- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1401

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 2 december 1944 - Automatisk kalkylator för regleringsändamål, av Einar Welin och Stig Djure - En transkontinental telefonkabel, av E L

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 december 1944

1401

anta godtyckligt värde mellan 0° och 360°. Den
måste, för att detta skall vara möjligt, vara
bestämd genom såväl sin sinus som sin cosinus,
så att man dels kan avgöra i vilken kvadrant den
ligger och dels kan erhålla en någorlunda jämn
noggrannhet i värdet på den utgående vinkeln.
Räknebryggan kommer således att bestå av två
givarsystem, som arbeta på samma mottagare.
Enär de nämnda trigonometriska funktionerna
bestå av två så när som på tecknet symmetriska
halvor, kan man öka noggrannheten hos
mottagaren genom att låta hela reostaten återge endast
halva vinkelcykeln, samt i stället låta
kontaktarmen genomlöpa området två gånger, varvid den
själv får dirigera tecknet.

Om de båda funktionerna antas vara givna som
elektriska spänningar, kan den för mottagaren
erforderliga reläutrustningen utföras enligt fig.
33. Fordringarna på utrustningen äro, dels att
mottagarens följning skall vara korrekt,
oberoende av funktionernas stigande och fallande tendens
samt av deras tecken, dels att mottagaren vid
start från felaktigt utgångsläge automatiskt skall
gå in i rätt fas.

För att lösa detta, finnas för de inkommande
funktionerna två direktionsreläer 1 och 3, som
styras av omkopplare i respektive givare. För
mottagaren finnas motsvarande svarsreläer 2 och
A, som styras av omkopplare i denna. Omkoppling
sker för varje gång funktionerna passera noll och
maximi- resp. minimivärdena. De inkommande
spänningarna jämföras i polariserade reläerna 5
och 6 med spänningarna från mottagarborstarna.
Polariserade reläerna styra gemensamt
magnetkopplingen 7, som ställer in mottagarborstarna.
Mottagarereostaten är funktionsvrängd, så att den
av kontaktborstarna uttagna spänningen, som
funktion av kontaktarmarnas vridningsvinkel,
genomlöper en halv sinusvåg med värdet noll vid
minuspolen och maximivärdet vid pluspolen. Det
på figuren visade läget motsvarar en vinkel i
första kvadranten.

När vinkeln går över från första till andra
kvadranten, falla reläerna 3 och A. Härigenom
kastas förbindningarna mellan polariserade
reläernas kontakter och magnetkopplingen om, så
att magnetkopplingen fortsätter att arbeta åt
samma håll, fastän polariserade reläerna nu ge
kontakt åt motsatt håll mot förut, enär derivatan
för båda de inkommande spänningarna bytt
tecken. Samma sak upprepas, när vinkeln går
över från andra till tredje kvadranten, genom
att även reläerna 1 och 2 falla osv.

Skulle t.ex. vid den förstnämnda omkopplingen
mottagaren vara fösenad relativt givarna, så faller
enbart relä 3. Härigenom kopplas den
missvisande kontakten i polariserade reläet bort, och
magnetkopplingen får ström direkt över en slutning
i relä 3, varför den tvingar mottagarborsten att
fortsätta till dess även relä 4 faller, varefter pola-

Fig. 33. Reläutrustning för cykliska funktioner.

riserade reläet återtar sin normala funktion. Även
detta upprepas vid samtliga omkopplingslägen,
varför mottagarens följning under alla
förhållanden är säkerställd i positiv riktning. Eftersom
reläkopplingarna äro symmetriskt utförda blir
detta fallet även när vinkeln varierar i negativ
riktning.

Genom den nyss nämnda reläfunktioneringen
kommer alltid en mottagarborste, som t.ex. vid
starten står i en kvadrant med felaktigt tecken,
att drivas över i rätt kvadrant. Befinner sig
härvid den andra borsten i en kvadrant med rätt
tecken, skulle den genom sitt polariserade relä
kunna hindra denna infasning. Genom brytning
i något av reläerna 1, 2, 3 eller A kopplas därför
strömmen till detta polariserade reläs kontakter
bort, till dess båda borstarna kommit in i rätt
kvadrant.

Det kan ju härvid också inträffa, att båda
mottagarborstarna stå i en kvadrant med felaktigt
tecken, t.ex. givarna i första och mottagaren i
tredje kvadranten. I detta fall måste en av
borstarna, likgiltigt vilken, ges prioritet framför den
andra (på figuren har sinusborsten valts). Enär
magnetkopplingen vid felaktigt kvadranttecken
får ström direkt över en slutning i något av
hjälpreläerna, brytes fördenskull denna extra
strömtillförsel bort för den av borstarna, som
skall sättas ur funktion. Mottagaren kommer
således alltid att gå in i rätt fas oberoende av
utgångsläget.

En transkontinental telefonkabel togs i drift i USA i
slutet av 1942. Kabelförbindelsen har en längd av 2 600 km
och förbinder kabelnäten i mellersta västern med
Californien. Två parallella jordkablar ha lagts, vardera avsedd
för enkelriktad bärfrekvensdrift. Ett tolvkanalsystem av
liknande typ som på svenska västkusten användes.
Kostnaderna uppgå till 25 M? (Bell Labor. Rec. febr. 1943). E L

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free