Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Rätt DK-följd, av Hasse Billman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 december 19U
1465
Rätt DK-följd
Arkitekt Hasse Billman, LSTF, Stockholm
I denna artikel lämnas anvisningar om hur man
lämpligen ordnar sina enligt det internationella
decimalklassifikationssystemet klassificerade
referens* eller referatkort. Om systemets utveckling
och spridning och om arbetet med att försöka
hålla det aktuellt har ordats på annat håll1.
Den enda fullständiga nyckel till DK, som
hittills föreligger, utkom i fyra band på franska
språket åren 1927—1933. Denna upplaga är —
särskilt vad tekniska spörsmål beträffar —
mycket föråldrad. I vårt land används
huvudsakligen de fullständiga tyska upplagorna2, vilka för
närvarande omfattar hela systemet med undantag
för avdelningarna 61 Medicin, 67168 Diverse
industrier, 69 Husbyggnad, 7 Konst m.m., 8
Skönlitteratur samt 9 Geografi och historia. Begrepp,
som hör till dessa senare avdelningar, klassificeras
hos oss i allmänhet efter den kortfattade tyska
upplagan3, som omfattar hela systemet i starkt
beskuret skick. De här nämnda DK-upplagorna är
för närvarande svåra att få tag i. En kortfattad
svensk edition är under arbete. De ledkort, som
Teknisk Tidskrift avser att utge i samband med
tidskriftens referatkort, utgör ett utdrag ur
grundmaterialet till denna svenska edition.
Här skall till att börja med ges en kort
orientering om systemets uppbyggnad, som man
naturligtvis annars bäst studerar i ovannämnda
publikationer. Ett schema, som i stora drag visar
DK-systemets konstruktion, har publicerats i Tekn. T.
1944 s. 1121*. De översättningar av de utländska
upplagornas begrepp och definitioner, som
förekommer i det följande, är icke att betrakta som
slutgiltiga. Det ankommer på Tekniska
Litteratursällskapet och Tekniska Nomenklaturcentralen
att fastslå adekvata svenska uttryck.
Huvud tal
I DK-systemet indelas som bekant allt vetande
i tio huvudgrupper, 0 t.o.m. 9. Varje huvudgrupp
indelas i sin tur i som regel nio undergrupper och
varje sådan undergrupp i ytterligare nio
undergrupper osv. Exempel:
5 Matematik. Naturvetenskap
51 Matematik
52 Astronomi. Geodesi
* Särtryck kan erhållas från tidskriften mot 25 öre i frimärken.
DK 025.45
53 Fysik
54 Kemi
55 Geologi. Meteorologi
56 Paleontologi
57 Biologi
58 Botanik
59 Zoologi
Gruppen 53 t.ex. indelas i:
53 Fysik
531 Allmän mekanik
532 Vätskors mekanik
533 Gasers mekanik
534 Akustik
535 Optik
536 Värmelära
537 Elektricitet
538 Magnetism
539 Molekylarfysik. Atomfysik
536 uppdelas som följer. (Man sätter en punkt
efter var tredje siffra, för att det skall gå lättare
att läsa.)
536 Värmelära
536.1 Allmän värmeteori
536.2 Värmeledning. Värmeövergång
536.3 Värmestrålning
536.4 Värmets inverkan på volym och struktur
536.5 Temperatur. Temperaturmätning. Tem-
peraturreglering
536.6 Kalorimetri
536.7 Termodynamik. Energetik
536.8 Teori rörande värmemotorer
Gruppen 536.5 sönderfaller vid närmare
betraktande i:
536.5 Temperatur. Temperaturmätning.
Temperaturreglering
536.51 Termometriska metoder
536.52 Pyrometriska metoder
536.53 Elektriska metoder
536.54 Kalorimetriska metoder
536.55 övriga metoder
536.58 Konstant temperatur.
Temperaturreglering
För 536.51 har man gjort följande indelning:
536.51 Termometriska metoder
536.511 Gastermometrar
536.512 Kvicksilvertermometrar
536.513 övriga vätsketermometrar
536.514 Ångtryckstermometrar
536.516 Termometrar grundade på fasta
kroppars utvidgning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>