Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Geotekniske problemer, av Anders Johansson - Vejledning i Opførelse af Ajlebeholdere, av Nils Kadesjö - Kørbanebelægninger pr 1 Jan. 1944, av Erik Gidlund - Betydningen af Tilsætning af Asfaltbitumen til Vejtjære, av Bertil Angervall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1490
■ TEKNISK TIDSKRIFT
sambandet mellan kohesion och relativt hållfasthetstal till
H
k — —. Då kan bärighetsformeln skrivas
(3,2 ffi + 6 + oc-lh)
Faktorn oc, som är ett uttryck för inverkan av den
utanför-liggande orörda leran, bör vara en funktion av Hi-talet,
ty ett lägre /fi-tal bör ge ett tunnare omrört skikt kring
pelaren och sålunda en större inverkan av den utanför
liggande orörda leran.
Denna formel har förf. tillämpat på ett trettiotal finska,
norska och svenska provpålningar. Det visar sig, att de
härur beräknade a-värdena rätt väl kunna sammanfattas
i ett diagram, där oc är en funktion av //i-talet och
finhetstalet. Ur ett dylikt diagram och en vanlig undersökning
av den aktuella lergrunden skulle man alltså kunna
förutberäkna en pålgrunds bärförmåga. Förf. anser, att
säkerhetsgraden 1,3 är tillräcklig. En förutsättning är, att
pålarna icke slås för tätt, så att den mellanliggande orörda
leran rubbas. Den angivna metoden synes bjuda på stora
möjligheter, men det av förf. framlagda försöksmaterialet
torde vara alltför knapphändigt för att ge tillräckligt säkra
hållpunkter för den uppställda formelns allmängiltighet
och för bestämning av diagrammet för oc.
I uppsatsen ’’Grunnundersøkelser" (Medd. Norges
Statsbaner 1940 h. 4) ger Haug en redogörelse för de redskap
och metoder som numera användas vid praktiska
grundundersökningar och de laboratorieundersökningar som
utföras på lerprov, samt diskuterar de slutsatser om en
lergrunds bärförmåga som kunna dras av olika sådana
undersökningar.
I sin sista uppsats, "Översikt over anvendt geoteknik"
(Medd. Norges Statsbaner 1940 h. 5) ger Haug en översikt
över en del aktuella problem vid grundläggning på lera.
Efter en genomgång av de traditionella metoderna för
jordtrycksberäkning vid friktions- och kohesionsmaterial,
behandlar förf. den verkliga tryckfördelningen under
utbredda plattor, och visar med några exempel vikten av
att ta hänsyn även till djupt liggande lagers bärförmåga,
speciellt vid stora plattor. Förf. berör i korthet
knäck-ningsrisken hos slanka pålar i lera och behandlar till sist
risken för glidningar i lergrund, speciellt djupgående
glidningar utefter cylindriska glidytor.
I uppsatsen "Geotekniske eksempler fra praksis" (Medd.
Norges Statsbaner 1940, h. 6) lämnar Norges Statsbaners
geolog A L Rosenlund en rad exempel på ras, som
inträffat vid de norska statsbanorna och som alla äro
mer eller mindre orsakade av att man haft för dålig
förhandskunskap om undergrunden. Han vill med dessa
exempel visa vikten av att noggranna grundundersökningar
företas i alla fall av tvivelaktig undergrund.
De två sista uppsatserna (Medd. Vejdir. 1942, nr 3)
behandla de norska lerornas petrografi. Där utvecklas
ytterligare den inledningsvis omnämnda hypotesen, att
lerorna ha skiktgitterstruktur och huvudsakligen
bestå av hydroglimmer med mellan atomskikten bundet
vatten.
Tillsammans utgöra de olika uppsatserna i "Geotekniske
problemer" ett slags kompendium i grundläggning på leror.
De ge en god översikt över moderna och praktiskt
användbara beräknings- och provningsmetoder inom detta
viktiga område av grundläggningstekniken.
Anders Johansson
dk 631.812 : 631.862
Vejledning i Opførelse af Ajlebeholdere, betänkande
från Det kgl danske Landhusholdingsselskab. Köpenhamn
1941. 18 s., 9 pl.
