Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Ett bygg blir til, av Eric von Dardel - Forsøg med Træforbindelser I, av P G Carlsson - Setzungen infolge Senkung, Schwankung und Strömung des Grundwassers, av Bo Möller - Baugrundverbesserungen, av Ivar Ritzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 december 19M
1491
dk 69
Ett bygg blir til, av J Holmgren. Teknikk av idag nr 2.
F Brun, Trondheim 1943. 16 s., 5 fig. 1 nkr.
Förf. skildrar på ett populärt sätt de uppgifter, som
påvila arkitekter, konstruktörer och beställare för att skapa
ett färdigt hus. Därvid skildras huvudsakligen arkitektens
problem vid de förberedande arbetena, innan själva
husbyggandet kan igångsättas. Förf. framhåller särskilt vikten
av att ett hus redan från början planeras på grundval av
noggranna samt riktiga uppgifter angående den
verksamhet, som skall äga rum i byggnaden. Arkitekten skall redan
från första början leva sig in i på vilket sätt utrymmena
skola användas. Erie von Dardel
dk 691.88 : 694.2
Forsøg med Træforbindelser I, Medd. 10 Labor.
Byg-ningsstatik, Danmarks Tekniske Højskole, Köpenhamn
1941. 77 s., 56 fig. 5 dkr.
I sitt förord till undersökningarna påpeka förf. att man
hittills vid dimensionering av träförbindelser varit
hänvisade till bestämmelser, vilka ej varit helt grundade på
undersökningar.
Det meddelas även att utförda försök ha i stor del
bestått av blott empirisk bestämning av förbindningarnas
beräkning och man hänvisar i detta sammanhang till
professor A Ostenfelds år 1931 i Medd. nr 6 angivna försök
med gitterklor (svensk benämning GS-brickor). De
företagna undersökningarna av träförbindningar omfatta tre
huvudgrupper:
Bultens egenskaper som dorn, huvudsakligen beroende av
bultens böjningsmotstånd och träts krosshållfasthet;
bultens egenskaper som dragbult, beroende av bultens
dragmotstånd och friktion mellan virkeselementen;
bultens egenskaper med gitterbricka.
En sammanfattning har gjorts av verkningarna under
de två första punkterna. I samband med dessa
sammansatta försök ha enskilda försök med elementen utförts.
Sålunda har man experimentellt undersökt träts
krosshållfasthet vid en dornförbindning; friktionen mellan två eller
flera träelement sammanhållna av bult och inverkan av
taggbrickor.
Försöksresultaten åskådliggöras genom talrika diagram
och figurer. De olika försöksfallen ha även återgivits
fotografiskt, vilket gör framställningen åskådlig. Varje
undersökning har teoretiskt genomgåtts och praktiska resultat
med formler och anvisningar ha angivits. Framställningen
blir därigenom direkt användbar för praktiskt bruk.
Tyvärr har vid försöken använts GS-brickor, vilkas
praktiska användbarhet är begränsad. P G Carlsson
dk 624.152.612 : 624.159.2
626.87
Setzungen infolge Senkung, Schwankung und
Strö-rnung des Grundwassers, av Rob. Haefeli och W
schaad, Mitt. nr 8 Versuchsanst. Wasserbau der ETH
Erdabt., Gebr. Leemann, Zürich 1944. 14 s„ 23 fig. 2,15 RM.
I Schweiz liksom i Sverige har det senaste stormaktskriget
aktualiserat en intensifiering av jordbruket med åtföljande
jordförbättringsprojekt. Härvid har man flerstädes utfört
arbeten, vilka gått ut på att sänka grundvattennivån.
De vid vattenytans sänkning uppträdande sättningarna i
marken ha visat sig vara så betydande, att det befunnits
önskvärt att på förhand kunna bestämma deras storlek.
Här ha författarna framlagt tvenne metoder för
beräkning av dessa sättningar, en grafisk och en analytisk.
Sättningarna uppstå på grund av att de partier, som
torrläggas, erhålla en större volymvikt och härigenom
sammanpressa underliggande lager. Beräkningarna grunda sig
på experimentellt bestämda värden på volymvikt och
sam-mantryckbarhet och kunna tillämpas för torvjord såväl
som för mindre sammantryckbara material, varvid dock
metoderna utvecklas något olika. Sifferexempel förtydliga
metodernas tillämpning.
