- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1439

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 16 december 1944 - Ett bärgningsäventyr i krigstid, av Allan Zander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 december 19 A A

1439

Fig. 12. Anordning av bogserlina runt lucka nr 4 (M/S
"Wiril").

på bryggan och kablarna voro förstörda, togo
vi dessa delar från "Camelia" och monterade upp
dem på "Wiril", som ju måste kunna styra väl.

Slutligen, och inte minst viktigt, måste de båda
generatorerna och den elektriska installationen
med alla de sönderbrända kablarna, lanternor och
signallampor m.m. repareras och iordningställas.

Förutom dessa direkta reparationsarbeten måste
en hel del inventarier och utrustningsartiklar
anskaffas i stället för det som blivit förstört,
däribland nautisk och livbåtsutrustning, däcks- och
köksinventarier m.m., av vilket mycket var ytterst
svåranskaffbart.

För de egentliga reparationsarbetena beräknade
verkstaden en tid av 8 veckor, vilket betydde,
att båtarna skulle kunna avgå under senare
hälften av juli.

Bland det svåraste att klara ut voro de elektriska
arbetena, på vilka jag lade en alldeles särskild
vikt, enär, som jag redan sagt, "Wiril" och
därmed hela transporten var helt beroende av att
det elektriska fungerade oklanderligt. Dessa
arbeten överlämnades till en 80 år gammal grek, som
hade en liten verkstad uppe i staden. Emellertid
fanns över huvud taget icke någon marinkabel
eller material till omlindning av generatorer o.d.
Kablarna fingo därför skarvas ihop med
huvudsakligen 1,5 mm" synnerligen enkel
gummiisole-rad kabel och isoleras. I inredningen lades
ledningarna i rör. Generatorerna fingo tas isär och
torkas och lindningarna repareras så gott sig göra
lät. Den gamle greken och hans medhjälpare skötte
emellertid sitt arbete utmärkt, och allt har gått
bra. Samma verkstad fick också göra i ordning
generatorn på "Camelia" och ett par motorer där,
som varvet hade misslyckats med.

Verkstadsarbetena på "Wiril" voro avslutade den
15 juli, dvs. efter 7 Va vecka, eller något kortare
tid än som beräknats. Dessförinnan hade fartyget
också dockats för bottenmålning vid
Kasimpasa-varvet.

Sedan återstod en massa svårigheter med
anskaffning av utrustning. Ansökningar hade upp-

sänts till Ankara ett par månader i förväg,
undersökningskommissioner hade varit ombord
och vår beskickning hade lagt ned mycket arbete
på att få ett besked, som lät vänta på sig till den
18 juli, då det visade sig, att man i vederbörande
departement hade strukit en hel del oundgängliga
saker, såsom livräddningsmateriel, sängkläder,
servis etc. Även detta ordnade sig dock så
småningom. Kronometer, sextant och nautiska tabeller
lyckades vi få sänt hemifrån med tyskt kurirflyg,
och sjökort fingo vi låna genom vänligt
tillmötesgående från engelska ambassaden. Då "Wiril"s
radio hade blivit förstörd, och någon sådan icke
kunde erhållas där nere, sökte vi en så god
radiomottagare som möjligt. Det kan då vara en viss
tillfredsställelse, att den bästa, som enligt utsago
fanns att få i Istanbul, var en svensk radio, som
vi också köpte.

Bogseringen förberedes

Vi voro överens om, att man för hembogseringen
borde mellan fartygen ha ca 200 m stållina.
schacklad i "Camelia"s ena ankarkätting, som
skulle stickas ut allt efter behov — normalt ca
45 famnar — för att få tillräcklig svikt i släpet.

Då fastsättningen på "Wiril" diskuterades,
föreslogs från bärgningssakkunnigt håll att man
skulle schackla linan i en ankarkätting, som
skulle göras fast på "Wiril" och föras ut genom
ena halkipan akterut. Frånsett att härför måste
göras särskilt starka fastsättningsanordningar
ansåg jag det ej lämpligt att lägga kätting genom
halkipen med hänsyn till de påkänningar som
den skulle bli utsatt för i denna; man vet ju av
erfarenhet, hur länkarna böjas även i klys.

Fig. 13. Halkip och bogserlina i aktern (M/S "Wiril").

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free