Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Akustisk planering, av Johan von Utfall och Björn Berntson - Eric Hjalmar Frisell †, av Johan Morsing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 december 19M
1475
holm. Kurvan har ett abnormt högt värde vid
omkring 150 p/s. Mätningen utfördes med
mikrofonen mitt under det kupolformade taket.
Vid akustisk inredning av en lokal (volym
omkring 600 m3 och avsedd för tal och musik) som
nyligen iordningställts utfördes
efterklangsmätningar vid olika skeden av arbetet. Fig. 10 visar
dels den oinredda lokalens efterklangskurva a
samt den färdiginredda lokalens kurva b. Här
har det lyckats göra avvägningen mellan ytorna
av de olika absorptionsmaterialen så, att
slutkurvan är en i det närmaste rät linje.
Önskar man mäta en lokal som är fylld med
folk kan man näppeligen använda ovan
beskrivna skottmetod av hänsyn till publikens
trumhinnor. Man får då i stället, om det gäller
konsertlokaler, mäta efterklangen av sådan musik
som mynnar ut i ett forte, vilket plötsligt upphör
och sedan får klinga ut i lokalen. I detta
avseende har Beethovens Coriolanus-uvertyr fått
även tekniskt världsrykte.
Erie Hjalmar Frisell †
En inom amerikanska fackkretsar vida känd och
högt uppskattad svensk väg- och vattenbyggare,
civilingenjör Erie Hjalmar Frisell, avled i sitt
hem Hidden Valley, Oakland, Kalifornien, den
23 augusti 1943, 69 år gammal. Han var
grundare av Kaliforniavdelningen av
American-Scan-dinavian Foundation och under många år denna
avdelnings ordförande.
Vid sammanträde den 15 december 1943 i
Kali-forniaavdelningen höll professorn vid
Kalifornia-universitetet Arthur Brodeur ett minnestal över
Frisell, ur vilket följande utdrag här må anföras:
"Erie Hjalmar Frisell hade förmånen att vara
född i ett högt bildat svenskt hem och att från
pojkåren förenas med familjevänner med
eminent smak och bildning. Genom dessa förbindel-
ser stimulerades hans håg för vetenskap och
konst, och hans klara och ljusa sinne satte honom
i stånd att instinktivt följa skriftens bud: ’Pröva
allt, håll fast vid det som är gott.’ Sin tidiga
ungdom ägnade han särskilt åt två intressen:
ingenjörskonst och musik. Oaktat hans musikaliska
begåvning var sådan, att han skulle kunna ha
blivit en framstående konstnär, valde han
väg-och vattenbyggnadsingenjörens yrke och åtnjöt
den utmärkta undervisningen vid K. Tekniska
Högskolan i Stockholm, varefter han emigrerade
till Amerika och tillbringade sin tidiga
mannaålder som ingenjör och arbetsledare hos flera av
de största byggnadsbolagen i de östra Förenta
Staterna. Följande den gamla skandinaviska
trängtan ’väster ut’ hamnade han slutligen i
Oakland, där han blev naturaliserad amerikansk
medborgare för nära trettio år sedan.
Han förvärvade sällsynt högt anseende inom sitt
fack. Nationalteatern och
kommunikationspalatset i Mexico City samt den stora kraftstationen i
Mo i Rana i Norge äro monument över hans
ingenjörssnille. Senare byggde han och blev
president; för California Steel Co. i Oakland. Under
större delen av sina senare år verkade han som
konsulterande ingenjör vid några av de största
byggnadsföretagen i denna del av Kalifornien.
I och med hans upptagande till amerikansk
medborgare tog ett tredje intresse mer och mer hans
håg i anspråk. Det var icke lätt för honom att
avstå från sitt svenska medborgarskap, han
älskade Sverige. Men eftersom han även höll av
sitt adoptivland, kände han det som sin plikt och
sin stora förmån att arbeta på närmare och
djupare samförstånd och vänskap mellan sitt nya
och sitt gamla fädernesland. Han insåg klart den
andliga frändskapen mellan de skandinaviska och
de amerikanska folken — en frändskap som
endast förstärktes av olikheten i kulturdetaljer
mellan ett mycket gammalt land och ett nytt. Det
var hans livliga önskan att göra amerikanare och
skandinaver ömsesidigt uppmärksamma på allt
som de ha gemensamt och på de många fördelar
av vital betydelse, som de borde kunna ha av
varandra. Med den kloka tolerans, som var naturlig
för honom, undvek han trång nationalism; han
uppskattade Norges och Danmarks bidrag till
konst, vetenskap och sociala framsteg lika
mycket som han uppskattade Sveriges, och han
strävade att göra amerikanarna varmt intresserade
av alla tre ländernas förtjänster.
Han visste, att nationer lära sig värdera
varandra icke abstrakt utan genom verkan av
personliga kontakter. Därför lierade han sig städse
med varje rörelse, som var ägnad att befordra
sådana kontakter. Han grundade den kaliforniska
avdelningen av American-Scandinavian
Foundation, han gav städse råd och hjälp åt den
skandinaviska studentklubben vid universitetet i
Kalifornien. Han arbetade outtröttligt på att öka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
