Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 16 december 1944 - Ivar Olsson †, av Axel F Enström - USA:s standardfartyg, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1442
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Ivar Olsson †
När den unge bergsingenjören Ivar Olsson år
1905 efter avlagd examen och några års studier i
amerikansk och kontinental stålindustri vid 27 års
ålder inträdde i aktiv industritjänst i hemlandet,
var det nog inte utan att han i någon mån
chockerade den äldre generationen med sina
originella idéer och uppslag. Även om dessa tidiga
utslag av hans rörliga intellekt inte hade den
mognad, som en längre erfarenhets skolning
skänker, visade de emellertid hän på värdefulla
grundegenskaper, som i senare skeden av hans
liv skulle komma till blomning och full
utveckling. Åren 1910-—1917 var hans verksamhet
förlagd till Bergslaget, de två senaste åren såsom
chef för Domnarvets Järnverk. Sedermera
övergick han till Göteborgsbankens intressesfär, där
han som ledare för bankens emissionsbolag fick
tillfälle att sätta sig in i en mångfald olika
industriers driftförhållanden för att år 1927 övergå
att helt ägna sig åt det stora företaget Finspongs
Metallverk.
Här väntade honom ett livsverk, som han också
med glans fullföljde. Bolaget befann sig mitt i ett
skede av intensiv omorganisation, då hans
företrädare, John Fredholm, plötsligt gick bort. Här
fick Ivar Olsson gripa in och ta vid, och han
genomförde skickligt den omfattande
moderniseringen av det äldre verket jämsides med
betydande utvidgningar. Trots de svårigheter, som
den ekonomiska krisen i början av trettiotalet
vållade, fullföljdes programmet och samtidigt
uppkommo nya krav på tillverkningskapaciteten
i och med lättmetallernas effektiva inträde på
arenan. På aluminiumvalsningen ställdes snart
utomordentligt stora krav i och med flygvapnets
upprustning under krigshotets och krigets starka
tryck.
Under hela den 15 år långa period som Ivar
Olsson ledde Finspongs utveckling gavs det icke
ett lugnt år utan stora ny- och ombyggnader.
Samtidigt som dessa skulle tillses, hus byggas
och maskiner anskaffas, måste driften skötas
under mer eller mindre provisoriska
lokalförhållanden. Ivar Olsson genomförde samtidigt
härmed reformer i administration,
självkostnadsberäkningar, bokföring och lagerhållning samt
ordnade laboratorium för fabrikationskontroll och
forskning. Ett livligt intresse ägnade han också
åt sociala omsorger om de anställda, sörjde för
deras trivsel med bostadsbygge m.m.
I och med krigsutbrottet komplicerades denna
i och för sig oerhörda arbetsbörda genom de
kristidens krav på ledningen som sammanhängde med
varuransoneringen, förhandlingar med
kommissionerna, priskontroll från både civilt och militärt
håll, inkallelser av personal i militärtjänst m.m.
Intet under att en ren och klar överansträngning
blev följden. Den var så svår, att han icke, som
man till att börja med hade hoppats, kunde helt
återvinna krafterna. På sätt och vis blev han ett
krigets offer.
Hans klara intellekt och praktiska handlag voro
egenskaper som tilldrogo sig uppmärksamhet i
vida kretsar och gjorde att hans medverkan blev
påkallad i många sammanhang. Sålunda blev han
ledamot av Vattenfallsstyrelsen 1930 och av
Styrelsen för Tekniska Högskolan 1934. Han
anlitades också i ett flertal kommittéarbeten.
Det var inte blott hans duglighet som gjorde
honom uppskattad överallt, utan också hans
sympatiska personliga egenskaper, parade med
utpräglat ideella intressen. Många finnas i detta
land som bevara goda minnen från det vackra
hemmet i Finspong, där Ivar Olsson och hans
maka utövade en varmhjärtad gästfrihet i stil
med fina gamla brukstraditioner.
När han nu är borta lämnar han ett kännbart
tomrum efter sig, bl.a. och icke minst i
kamratkretsarna inom såväl Svenska Teknologföreningen som
Ingeniörsvetenskapsakademien. Axel F Enström
USA:s standardfartyg. De viktigaste standardfartyg som
byggts i Förenta Staterna under kriget äro fraktfartygen
Cl, C 2 och C 3 samt Liberty- och Victory-typerna. I
följande tabell ges en schematisk översikt över vad som
byggts i dessa klasser. Det är dock att märka att siffrorna
äro approximativa; av Victory-fartygen komma sålunda
antagligen ytterligare några hundra att byggas. Antalet
Liberty-fartyg stämmer icke heller med uppgifter som
varit synliga i pressen nyligen, där det meddelades att det
1 147 :e Liberty-fartyget, som nyligen kölsträckts, skulle bli
det sista av denna typ (Motor Ship nov. 1944). sah
Tonnage Fart
Antal
Pris
Typ
tdw brt knop
att
byggda jbygg, summa
per per
fartyg! tdw
$ £
Cl 7 300 5 100 14 180 74 254 6,8 1 040
C 2 9 700 6 085 16 137 40 177 12,0 1 440
C 3 12 500 7 800 164/sJ 130 77 207 14,8 1 360
Victory 10 500 6 700 15 90 430 520 10,6 1 120
Liberty 10 500 6 700| 10-11 1 900 150 2 050 7,6 820
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
