Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 16 december 1944 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. STF:s Filmnämnd, av Str - Mekanik, av R - Karlskoga Bergslags Tekniska Förening, av N C - Personnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1464
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
STF:s Filmnämnd hade den 7
november anordnat en filmförevisning för
representanter för styrelsen,
klubbnämnden och de olika avdelningsstyrelserna.
Först visades "Klart tåg ut", Lennart
Bernadottes film från Statens
Järnvägars säkerhetstjänst; därpå följde
"Cur-rent flashes", en amerikansk film från
General Motors, som i delvis tecknade
bilder på ett mycket lättfattligt sätt
åskådliggjorde det elektriska systemet i
en bil, "Hamiltons kurir",
Telegrafverkets utmärkt välredigerade telefonfilm,
och "Svart bensin", som visade
Kooperativa Förbundets stora träkolningsfabrik
i Lycksele med alla dess biprodukter.
Vidare framfördes Scania Vabis stora
film "En stark sak" med vältagna
bilder från fabrikationen samt den
terränggående lastvagnen på färder över stock
och sten i skogen, "Form och färg", en
16 mm färgfilm från Gustavsbergs
Porslinsfabrik, samt slutligen "Skyar",
UFA:s agfacolorfilm, som i fantastiskt
vackra bilder visade molnens uppkomst
och utveckling. Samtliga filmer voro
utvalda ur det av Filmnämnden
upprättade kartoteket över filmer med tekniskt
innehåll, som numera finns tillgängligt
på STF :s kansli. Str
Mekanik höll lördagen den 14 oktober
1944 sitt årsmöte under ordförandeskap
av civilingenjör K A Wessblad. Cirka
130 ledamöter hade hörsammat kallelsen
till sammanträdet. Nya medlemmar
blevo civilingenjörerna G Holm, R
Jönsson, O L Lodén, S Torell, A Eklund,
S F Jacobsson samt överingenjörerna
G Berntsson och H Wahlberg.
Därefter höll byråingenjör E Nothin
en orientering om "Industriella
trans-portanordningar". Tal. hade ett rikt
bildmaterial och gav en snabb exposé
över de olika förekommande typerna av
transportanordningar.
Resten av mötet ägnades åt en
synnerligen intressant föredragsserie om
"Hydrauliken i mekanikens tjänst".
överingenjör E Englesson inledde med
att tala om några mera märkliga
installationer av Kaplan-turbiner och den nu
allt mera aktuella Kamewa-propellern.
Civilingenjör C Elieson talade om
tillverkning av hydrauliska pressar.
Exempel nämndes från olika arbetsområden,
såsom wallboard-, konstsilke-,
konstharts-, flygplans-, varvs- och
bilindustrierna. Civilingenjör M Oledal talade
om hydraulikens tillämpning på
hjälpmaskiner för järnverk. Olika utförda
arbeten beskrevos, såsom frammatning
i platinugn, vickbord för valsverk,
char-geringsbryggor, skrotpressar,
götutryc-kare, riktmaskiner för spiralfjädrar etc.
Civilingenjör L Odqvist fortsatte med
hydraulikens möjligheter inom
verktygsmaskinområdet. Han beskrev hydraulik
för huvudrörelser, sekundärrörelser samt
vissa av systemens nackdelar och
fördelar. Civilingenjör R Forslitnd berörde
den användning som automobiltekniken
haft av hydrauliken, såsom
central-smörjning, bromssystem, stötdämpare,
Lysholms—Smiths växel etc.
Civilingenjör G Ljungström gick in på de svå-
righeter som flygplanbyggaren möter
och vilka då det gällt
regleringsarbeten ofta lösts hydrauliskt, enär den
elektriska vägen ofta inte är lämplig.
Tendensen tycks vara att gå mot
hydrauliska system med allt högre
ar-betstryck, i vissa fall ända till 200 at.
Slutligen talade direktör C Fe.
Jacobsson om Imopumpen och vissa speciella
tillämpningar inom brandfarliga
industrier, där elektriska motorer ej få
användas. Föredragen komma att
publiceras i Teknisk Tidskrift.
Vid det efterföljande samkvämet, i
vilket ett 80-tal ledamöter deltog,
berättade civilingenjör E Haglund om
hydrauliken på nittiotalet. R
Karlskoga Bergslags Tekniska
Förening sammanträdde den 27 oktober
under ordförandeskap av artilleridirektör
O Lindén i närvaro av ca 150
medlemmar. överingenjör Elov Jullandet:,
Bofors, höll föredrag över ämnet "Från
svartkrut till trotyl".
Föredragshållaren behandlade ämnet
mera ur historisk än teknisk synpunkt.
Då svartkrutet och dess föregångare,
den grekiska elden, varit kända i vida
mer ä’n tusen år, men de moderna
sprängämnena i knappt hundra, kom
han att ganska utförligt uppehålla sig
vid de förstnämnda.