Formler uppställas även för beräkning av tiden för
sättningens fullbordande, vilken kan variera mellan ett fåtal
dagar och tiotal år beroende på om materialet består av
mer eller mindre lätt sammantryckbart material.
Sättningar på grund av periodiska variationer och
strömning i grundvattnet låta sig svårligen beräknas på grund
av att dessa ofta ha till följd en urvaskning eller en
kemisk omvandling av undergrunden med åtföljande
plötsliga sättningar.
Sättningar kunna även uppstå genom ren uttorkning av
det översta lagret. Försök ha t.ex. visat, att ett färskt
torvprov genom torkning ändrat sin volym från 314 cm3
till 44 cm3.
Att kunna bestämma sättningarnas storlek har sin
betydelse icke blott för på området befintliga byggnadsverk
utan även för torrläggningsprojektet självt, genom att
den i förhållande till markytan resulterande
grundvattensänkningen genom inträdande sättning kan bli en helt annan
än den man beräknat, då man ej tagit hänsyn till sättningen.
En omfattande litteraturförteckning antyder sambandet
mellan å ena sidan de här behandlade problemen och å
andra sidan övriga jordmekaniska problem och den
moderna lavinforskningen, vilken senare schweizarna ju ha
särskilda möjligheter att ta del i.
Uppsatsen synes vara av stort värde för dem som syssla
med hithörande problem. Mången obehaglig överraskning
vid avdikning av lätta torvjordar torde kunna undvikas
genom ett beaktande av här framlagda synpunkter.
Bo Möller
dk 624.138 : 624.15
Baugrundverbesserungen, av Curt F Kollbrunner,
Be-richt nr 5 1943. Privat-Ges. Bodenforschung u.
Erdb.-Me-chan., Zürich. 24 s. 1,50 schw. frcs.
Grundläggningstekniken har icke hållit jämna steg med
övrig byggnadsteknik. Intill 1920-talet användes i
allmänhet icke någon annan metod för grundundersökningar än
det vanliga sondborret, och då detta icke medger
upptagande av oskadade prover, kunde lagringstätheten i
undergrundens olika skikt mycket sällan bli föremål för
undersökning. Än i dag tror man på sina håll, att en viss
mäktighet (några meter) i det bärande jordlagret närmast
byggnadsgrunden är tillräcklig för att förhindra sättningar.
Förf. framhåller emellertid övertygande och med exempel
vart en dylik ovetenskaplig tro kan leda. Modern
"Erdbau-mechanik" har bättre hjälpmedel till förfogande när det
gäller att finna den riktiga, ekonomiska
grundkonstruktionen, och förf. försummar inte att dra en lans för nyttan
och nödvändigheten av noggranna grundundersökningar.
Mekanisk sammanpackning av undergrunden kommer ju
i fråga vid våra vanligaste grundläggningar. Intressant är
kompressolförfarandet enligt Dulac, användbart vid
vattenfria och lätt bindande jordarter. En hejare på 2 000 kg
får härvid falla från 15 m höjd och åstadkommer borrhål
på upp till 15 m djup, vilka sedan fyllas med grus eller
betong. Metoden torde väl dock endast i undantagsfall
kunna komma till användning i svenska jordar.
Högsta grad av sammanpressning har i sandjordar
erhållits med samtidig vibrering och vatteninpressning. Förf.
hänvisar intresserade till en särskild avhandling över
gjorda försök härmed.
För dränering av byggnadsgrunder använde kineserna för
flera tusen år sedan metoden att med osläckt kalk fylla
med pålar slagna hål. Detta kan sägas vara början till
de kemiska injektioner, som utexperimenterats. De
viktigaste kemiska injektionsmetoderna nu gå ut på att
genomdränka undergrunden med en silikatlösning, som
genom tillsättning av något kemikalium bringas att
koagulera. Metoden blir givetvis tämligen dyrbar och användes,
när injektion med cementvälling eller cementbruk icke
lyckas, såsom i fin sand.
För att öka friktionen mellan påle och jord ha vid
frik-tionspålning lyckade försök gjorts med elektrokemiska an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