Häftet innehåller mycket värdefulla uppslag, anvisningar
och uppgifter om utförande av urinbrunnar till
gödselstäder, som kunna vara till stor nytta för alla som syssla
med lantbruksbyggnader, såväl lekmän som tekniker. Ut-
låtandet innehåller en omfattande arbetsbeskrivning samt
ritningar på ett flertal olika typer av urinbrunnar.
Ritningarna äro noggrant utförda och hänsyn är tagen till
olika förhandenvarande förutsättningar. Dessutom
återfinnas tabellariskt ordnade uppgifter om materialåtgång
för en mängd alternativa utföranden. Nils Kadesjö
dk 625.8(489)
Kørbanebelægninger pr 1 Jan. 1944 samt Forbrug af
bituminøse Vejmaterialer 1943 j)aa de offentlige Veje
og Gader i Danmark, av Dansk Vejlaboratorium, medd. 26.
G E C Gad, Köpenhamn 1944. 16 s.
Danska Väglaboratoriet har här sammanställt från
vägväsendet och städerna inhämtade uppgifter om
körbanebeläggningarnas längd den 1 januari 1944 och
förbrukningen av bituminösa vägmaterialier under år 1943 för
de allmänna vägarna och gatorna i Danmark. Meddelandet
utgöres av ett antal tabeller jämte kommenterande text.
Totala körbanelängden utgjorde 55 325,0 km, fördelad
på 8 117,9 km landsvägar, 44 398,0 km bivägar och 2 809,1
km gator. Av den totala körbanelängden äro 33 % väl
avpassade för biltrafiken, i det att beläggningarna utgöras
av permanenta och halvpermanenta beläggningar. För
landsvägar är denna siffra 99 %, för bivägar 18 % och
för gator i städer och samhällen 81 %. Under de senaste
åren ha dessa procenttal hållit sig praktiskt taget konstanta.
Förbrukningen av bituminösa vägmaterialier har
uppdelats i bindmedel, använt på vägarna i flytande tillstånd
och i färdig beläggningsmassa av stenmaterial och
bitumi-minösa bindmedel. Den totala mängden bituminösa
bindmedel använt på vägarna i flytande tillstånd utgjorde
10 621 t, fördelade på 3 844 t vägtjära, 7 t asfaltbitumen,
6 738 t tjäremulsion och 32 t asfaltemulsion inkl. vatten.
I landet använd färdig beläggningsmassa utgjorde 95 547 t,
av vilka 28,5 % varit regenererat material. Medan den
största delen regenererat material användes i städerna och
samhällena under år 1942, har fördelningen varit lika
mellan gator, landsvägar och bivägar år 1943.
Jämfört med år 1939 utgjorde förbrukningen bindmedel
för vägar och gator 26 % år 1943 och 21 % år 1942.
Tjärförbrukningen under 1943 var omkring hälften och
emulsionsförbrukningen en sjättedel av 1939 års
förbrukning. Erik Gidlund
dk 625.755
625.857
665.45.032.1
Betydningen af Tilsætning af Asfaltbitumen til
Vej-tjære, av A O Bohn och Grete Reck. Medd. 10 fra
Den Polytekniske Læreanstalts Laboratorium for Vej- og
Jernbanebygning samt Byplanlægning. Köpenhamn 1943.
15 s., 6 fig. 1 dkr.
Förf. ha utfört undersökningar för blandningar av
vägtjära och 0—100 % asfaltbitumen. Undersökningarna ha
gällt framställning av blandningarna, vattenkänsligheten,
förmåga att fasthålla avtäckningsmaterialet, viskositetens
beroende av temperaturen samt mikroskopiska
undersökningar. Undersökningarna äro gjorda med tjära från såväl
horisontalugn som vertikalugn samt en mjuk och en
hårdare asfalt.
Undersökningarna visa, att en asfalttillsats till vägtjära ökar
vattenkänsligheten, vilket tyder på att, om en beläggning
utlägges vid fuktig väderlek, asfalttjäran kommer att visa
sig mindre motståndskraftig än den rena vägtjäran, och
detta är anmärkningsvärt. Vid asfalttillsats ökar
vidhäftningsförmågan vid avtäckningsmaterialet, medan
temperaturkänsligheten minskar. Därjämte försämras
homogeniteten. Vertikalugnstjäran visade sig vara bättre än
hori-sontalugnstjäran.
Det lilla häftet förtjänar uppmärksammas av dem som
syssla med asfaltjära, och kan kanske också ha ett visst
intresse såsom varande ett examensarbete. Bertil Angervall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
