Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Über den seitlichen Bodenwiderstand bei Pfahlgründungen, av L Heijkenskjöld - Preisarbeiten in Statik, Massivbau, Stahlbau, av Eric Ödman - Der Bau von Feuerwachttürme aus Rundholz, av Carl Oskar Johannesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 december 19M
1493
jordtryck mot pålarna. Av dessa beräkningar framgår bl.a.,
att pålbockar i en pålgrupp avlastas, genom att verkande
horisontalkraft upptas av jordtryck mot pålarna.
Avskär-ningskraften och momentet i pålarna blir större ju större
motstånd jorden kan prestera. Dessa förhållanden vid
pål-fundament äro i praktiken redan kända, ehuru det hittills
icke givits någon metod för beräkning därav.
De flesta i vårt land förekommande grundläggningar på
pålar utföras där grunden består av kohesionsjordarter.
Dessa äro plastiska och kunna ofta ej i längden prestera
ett sådant motstånd mot pålars rörelse i sidled att förf:s
metod för beräkning är motiverad. Vid pålfundament i
friktionsjordarter, speciellt vid sådana, där stora
horisontalkrafter skola tas upp, bör dock metoden kunna få stor
användning. Vid brofundament t.ex. kan då
grundläggningens utformning göras mera ekonomisk och
ändamålsenlig. L Heijkenskjöld
Preisarbeiten in Statik, Massivbau, Stahlbau,
Preis-aussclireiben der Culmann-Stifturig 194111942, av E Derron
m.fl. Mitt. Instit. Baustatik eidg. Techn. Hochschule, Zürich.
Gebr. Leemann, Zürich 1944. 73 s., 52 fig.
I juni 1941 utlyste Culmannstiftelsen genom avdelningen
för byggnadskonst vid Tekniska Högskolan i Zürich fyra
byggnadstekniska uppgifter att lösas och insändas för
prisbedömning. Två av uppgifterna gällde armerade
betongkonstruktioner, medan de två övriga gällde
stålkonstruktioner. Åtta lösningar till tre av uppgifterna blevo
inlämnade.
Den första uppgiften avsåg att behandla samverkan
mellan farbanebalkarna och bågen i en bågbro av armerad
betong speciellt beträffande inverkan på farbanebalkarna
av horisontalförskjutningar vid upplagen,
temperaturförändringar och plastiska formförändringar på grund av
betongens krypning.
Uppgiften behandlades var för sig av W Schribler och
O Schubert. Den förstnämndes lösning grundade sig på
antagandet, att konstruktionen utgjordes av en
kontinuerlig balk på pendelpelare, elastiskt inspända i ändarna.
Schubert löste uppgiften genom att betrakta
konstruktionen såsom två från varandra genom ett horisontellt snitt
skilda system, en inspänd båge med förmåga att
formförändras och en kontinuerlig ramkonstruktion. Dessa två
system antogos vara förenade med varandra endast genom
de i de antagna pelarsnitten verkande reaktionerna.
Den andra uppgiften avsåg att påvisa armeringsprocentens
beroende av kostnaden för av böjning påverkade, armerade
betongkonstruktioner. Detta skulle grafiskt framställas
för rektangulära tvärsnitt och tvärsnitt bestående av ett
antal rektangulära balkar med i balkarnas översida
inspända plattor. Därvid skulle en elastiskt inspänd balk,
påverkad av belastning av egen vikt och rörlig last, läggas
till grund för beräkningarna.
Denna uppgift löstes av E Derron, R Hochstaetter och
F Ebner. De två förstnämnda framställde var för sig
undersökningen såsom en minimiuppgift med
balkkostna-den som en funktion av armeringsprocenten,
balktvär-snittet och gällande marknadspriser. Ebner undersökte
serier av plattor, balkar och balkar förenade i sidled med
varandra i översidorna med inspända plattor. I en serie
varieras den verksamma höjden medan bredden hålles
konstant. I en annan serie hålles höjden konstant under
det att bredden varieras. För alla dessa så uppkommande
balkar uträknas den erforderliga armeringen och
motsvarande verksam betongarea.
I den tredje uppgiften, en järnkonstruktion, önskades
en utredning om den ekonomiska gränsen för
spännvidderna vid jämförelse mellan fackverk och massiv
balkkonstruktion.
Uppgiften löstes av C Dubas, M Frey och W Schibler.
