Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 16 december 1944 - Buller från fartygspropellrar, av Curt Borgenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1452
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3.
Minskning av lokala [-undertrycksspetsen-]
{+undertrycksspet-
sen+} genom
ökning av
bladarean.
Fig. 4.
Minskning au lokala [-undertrycksspetsen-]
{+undertrycksspet-
sen+} genom
uppdragning av
framkanten.
stämma medströmsfördelningen och genom
lämplig konstruktion av akterskepp och axelbärare
eftersträva gynnsam dylik fördelning9.
Kavitat ionsl j ud
Sugsidkavitation
Propellerns framdrivande verkan beror på att
den för om sig skapar ett undertryck, akter om
sig ett övertryck i vattnet. Undertrycket på
sug-sidan är härvid av avsevärt större betydelse än
övertrycket på trycksidan. För en ökad hastighet
erfordras en större propellertryckkraft, och vid
en given propeller måste därför undertrycket på
sugsidan öka. Då emellertid en vätska utsättes
för minskat tryck uppnås slutligen
ångbildningstrycket, och kavitation inträffar. Vattnet förångas
härvid lokalt i form av små blåsor. Dessa föras
vidare utmed bladytan, och när trycket åter stiger
slå de åter ihop. Förloppet benämnes implosion.
Härigenom uppkommer slagverkan på propellern
vars yta eroderas. Samtidigt råkar propellern i
vibration och avger ett brummande ljud.
Sugsidkavitationen bekämpas främst genom en
Fig. 5. Spetskavitation vid modellpropeller provad i
D W Taylor-tanken i USA.
ökning av bladarean. Belastningen per ytenhet
minskar härigenom och därmed även
undertryckspetsen, se fig. 3.
En annan åtgärd är uppdragning av framkanten
enligt fig. 4. Härigenom överflyttas belastningen
delvis till trycksidan varigenom undertrycket på
sugsidan minskas.
Bakåtflyttning av vcilvningen har visat sig
gynnsam. Härigenom förskjutes undertrycksspetsen
bakåt till ett område med högre tryck.
Segmentsektion är därför ej så kavitationskänslig som
strömlinjesektion ehuru den ger något sämre
verkningsgrad om kavitation ej förekommer.
Spetskavitation
På grund av tryckskillnaden mellan sug- och
trycksida uppstår en omströmning runt
bladspetsen, och en spetsvirvel blir följden. Teoretiskt
sett blir hastigheten i centrum av en dylik virvel
oändligt stor och trycket nedgår till absolut
vakuum. I verkligheten uppnås blott ett visst
mi-nimitryck. Då detta minimitryck når
ångbildningstrycket uppstår kavitation. En dylik
spetskavitation ter sig för ögat som en dimmig stråle
efter bladspetsen, se fig. 5. Spetskavitation
undvikes genom att spetshastigheten hålles inom
vissa gränser. Den har dock föga inverkan på
verkningsgraden och erosionen, enär ingen del
av bladarean influeras.
Tr g cksidkavitation
Invid bladroten, där välvningen är mycket stor,
kan kavitation uppstå även på trycksidan.
An-strömningen kan nämligen ske under så liten
anfallsvinkel, att en hastighetsökning med
undertrycksspets uppstår omedelbart bakom
framkanten. Motmedlet är uppdragning av framkanten
intill bladroten.
Kavitationskriterier
En mångfald kavitationskriterier byggande på
erfarenhetsvärden har formulerats bl.a. av
Barnaby, Taylor, Normand och Schaffran. Numera
studeras problemet i särskilda kavitationstankar,
som finnas bl.a. i Washington, Teddington,
Hamburg och Kristinehamn. De grundligaste försöken
ha utförts av tysken Lerbs, vilken publicerat
användbara beräkningsdiagram.
Emellertid synes det vara av värde om
systematiska försök gjordes med tryckfördelningen runt
profiler, liknande de försök som utförts i luft
med vingprofiler, ty det gäller främst att
åstadkomma en jämn tryckfördelningskurva med stor
fyllighetskoefficient.
Sjungande propellrar
Hunters iakttagelser och försök
Medan kavitationsproblemet tämligen utförligt
finns behandlat i litteraturen, så att fenomenet får
anses vara väl utrett, är detta långt ifrån fallet
Pmax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
