Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 9 december 1944 - Kopieringspapper med variabel hårdhet, av sah - Silikagel förhindrar rostning av maskindelar, av SHl - Brasilien som massaproducent - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1430
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Kopieringspapper med variabel hårdhet. I England och
Amerika framställas nu fotokopieringspapper, som man
med hjälp av filter kan få att arbeta hårt eller mjukt
allt efter behovet. I det engelska papperet, som kom fram
redan för ett par år sedan, är skiktet uppbyggt av två
emulsioner, den ena hårdarbetande och grönkänslig, den
andra mjuk och blåkänslig. Bilden kan genom olika
kombinationer av gul- och blåfilter fås i önskad gradation,
allt efter den proportion i vilken de båda skikten utnyttjas
för uppbyggande av bilden.
I det amerikanska papperet består skiktet av en enda,
färgsensibiliserad emulsion. Denna innehåller stora och
små silverkorn, av vilka de större genom speciella
åtgärder färgsensibiliseras i högre grad än de mindre.
Sensi-biliseringen gör materialet känsligt för grönt och gult
utöver det naturliga blå-violetta området. Papperet kopierar
normalt hårt, men vill man få en mjukare återgivning
användes ett gulfilter av lämplig nyans, varigenom man
erhåller ökad känslighetsspridning och därigenom längre
gradation (Nord. T. Fotogr. 1944 h. 9). sah
Silikagel förhindrar röstning av maskindelar. Det
vanliga sättet att skydda maskiner och maskindelar, som skola
lagras, är att smörja in dem med ett tjockt lager fett. Detta
måste tas bort med lösningsmedel eller ånga, när maskinen
åter skall användas. Insmörjningen skyddar ej heller
fullständigt vid långvarig, hög fuktighetshalt i luften. En
enkel och snabb packningsteknik, som fullständigt förhindrar
röstning, har blivit möjlig genom användning av kornig
silikagel, som upptar fuktighet ur luften intill halva sin
egen vikt. Vid användning av silikagel sänkes
luftfuktigheten inom förpackningen så mycket, att röstning ej kan
äga rum. Kornig gel sväller eller löses ej vid
vattenabsorp-tionen och förändras ej heller på annat sätt i sitt yttre
utseende. Genom användning av en sorts
fuktighetsindikator varnas man, när fuktigheten i en förpackning stigit
så mycket, att risk för röstning föreligger. Denna indikator
består av silikagel impregnerad med ett koboltsalt, som
ändrar färg från djupblått över violett till skärt, när
fuktigheten stiger. (Iron Age, 29 juli 1943.) SHl
Brasilien som massaproducent. Brasilien är nu
självförsörjande i fråga om mekanisk trämassa. Enligt
Brasilianska Skogsinstitutet producera f.n. 167 mindre
massafabriker sammanlagt 5 700 t mekanisk massa i månaden.
Praktiskt taget hela denna tillverkning har startats under
kriget (SvD 21/10 1944).
Från de tekniska högskolorna
KTH
I september 1944 avgav högskolan sin framställning om
anslag för budgetåret 1945146. Häri äskas bl.a. nya
professurer i matematik, fotografi, verktygsmaskiner,
uppvärmnings- och ventilationsteknik, flygplanstatik och
flygplanbyggnad, elektronik, elektroteknisk materiallära,
kraftteknisk driftteori, pappersteknik, stadsbyggnad samt
personlig professur i jordbrukslära. Laboratorsbefattningar
äskas i fysik och i kemi. Bidraget till främjande av teknisk
forskning äskas höjt från 100 000 till 300 000 kr.,
varjämte separat äskas ett belopp av 50 000 kr. för
elektronikforskning. Nämnas kan även att högskolans lärarkollegium
äskat, att professorerna kvarstå på A-stat men uppflyttas
från A 30 till A 34. Högskolans styrelse har däremot uttalat
sig för att professorerna skola överföras till C-stat med
placering i 7:e lönegraden och alltså förordnas för viss
tid. Närmare redogörelse för dessa frågor samt för den
omorganisation, som torde komma att föreslås i kommande
proposition och avses att behandlas vid vårriksdagen 1945,
kommer senare att lämnas.
