Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 2 december 1944 - STF:s standardiseringskurs, av F L - K. Överstyrelsen för Yrkesutbildning, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 december 1944
1383
med hjälp av en passningsdemonstrationssats lär sig
innebörden av de olika passningarna.
Om standardisering inom emballageområdet talade sedan
direktör Victor Larson, Sveriges Frukt- och
Trädgårdsodlares Riksförbund. Konserv-, färg- och ferniss- samt
glasemballage har redan i viss omfattning standardiserats
liksom emballage för frukt, trädgårdsprodukter och potatis.
Arbete har nu igångsatts med standardisering av emballage
för lingon, västkustfisk, strömming samt olika slag av
livsmedel. Samtidigt har framställning gjorts till
Järnvägsstyrelsen om en sådan ändring av tarifferna för
småfrakt-gods att emballagets vikt kan ingå i fraktsatserna, så att en
varas nettovikt kan bestämmas i jämna tiotal kg.
Civilekonom Folke Millqvist, Esselte, redogjorde härefter
för standardiseringsarbetet inom den grafiska industrin.
Han framhöll att redan Gutenberg ställdes inför problemet
att skapa ett enhetligt typografiskt system för att
åstadkomma passform i trycket. En typografisk standardisering
genomfördes redan år 1792, då Didot-systemet tillkom
och sedan dess har tillämpats i så gott som hela Europa.
Standardiseringen av format för brevpapper, handlingar
osv. har nu avslutats, men ännu återstår mycket för att
få standarden allmänt tillämpad. Förslag till
standardisering av skriv- och ritblanketter, omfattande ett femtiotal
olika typer, har i dagarna framlagts.
På fredagen fortsatte kursen med föredrag om
standardisering inom stål- och metallområdet av civilingenjör Dag
Du Rietz, som framhöll, att arbetet påbörjats med en
revision av redan fastställda normer för att få fram mera
allmängiltiga grunder. Arbetet pågår med fartygsstål,
byggnadsstål och ångpannestål både beträffande kvaliteter och
utföringsformer samt med lättmetaller, koppar, mässing
och zink.
Ingenjör Erik Fornander, Svenska Verkstadsindustrins
Standardcentral, redogjorde sedan för standardiseringen
inom den mekaniska verkstadsindustrin. Han meddelade,
att under de 25 år som kommittéerna arbetat ha närmare
800 standard fastställts men att ännu mycket återstår att
göra. Det var av vikt att de enskilda industriföretagen icke
i alltför hög grad standardisera var för sig, utan de borde
försöka komma överens om gemensamma utföringsformer
för att förbilliga produktionen.
Inom järn- och metallmanufakturområdet har arbetet
nyligen igångsatts. Härför redogjorde ingenjör Folke Claeson
och nämnde bl.a. att vad som i första hand tagits upp var
cyklar, sågar samt revidering av äldre skruvstandard. På
programmet står standardisering av filar, spik,
snickeriverktyg samt ett stort antal andra redskap och verktyg att
användas både inom hemmet och inom industrin.
Tekn. dr Ivar Herlitz, Asea, talade härefter om
standardiseringsarbetet på det elektrotekniska området. Han
framhöll, att standardiseringsarbetet här icke så mycket berör
utarbetandet av måttstandard utan dess mer
kvalitetsnormer. Av särskilt intresse är det arbete, som nedlagts
av Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten, vilken
undersöker olika elektriska apparaters riskmoment. Som
bekant finns ett godkänningsmärke, S-märket, som
garanterar ett i användning riskfritt utförande.
Ingenjör Nils Berglund, Jordbrukstekniska Föreningen,
redogjorde sedan för standardiseringen på det
jordbrukstekniska området. Detta består i viss utsträckning av
mått-standardisering för att få enhetligt utförande på vissa
slitdelar på lantbruksmaskiner. Det viktigaste arbetet är
dock typstandardiseringen, dvs. begränsningen av antalet
typer på såväl äldre som nytillkomna maskiner och redskap.
På kvällen var anordnad en gemensam middag med
damer, varvid fru Carin Boalt, Hemmens
Forskningsinstitut, inledde en diskussion med synpunkter på hemmets
standardiseringsproblem. Hon meddelade, att på
Forskningsinstitutets tekniska sektion f.n. göres en inventering
för varje arbetsområde av i marknaden förekommande
redskap och hjälpmedel samt prov med dessa. För att
minska antalet utföringsformer, skapa bättre redskap och
få dessa allmänt spridda kommer säkerligen en
standardisering att bli av stor betydelse. I den efterföljande
diskussionen framhölls önskvärdheten av att
standardiseringsarbetet på hemmets områden snarast aktiverades.
