föreningsangelägenheter överlämnades
ordet till föredragshållaren, direktör
P Eg. Gummeson, som varit ordförande
i den sakkunnigkommitté, vilken nyligen
framlade ett betänkande om
ingenjörernas ställning inom försvaret. Hans
anförande kommer att publiceras i Teknisk
Tidskrift.
Den efterföljande diskussionen, som
blev synnerligen livlig, inledde
ordföranden, överingenjör T Wintzell, själv med
att påpeka, att det finns 24 000
ingenjörer här i landet, varav cirka hälften
civilingenjörer. Han frågade, hur många
av dessa som man kan tänka sig bundna
vid ingenjörstrupperna och var de
ingenjörer, som inte bli bundna av ingen-
jörstrupperna, skola placeras. Han
framkastade bl.a. den tanken att använda
arbetsstudieingenjörer inom det militära.
överste Möller framhöll, att man på
militärt håll är fullt på det klara med
ingenjörernas betydelse. Han delade icke
föredragshållarens åsikt om att den
tekniska utbildningen skulle komma före den
militära. Genom att den tekniska
utbildningen följer efter den militära, skulle
de militära behoven bättre
tillfredsställas. Endast högskoleingenjörerna borde
erhålla högre löner än officerarna.
Föredragshållaren meddelade, att
ingenjörsofficerarna på stat torde bli
omkring 425, med en reserv på några tusen.
Gentemot överste Möller ville han
framhålla, att man inte blir ingenjör med
bara en ingenjörsutbildning; man måste
ha lust för yrket samt ha erhållit
långvarig praktik. Kommittén har ansett det
viktigast att få tag i folk, som vill bli
ingenjörer, och ge dem förutsättningar
att vara detta som militärer.
överstelöjtnant Dyrssen framhöll, att
vi ha en ingenjörskår redan förut och
att dessa arméingenjörer skulle ha fått
tillfälle att visa vad kåren går för, innan
den försvinner. Alla värnpliktiga önska
utföra något arbete, som gränsar till det
civila arbetet, t.ex. köra bil, fotografera
etc., etc., men det kommer aldrig någon
och säger att han är duktig slagskämpe;
det behövs nämligen också folk som
slåss. Härpå frågade föredragshållaren
om överstelöjtnant Dyrssen verkligen
ansåg att den nuvarande
organisationen kunde fylla sin uppgift under krig.
överstelöjtnant Jakobsson frågade om
utredningen var enhällig, och fick
svaret att arméns representanter hade
reserverat sig. Enligt hans åsikt hade
utredningen saknat förståelse för de
militära synpunkterna och liksom
överste Möller ansåg han att den
grundläggande utbildningen bör vara militär.
överingenjör Reinholds fäste
uppmärksamheten på, att erfarenheter kunna
erhållas från länder som äro med i kriget
om vad verklig materialförstöring vill
säga.
Ordföranden framhöll slutligen i sitt
tack att ingenjörerna som svenska
medborgare komma att kräva sin rätt att
utnyttjas på bästa sätt inom försvaret
till hela fosterlandets fromma. T Nd
Örebro Ingenjörsklubb
sammanträdde den 18 oktober 1944, varvid kapten
P Lindgren, Stockholm, höll ett med
utomordentligt intresse avlyssnat
föredrag över "Sabotage som
krigföringsmedel". Anslutningen från
klubbmedlemmarnas sida var synnerligen stor, och
dessutom hade en hel del gäster
inbjudits. Efter föredraget följde supé och
samkväm med deltagande av ett 70-tal
personer. T L
Tekniska Föreningen i Gävle
sammanträdde den 21 oktober 1944 på Hotell
Baltic under ordförandeskap av
chefsingenjör K H Stenhane. Efter
föreningsärenden överlämnades ordet till
civilingenjör Valde Oskarson, som talade över
ämnet "Aluminium och dess framställning".
Ehuru aluminium är den metall, som i
den största utsträckningen förekommer
i jordskorpan, sade tal., har den ej
varit känd av människan i mer än
hundra år och den industriella
framställningen lät länge vänta på sig. Anled-
ningen var, att aluminium ej låter
frigöra sig ur sina föreningar utan tillgång
till stora mängder elektrisk energi, vilka
stodo till buds först med
dynamomaskiner tillkomst. Det första
aluminiumet framställdes av den danske
fysikern Ørsted år 1825 och 1856 etablerade
fransmannen S :t Claire Deville en
miniatyrmässig industri i Frankrike, där
priset höll sig omkring 4 000 kr/kg.
Trettio-år senare hade elektrotekniken nått en
sådan utveckling att fältet låg öppet för
en ny metod, nämligen att elektrolytiskt
tillverka den nya metallen. Det var
amerikanaren Hall och fransmannen Héroult
som samtidigt och helt oberoende av
varandra uppfunno den metod som i stora
drag är densamma som användes av alla
aluminiumproducenter än i dag.
Produktionen har varit ständigt
stigande med enstaka återfall efter förra
kriget och likaledes vid de stora
världskriserna. Sveriges förbrukning var före
kriget uppe i ungefär 7 000 t/år, men
på grund av nuvarande förhållanden har
under de senaste fyra åren en stark
stagnation inträtt.
Sedan tal. berört den svenska
tillverkningen av aluminium (Tekn. T. 1943
s. 340) övergick han till att skildra
metallens många användningar. Först
kom den till nytta inom
kokkärlstillverkningen och inom den kemiska
industrin. Helt naturligt fick även den på
en gång lätta och starka metallen stor
betydelse inom transportväsendet. Inom
flyget äro aluminiumlegeringarna helt
dominerande och ha alltmera vunnit
insteg inom transportväsendet till lands
och sjöss. Även den svenska elindustrin
förbrukar stora mängder aluminium för
ledningar, maskiner och apparater. Ett
område som säkerligen kommer att
fordra stora kvantiteter aluminium är
brobyggnadsverksamheten.
Genom uppfinnandet av de processer,
som möjliggöra framställning av
lättmetaller i obegränsade mängder, börjar
världen glida in i en ny epok, som vi
kanske en gång komma att kalla
lättmetallernas tidsålder.
Sedan föredragshållaren avtackats av
ordföranden vidtog supé och samkväm.
G J
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 1
december 1944 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. "Kemisten inför livsprocessens
problem", föredrag av professor
Arne-Tiselius. — Supé och samkväm.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder tisdagen den 5
december 1944 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. "Flygplan och flygplats",
föredrag av ingenjör Bo Hoffström. —
Supé (5 kr.) med samkväm och
film-förevisning.
Väg- och Vattenbyggnadskonst inbjudes..
Industriell Ekonomi och
Organisation sammanträder torsdagen den 7
december 1944 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. "Kooperativa Förbundet" „
föredrag av direktör Albin Johansson.
— Julsupé (5 kr. ; anmälan senast den;
1 december).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
