Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 9 december 1944 - Penicillin, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 19AA
1407
Fig. 2. Steril tappning av penicillinlösning i Terre
Haute-fabriken.
nom vilka vätska flyter kontinuerligt. Denna
metod är en direkt utveckling av den ursprungliga
laboratorietekniken. Vid ett annat förfarande,
"djupkultur" (submerged culture eller deep
fer-mentation), växer svampen nedsänkt i
näringsvätskan, varvid luft måste inpumpas under
tillväxtperioden. När maximal penicillinmängd
uppnåtts, upparbetas hela chargen. Vid
"kliförfaran-det" (bran culture) användes fuktigt kli som
näringssubstrat. När svampen vuxit i 2—4 dagar,
har maximal penicillinmängd uppnåtts, och hela
kulturen extraheras med lösningsmedel. Enligt
undersökningar av Parke, Davis & Co., Detroit,
och Schenley Research Institute, Lawrenceburg,
trivs svampen utmärkt på kli och ger större
penicillinutbyte än vid andra förfaranden. En nackdel
är, att kli är en dålig värmeledare och därför
vållar stora svårigheter vid steriliseringen. En
"snabbmetod" arbetar analogt med den bekanta
ättikjäsningen. Närmare uppgifter om detta
förfarande ha givits av G E Clifton (Science
16 juli 1943), som beskriver laboratorieförsök.
Resultaten av dessa synas vara uppmuntrande,
men det är ej bekant om man gjort försök att
använda metoden i stor skala.
Den först igångsatta fullstora fabriken i USA
var Gommercial Solvents Gorp. i Terre Haute
(Ind.), som körde i gång den 30 januari 1944.
Callahams beskrivning2 av denna anläggning är
därför av stort intresse. Fabrikationen började där
mindre än fem månader efter det grundstenen till
fabriken lagts. Enligt uppgift började planeringen
den 5 augusti 1943 utan nämnvärda förarbeten
och dock har intet krångel vid igångkörningen
uppstått trots de stora möjligheter härtill, som
fabrikationen ger.
Anläggningen har beräknats för 40 miljarder
oxfordenheter, dvs. ca 27 kg ren penicillin per
månad. Den består av fem tegelbyggnader, kostar
1,75 M$ och skall behandla 1 900—3 000 m3
kulturvätska per månad, under det
torrsubstansprodukten på samma tid uppgår till mindre än
50 kg. Produktionen sker i följande steg:
djupkultur av Penicillum; borttagande av mycelium och
adsorption av penicillinet på aktivt kol; rening av
produkten genom extraktion, framställning av
natriumsaltet; frysning och högvakuumtorkning;
packning, provning och lagring.
Som näringsvätska användes stöpvätska, en
biprodukt från spannmålsreningen. Denna utspädes
till lagom koncentration med vatten, 4 % laktos
tillsättes som näringsmedel, och vätskan
steriliseras noga genom kokning med ånga. Absolut
sterilitet är nödvändig, ty den minsta förorening
med främmande organismer kan helt förhindra
penicillinbildningen.
Kulturkaren ha en rymd på 45,5 m3 och äro
gjorda av kolstål. Ympning sker ined en liten
mängd renkultur av Penicillum notatum, som
omsorgsfullt odlats, först på agar-agar och sedan
i speciella förkulturkärl. Originalkulturen
erhålles från US Department of Agriculture, Northern
Regional Laboratory, Peoria (111.), där just en
ras av denna svamp isolerats och odlats på grund
av sin förmåga att ge stora penicillinutbyten.
Penicillum notatum är ganska vanlig i jord, men
kulturer ha ofta erhållits från ruttnande frukt
och mejeriprodukter. En mycket god kultur
erhölls t.ex. från en rutten melon, en annan från
en bit ost.
Mäsk från ett förkulturkärl sättes till den sterila
näringslösningen i ett kulturkar, där svampen får
växa och producera penicillin, tills optimal mängd
erhållits. Härunder hålles temperaturen noga vid
24°, och steriliserad luft inblåses. Kolsyra
erhålles som biprodukt. Rätt ompysslad producerar
Fig. 3. Extraktion av penicillin vid försöksanläggningen i
Oxford School of Pathology.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