Kvarstående sökande till professuren i vägbyggnad och
kommunikationsteknik äro civilingenjörerna F Brundin,
F Ewald och S Hallberg, major K Kinch och direktör
T Åström. Som sakkunniga fungera professorerna K Heje
och H N Pallin, byråchef E Malmkvist och direktör Y
Simonsson.
Professuren i teknisk elektrokemi sökes av docent G
Ängel, civilingenjör Hj. E Sundberg och fil. lic. A U
Trägårdh. Sakkunniga äro professorerna B Kalling och O
Stel-ling samt överingenjörerna S Kjellgren och C Montelius.
Professuren i teknisk organisk kemi sökes av lektor C Hj.
Du Rietz, dr-ingenjör B K Engel, fil. dr B S Groth, docent
ENE Hellström och fil. dr E Schjånberg. Sakkunniga äro
professor E Larsson samt överingenjörerna H Liander och
A Wall]quist.
Professuren i elektrisk anläggningsteknik sökes av
civilingenjörerna V Lannér, G Rydbeck och O Åkerman, docent
R Lundholm, överingenjör G Löfgren och driftchef C
Sö-derbaum. Sakkunniga äro tekn. dr I Herlitz, civilingenjör
H Månsson och överingenjör K E Nylander.
Lärarkollegiet har till professuren i
förbränningsmotorteknik enhälligt förordat civilingenjör P Åberg. Docent
G Ängel uppehåller som vikarie professuren i teknisk
elektrokemi intill dess denna erhåller ordinarie innehavare.
Docenten vid CTH E Ingelstam har på egen begäran
entledigats från denna docentur och av styrelsen vid KTH
förordnats till docent i fysik. Docent J Rydberg har
tilldelats docentstipendium samt befriats från med docenturen
följande föreläsningsskyldighet under den tid han
uppehåller speciallärarbefattningen i värme- och
ventilationsteknik.
Till speciallärare i materiallära har förordnats
teknologie dr S Brennert. Civilingenjör E J Hultman har
förordnats till speciallärare i elektroteknik. Docent S Kruse
har förordnats till speciallärare i elektrotekniska
mätmetoder. Specialläraren i geofysikalisk malmletning,
bergsingenjör A Nordström, kommer att på egen begäran
entledigas från sin befattning från den 1 juli 1945. Förslag
föreligger att till efterträdare skall kallas professor G A
Ising. Speciallärarbefattningen i svetsteknik sökes av
civilingenjörerna J Aversten, R Gunnert, K A Ringdahl och
S Sabelström, byråingenjör U Boye, svetsinstruktör G B
Gebo och fil. kand. H Swedenborg. Yttranden från
sakkunniga föreligga. Sedan speciallärarbefattningen i
metall-hyttkonst genom bergsingenjör P Paléns bortgång blivit
ledig, har avdelningskollegiet B till kallelse föreslagit
bergsingenjör Folke Petrén.
Provföreläsningar i teknisk elektrokemi ägde rum den 27
och 28 november 1944, i teknisk organisk kemi den 28,
29 och 30 november 1944 samt i rättslära den 7
december 1944.
Till ledamot inom den matematisk-naturvetenskapliga
klassen i Längmanska Kulturfondens nämnd för tiden
1945—-1948 förelås professor J B E Melin med professor G
Borelius som suppleant. Till ledamot i Svenska
Nationalkommittén i anslutning till Föreningen för Bro- och
Byggnadskonstruktioner har för åren 1945—1947 utsetts professor
G Wästlund.
Högskolan har haft den stora förmånen att ta emot en
donation, benämnd 1944 års donation, bestående av 400
aktier i Allmänna Svenska Elektriska AB och 150 aktier i
AB Stockholms Bryggerier. Sedan 10 % av avkastningen
kapitaliserats, får avkastningen i övrigt begagnas till ett
stipendium, vilket utdelas årligen. Donationsbrevet är
synnerligen omfattande och kan därför icke närmare
refereras. Syftet med donationen är emellertid att främja vårt
folks utveckling inom ett visst kulturområde. Understöd ur
donationen får ej begränsas till personer hörande till
någon viss folkgrupp, utan må tilldelas vem som helst
som genom någon sin prestation mer än andra befordrat
vårt folks framåtskridande. Vid utdelandet av donationens
avkastning gäller att varje svensk medborgare eller insti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
