- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
1501

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Vad kan göras till föremål för patent? av Nils Bergling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 december 1944

1501

Vad kan göras till föremål för patent?

Civilingeniör Nils Bergling, LSTF, Stockholm

Enligt § 1 i vår sedan år 1884 gällande patentlag
må patent meddelas på nya uppfinningar av
industriella alster eller av särskilda sätt för sådana
alsters tillverkning. Patentföremålen skulle alltså
enligt lagens ordalydelse endast kunna utgöras av
nya industrialster och nya industriella
tillverkningsmetoder.

I alla patentlagar ingår också den bestämmelsen,
att föremålet för ett patent måste vara en
uppfinning. Trots detta finnes varken i något lands
patentlag eller över huvud taget någon allmänt
vedertagen definition av detta begrepp. Under
dessa omständigheter skulle ju ett försök att
införa en definition i patentlagen snarare vara till
skada än till gagn. Det bästa är nog att liksom
hittills varit fallet överlåta åt patentmyndigheter
och domstolar att i varje särskilt fall efter
noggrann prövning avgöra, om en uppfinning
föreligger eller ej.

Från uppfinningarna måste först skiljas rena
upptäckter och så kallade konstruktioner, vilka
senare icke i och för sig äro patenterbara.
Skillnaden mellan uppfinning och upptäckt kanske
lättast framgår av en jämförelse mellan de
utländska benämningarna på dessa begrepp, t.ex.
den tyska "Erfindung". Redan i prefixet "Er"
ligger betydelsen av att utfinnandet gäller något,
som ej tidigare funnits. Uppfinnandet måste
sålunda innebära en skapande, en nydanande
verksamhet. "Entdecken" betyder i motsats härtill
avslöja något, som redan finns, ehuru det varit
förborgat.

Med "konstruktioner" förstår man i detta
sammanhang sådana tekniska arbeten, som ej
framkomma såsom resultat av en nyskapande eller
nydanande verksamhet utan endast äro resultaten
av vanlig yrkesskicklighet. I regel skilja sig icke
heller de rena konstruktionerna från vad som är
förut känt inom motsvarande tekniska områden
i en sådan grad, at,t patentlagarnas fordran på
nyhet kan bli uppfylld. Det har emellertid ansetts
riktigare att motivera de så kallade
konstruktionernas undantag från patenterbarhet på den
allmänna grunden, att de ej uppfylla de fordringar,
som måste ställas på en "uppfinning".

Sammandrag: av föredrag i Svenska Teknologföreningens kurs

i patenträtt den 21 september 1944.

DK 347.771

Allmänna patenterbarhetsområdet

Begreppet "uppfinning" är emellertid till sin
innebörd icke liktydigt med "patenterbar
uppfinning". Eftersom begreppet uppfinning ej kunnat
på ett tillfredsställande sätt definieras, är det ju
ej heller att begära, att patentlagen skulle kunna
definiera begreppet "patenterbar uppfinning".
Däremot kan man begära, att gränserna för de
patenterbara uppfinningarnas område skola så
bestämt som möjligt anges i lagen. Detta har man
även försökt — i den svenska lagen genom
bestämmelsen att den patenterbara uppfinningen
måste utgöra ett industriellt alster eller ett
industriellt tillverkningssätt.

Rent formellt är det allmänna
patenterbarhetsområdet enligt den svenska patentförordningen
mera begränsat än i vissa andra länder med i
övrigt likartad patentlag, såsom Finland och
Tyskland. I de sistnämnda länderna kunna
nämligen patentskydd meddelas för "nva
uppfinningar, som kunna utnyttjas i näringsverksamhet"
eller på tyska "für neue, gewerblich verwertbare
Erfindungen". Även i de övriga nordiska
länderna, Norge och Danmark, är
patenterbarhetsområdet formellt vidsträcktare än i Sverige, i det
att dessa länder medge skydd för uppfinningar,
som kunna tillgodogöras respektive utnyttjas
inom industrin.

I praktiken är dock skillnaden icke så stor. För
det första tolkas uttrycket "industriell" vid
bedömandet av patenterbarhet såväl i Sverige som i
vissa andra länder — med visst stöd av
Pariskonventionen enligt 1925 års text — mycket
vidsträckt, så att detta begrepp ansetts omfatta ej
endast industri i egentlig mening utan även andra
näringsgrenar, såsom lantbruk, skogsindustri,
jakt, fiske och extraktiv industri (dvs. bergsbruk
o.d.).

För det andra har begreppet "förfarande för
tillverkning av industriella alster" även i praktiken
givits en sådan tolkning, att patent i Sverige
trots patentförordningens ordalydelse beviljas på
sådana förfaranden, som kunna anses ingå som
ett led i en industriell tillverkningsprocess. Med
denna tolkning ha t.ex. provnings- och
analysmetoder, rengörings-, desinfektions- och
konserveringsförfaranden etc. kunnat göras till föremål
för patentskydd i Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/1513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free