Man hör ofta att svartkrut skulle ha
uppfunnits av munkar under
medeltiden. Så är ej fallet. Svartkrutet är i
stället slutresultatet av en serie
uppfinningar eller kanske snarare av en
gradvis skeende utveckling av den
"grekiska elden" en osläcklig eld som
användes till brandbomber i de
bysantinska krigen. Man höll inom det
östromerska riket hemligheten väl bevarad
och dödsstraff väntade den som
yppade något om sammansättningen. Det blev
en senare tid förbehållet att lära sig
skjuta med krutet, sålunda att med dess
hjälp få i väg projektiler. Raketen var
det första slag av projektil som genom
krutets inneboende kraft bibringades
rörelseenergi.
Omkring år 1300 kan svartkrutet anses
föreligga som avslutad uppfinning. Då
hade man kanoner, kulor och krut.
Kanonerna voro ganska grovkalibriga men
mycket korta (mörsare). Småningom
förlängdes kanonrören, kalibern
minskades och skottvidden ökades. Först 300
år senare, eller omkring 1600, tog man
svartkrutet i bergsbrukets tjänst. På
1650-talet användes det såväl vid
"Kopparberget" (Falu gruva) som vid
Nasafjäll silvergruva, belägen på
svensknorska gränsen nära polcirkeln. Det
hade införts där av från Tyskland
inkallade bergsmän.
För i det närmaste hundra år sedan
gjordes tätt på varandra två
uppfinningar som kommo att helt revolutionera
kruttillverkningen. Schönbein och
Böll-ger uppfunno 1846 bomullskrutet och
följande år framställdes nitroglycerin för
första gången av italienaren Sobrero.
Bomullskrutet blev omedelbart föremål
för teknisk fabrikation, men en mängd
explosioner, förorsakade av
självsönder-delning hos den färdiga produktuen,
gjorde att det kom att dröja omkring 25
år innan man genom engelsmannen Abel
fick klarhet om orsakerna härtill.
Numera produceras nitrocellulosa (bom-
ullskrut) i enorma mängder för olika
ändamål. Till röksvagt krut, till
celluloid och till cellulosalacker åtgår
nitrocellulosa av olika egenskaper. Förut
användes den även i stor utsträckning till
sprängladdningar för torpeder och
minor, men för dessa ändamål har man
numera fått bättre saker.
Nitroglyceri-nen uppmärksammades till en början
icke alls i samma omfattning som
bomullskrutet. Det var först genom
Immanuel och Alfred Nobels insatser på
1860-talet som ämnet fick teknisk
användning. Nitroglycerin är en vätska som
förut användes till sprängningsarbeten.
Detta är numera förbjudet. Endast fasta
sprängämnen få användas. Vanlig
dynamit brukar hålla omkring 50 %
nitroglycerin. Även till röksvagt krut har
"den nobelska sprängoljan" fått
användning särskilt för grovkalibriga pjäser.
Halten nitroglycerin i krut är vanligen
något mindre än i dynamit.
Trotyl är en kropp som smälter vid ca
80°C. Den är i många avseenden att
betrakta som det ideala krigssprängämnet.
Den förenar stor tålighet med kraftig
verkan och är icke giftig, i varje fall
icke i nämnvärd grad. Det finns
visserligen modernare sprängämnen än trotyl,
som äro kraftigare i verkningarna, men
inget har så många goda egenskaper
förenade på en hand som just trotylen.
Efter föredraget samlades 70
medlemmar till supé, varvid visades
nyinspela-de filmer från Bofors stålverk och
metallurgiska laboratorium. N C
Personnotiser
Födelsedagar
Civilingenjör Filip åström, Stockholm,
60 år den 26 december.
Direktör Axel Bergengren, Borås, 70
år den 27 december.
Civilingenjör Walter Forsberg,
Stockholm, 60 år den 29 december.
Professor Oscar Collenberg, Stockholm,
60 år den 4 januari.
Arkitekt Evert Milles, Stockholm, 60 år
den 7 januari.
Civilingenjör Aug. Bskilson, Stockholm,
70 år den 8 januari.
Civilingenjör Hans N :son Nial,
Skellefteå, 50 år den 10 januari.
Civilingenjör Erik ton Friesen,
Stocksund, 70 år den 13 januari.
Civilingenjör Gunnar öhman, Ludvika,
50 år den 13 januari.
Ingenjör Lars Göransson, Stockholm,
75 år den 14 januari.
Bergsingenjör Knut Kihlgren,
Linköping, 50 år den 14 januari.
Civilingenjör Olof WTebjörn, Sollefteå,
60 år den 16 januari.
Arkitekt Oscar Törnqvist,
Upplands-tuna, 85 år den 21 januari.
In memoriam
Direktör Carl Z Hæggström, f. 1884,
d. den 5 augusti 1944.
Kommendörkapten E Arnold H Iaoobi,
f. 1876, d. den 8 november 1944.
Bergsingenjör Victor E Jansson, f. 1872,
d. den 23 november 1944.
Civilingenjör D Yngve T Lindén, f. 1910,
d. den 24 november 1944.
Fil. dr Carl F G Sölscher, f. 1860,
d. den 1 december 1944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