Samtliga dessa ha på olika vägar kommit till i stort sett
samma resultat. Vid jämförelse mellan de båda
konstruktionerna spelar spännvidden mycket liten roll, då skillnaden
i vikt mellan de båda byggnadssätten endast långsamt
ändras med spännvidden. Belastningens storlek är däremot
av avgörande betydelse. Emedan så många faktorer spela
in, kan endast för varje särskilt fall utsägas, vilken
konstruktionstyp som är den mest ekonomiska. Erie ödman
dk 614.84 : 624.97 : 674
Der Bau von Feuerwachttürme aus Rundholz, av Paul
Zimmermann, Mitt. H. 7, Techn. Zentralst. & dtsch.
Forst-wirtsch. W. Ernst u. Sohn, Berlin 1943. VIII + 68 s„ 63
fig. 6,75 RM.
Denna publikation har intresse icke blott för noggranna
beräkningar på tresidiga tornbyggnader med höjderna
24 m, 32 m och 40 m utan också för generella synpunkter.
Förordet meddelar, att skriften blivit förstatligad och
utgivits i rationaliseringssyfte och vidare framhålles, att trä
är det lämpligaste byggnadsmaterialet, förutsatt att det ges
effektiv skyddsbehandling, att tresidiga torn äro att
föredra, bl.a. ur träbesparingssynpunkt, att hänsyn bör tas till
äldre personers tjänstgöring, bl.a. vid utformning av
torntrappan, och slutligen att tornen skola placeras lämpligt
ur topografisk synpunkt.
Avhandlingen är indelad i tre delar, den första
omfattande utformning och utförande av vakttorn, främst de ovan
angivna tresidiga tornen, den andra innehållande
stabilitets- och hållfasthetsberäkningar och den tredje med
massuppgifter.
Första avdelningen inledes med beskrivning av tidigare
utförda tyska tornbyggnader med förekommande
konstruktiva felaktigheter och erfarenheter härav. Efter en generell
jämförelse mellan tre- och fyrsidiga tornbyggnader
avhandlas sedan konstruktion av torn med enbart
hörnstolpar samt med hörn- och mellanstolpar, val av
fackverkssystem, utformning av staganordningar, beskrivning
av vakthus med balkong, förslag till skydds- och
redskapsskjul kring torntrappans nedersta del, utformping av
torntrappan, utformning av skarvar, val av virke, detaljer av
hörnstolparnas förankring i fundamenten, beskrivning av
diagonaler och horisontaler, beskrivning av balklager som
grund till vakthus och balkong, utredning av erforderlig
grundläggning samt exempel på trä- och stålskydd.
Slutligen framföras synpunkter på behovet av åskskydd,
telefonanläggning och eldsläckningsapparatur.
Andra avdelningen inledes med en redogörelse för
belastningsantaganden och tillåtna träpåkänningar och därefter
göras detaljerade hållfasthetsberäkningar. Härvid utredas
ogynnsammaste vindlast, last av snö och egenvikt,
uppkommande fackverkskrafter, olika slags skarvar på
hörnstolparna samt anslutning av diagonaler och horisontaler.
Tredje avdelningen innehåller specifikation av åtgång på
virke, stål och betong samt ger noggranna anvisningar för
uppgörande av byggnadskontrakt och nämner slutligen
något om byggnadskostnaderna.
De konstruktioner som publikationen avhandlar äro
alltså tresidiga tornbyggnader, överst försedda med vakthus
med ca 5 m2 yta, i mitten försedda med en komfortabel
trappa med vilplan på inbördes höjdavstånd av 2,0—4,5 m
och nederst förslagsvis försedda med skjul för att
förhindra tillträde av obehöriga. De gjorda undersökningarna
visa, att tresidiga torn ha mindre virkesåtgång och färre
knutpunkter jämfört med fyrsidiga. Det senare har
betydelse, emedan knutpunkterna erbjuda vissa svårigheter
ur skyddssynpunkt. Tyvärr behandlas icke träskydd
närmare, men hänvisning göres till facklitteratur i ämnet. I
övrigt framgår, att tresidiga torn ej erbjuda några
konstruktiva svårigheter vid användande av rundvirke.
Hållfasthetsberäkningarna grunda sig på de utförliga
bestämmelserna i DIN. Härvid observeras att vid tryck- och
dragpåkänningar räknas med 5/e’85=71 kg/cm2 och vid
böj-påkänningar med 5/e * 1001= 83 kg/cm2. Torntrappan
räknas för enstaka last av 150 kg, balkongen kring vakthuset
för 300 kg/m12, snölast vid tak och balkong sättes till 75
kg/m2 och på de övriga delarna lägre. Egenvikt av trä räk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