Lördagen den 28 oktober fortsatte kursen med att
arkitekt Lennart Bergvall redogjorde för byggnadsteknisk
standardisering. Detta arbete syftar till att i största möjliga
utsträckning överföra tillverkningen av byggnadsdetaljer
från den nu i rätt betydande omfattning hantverksmässiga
tillverkningen till fabrikationsmässig massproduktion. Det
är icke avsikten att i arbetet söka få till stånd
standardiserade bostäder, men genom fabrikationsmässig
tillverkning av detaljer kunna byggnadskostnaderna nedbringas.
Arbetet har hittills omfattat standardisering av detaljer
såsom dörrar, fönster, sanitetsporslin, naturstensprodukter
m.m., dels även en utredning om ett gemensamt
måttsystem för byggandet. Man har under senaste året
utarbetat ett modulsystem, vilket av allt att döma kommer att
bestämmas till 10 cm. Samma modul användes i
Frankrike, medan man i Amerika bestämt sig för en modul om
4", alltså praktiskt taget det dubbla. Dessutom ha inom
Byggstandardiseringen påbörjats utredningar om enhetliga
klassificeringar av byggnadsvirke, vilket är en
förutsättning för bl.a. kvalitetsstandard för snickerier.
Härefter talade byråingenjör Sten Aare i Centrala
Sjukvårdsberedningen om standardisering av sjukvårdsmateriel.
Arbetet omspänner materiel från de mest skilda
produktionsområden såsom textilmateriel, konfektion, köks- och
tvättutrustningar, glas och keramiskt gods, möbler,
operations- och laboratorieutensilier, transportmateriel m.m.
Det är icke bara en önskan att nedbringa
framställnings-kostnaderna med en standardisering utan man inriktar sig
även på en kvalitetshöjning, en faktor som är av
avgörande betydelse för varornas livslängd. Man syftar även till
att genom standardisering ekonomisera med arbetskraften
för att minska kostnaderna för sjukhusens drift.
Marindirektör Gösta Hartzell avslutade kursen med ett
diskussionsinlägg om vad som ytterligare bör
standardiseras. Det finns en mängd områden, som ytterligare kunna
bearbetas och särskilt då inom hemmen, ett område som
nu har blivit särskilt aktuellt på grund av den akuta
bristen på hemhjälp. En standardisering skulle kunna
underlätta en husmoders arbete.
I den efterföljande diskussionen framhölls
nödvändigheten av att än mer få svensk standard tillämpad i
praktiken, vilket kan ske genom medverkan av industrins olika
organ ävensom skilda konsumentsammanslutningar. F L
K. överstyrelsen för Yrkesutbildning, som bedriver sin
verksamhet från den 1 januari 1944, utgör den centrala
statsmyndigheten på yrkesundervisningens område. Den
utövar högsta inseende över yrkesundervisningen liksom över
den yrkesutbildning som bedrives inom näringslivet med
bidrag av statsmedel. Det åligger också överstyrelsen att
främja yrkesutbildningen och att hos K.M:t föreslå härför
erforderliga åtgärder.
De läroanstalter, som stå under Överstyrelsens inseende,
äro bl.a. de tekniska läroverken och handelsgymnasierna,
landstingens centrala verkstadsskolor, de kommunala och
statsunderstödda enskilda anstalter för yrkesundervisning
som avse industri, hantverk, handel och husligt arbete,
vissa anstalter för yrkesundervisning såsom Tekniska
Skolan och Grafiska Institutet i Stockholm, Bergsskolan i
Filipstad, Textilinstitutet i Borås samt Lennings Textiltekniska
Institut i Norrköping och anstalterna för utbildning av
lärare för yrkesundervisning.
överstyrelsens chef är överdirektör Ryno Lundquist, som
samtidigt är överstyrelsens ordförande. För övrigt består
överstyrelsen av ämbetsverkets tre byråchefer, två av
K.M:t utsedda representanter för Skolöverstyrelsen,
Arbetsmarknadskommissionen samt sju av K.M:t förordnade
representanter för näringsliv och arbetsmarknad. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
