Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 9 december 1944 - Synpunkter på provtagning, av Olof Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 19AA
1425
mineral, kan lämpligen den orienterande
provtagningen påbörjas. Tabell 4 visar resultaten av en
sådan från ett ca 100 000 kin2 stort område.
Genom dylik metod erhålles dels kunskap om
huruvida och i vad mån de nyssnämnda
områdena föra metaller och fyndigheter, dels ett
allmänt orienterande begrepp om dessas
koncentrationsgrader och storleksordning och dels sålunda
hållpunkter för det fortsatta sökandet efter
brytvärda förekomster.
Större avsättning av avfallsslam från
anrikningsverk för malm med lågt metallinnehåll
Slammet avsatte sig i en mindre sjö, varigenom
ett vattendrag flöt. Under årens lopp hade den
beträffande malmens såväl brytnings- som
anrik-ningssätt förändrats, varför avfallets kornstorlek,
metallhalt och kemikaliehalt varierat under
avsättningstidens skilda skeden.
För att planlägga en provtagning av ett dylikt
avfallsområde (jfr fig. 5) böra i första hand
följande omständigheter och faktorer vara kända:
antal ton ingående i verket varje år,
metallhalten varje år i gruvgodset,
provtagningssättet i verket och ev. fel därvid,
anrikningssätten under årens lopp,
nedkrossningsgraden,
ton utvunnen slig och dess metallinnehåll
varje år,
avfallets mängd och metallinnehåll,
begagnade analysmetoder och deras
tillförlitlighetsdrag,
förhållandet gods till vatten i avfallet, då det
lämnar verket,
ungefärliga platsen där slammet varje period
lagrat sig,
vilka år, som haft synnerligen stor nederbörd
och starkt vattenflöde (vattendraget genom en
sjö medtar ständigt viss kvantitet gods, vilket till
stor del sedan lagras i mindre strida delar därav).
Sedan de ovan anförda faktorerna undersökts,
göres en uppskattning av mängden avfall i de
olika områdena av slamförrådet och från vilka
perioder under gruvans drifttid dessa avsättningar
härstamma. Man bildar sig också en uppfattning
av ungefärliga mängden avfall, som lagrat sig i
vattendraget nedanför sjön. Härigenom erhålles
en möjlighet till jämförelse mellan skattad slam-
Tabell 4. Kemiskt och mineralogiskt undersökta mineralprover från Nordostgrönland åren 1933—-1934.
Undersökta prover
Ämne
totalt
därav
positiva
Halt
Förekomstens storlek eller art
Guld ......................... 216 108 mestadels från 0,03 till 0,4 g/t (en lös sten med 5,7 g/t,
förkislad porfyr) oftast i gångar i kaledona
mig-matiter
Guldvaskning ................ 21 0 — —
Silver ........................ 216 57 mestadels endast spår; sällan silver i migmatiterna; ett fåtal yngre gångar och
metasoma-tiska förekomster med några upp till 60 g/t obetydlig förekomst
;Koppar ...................... 15 9 spår till 1 % (en lös sten
funnen med 5 %) förmodligen fattiga men ej
tillräckligt undersökta fyndigheter
Nickel ....................... 11 4 spår stora eruptiv
Bly .......................... 2 9 spår och ca 10 % små förekomster
Arsenikkis ................... 1 1 ca 0,3 % större effusiv
Kobolt, vanadin............... 10 0 — —
Molybden .................... 2 1 <0,5 % obetydlig förekomst
Volfram ..................... 1 1 <0,1 % obetvdlig förekomst
Platina ...................... Vismut, antimon.............. 7 1 0 0 —
Magnetkis (nickelhaltiq?)...... 1 1 okänd nickelhalt pikritgång 10 X 1 200 m
Svavelkis ................... 10 10 ca 88 % kis gång ca 1,3 X 1 000 m
Radioaktivitet ................ 1 0 .— —
Grafit ....................... 23 23 genomsnitt ca 0.5 % (lokalt 5 %) impregnationszon, ca 6X 6 000 m
Baryt ........................ 1 1 — liten gångförekomst
Kol.......................... 4 4 askhalt flyktiga % beståndsdelar %
13 30 ca 25 000 t tillgängliga
17,8 37,8 ca 2 000 t tillgängliga
28,7 24,9 mindre förekomst
49,4 20,3 obetydlig förekomst
Torv ........................ 1 1 — 1 m mäktig, mindre förekomst
Gips ......................... 5 5 — mindre förekomster
Marmor ..................... 1 1 — större förekomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
