Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Vad kan göras till föremål för patent? av Nils Bergling - Patentverkets ämbetshus tillbygges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 december 1944
1503
motsvarande undantag anses gälla med stöd av
lagens allmänna bestämmelse, att en uppfinning
för att kunna patenteras måste vara ny och nyttig
(new and useful).
Nästa undantag från patenterbarhet, som är
mera allmänt förekommande, gäller uppfinningar
av livs- och läkemedel. Även i vårt land finns
det,ta undantag, men det är dock begränsat till
själva varan, medan däremot sätt för dess
tillverkning hos oss kan patentskyddas. De viktigaste
länder, där även livs- och läkemedel kunna
skyddas såsom produktpatent, äro Holland, Belgien,
England och USA samt Mexiko och Brasilien. I
andra länder sträcker sig det här ifrågavarande
undantaget ännu längre än i Sverige. I
exempelvis Danmark och Schweiz äro även sätt att
tillverka näringsmedel undantagna. Vidare äro i
Danmark, liksom t.ex. i Norge, Finland, Schweiz,
Tyskland och Japan även njutningsmedel
undantagna från patenterbarhet.
Motiveringen för dessa undantag från
patenterbarhet bygger på följande båda synpunkter. Den
första, som i främsta rummet måste anses
hänföra sig till läkemedel, utgår ifrån att
allmänheten, om läkemedel patenteras, kan vilseledas på
sådant sätt, att den tillskriver en patenterad
uppfinning ett större värde, än vad den i verkligheten
har. Man fruktar, att möjligheten till att erhålla
patent skall missbrukas i syfte att göra
värdelösa preparat mera begärliga för allmänheten.
Från den andra synpunkten sett kan framhållas
at,t livs- och näringsmedel äro av en särskilt stor
betydelse för allmänheten och att de genom
pa-tentering kunna väntas bli dyrare och mera
svåråtkomliga.
I 1919 års betänkande ha även dessa synpunkter
tagits under övervägande, varvid man kom till
resultatet, at,t livs-, närings- och läkemedel ej
skulle behöva undantas från patenterbarhet. Om
läkemedel framhöll därvid patentkommittén, att
det förhållandet, att, ett patent måste medföra
offentliggörande av uppfinningens innehåll, måste
verka avhållande från försök att patentskydda
rena humbugsmediciner. Genom stadganden om
straffpåföljd för oriktiga upplysningar om patent
menar man sig också kunna motverka missbruk.
Vad beträffar farhågorna, att livs- och
näringsmedel skulle bli dyrbarare och mer
svåråtkomliga, om de kunde patentskyddas, framhöll
kommittén som sin uppfattning, att det måste ligga
i patenthavarens intresse att bereda allmänheten
riklig tillgång till produkterna i fråga mot rimligt
pris för att på sådant sätt genom ökad
omsättning skapa för sig själv en större vinst. Dessutom
påpekades möjligheterna för Konungen att, om
det allmännas bästa så kräver, upphäva patentet
för att möjliggöra allmänt utnyttjande. Trots
denna motivering för upphävande av
undantagsstadgandet kvarstår det alltjämt i vår
patentförordning.
En mycket omstridd undantagsbestämmelse i
patentförordningen hänför sig till patent på
kemiska föreningar. Förslag till sådant undantag
fanns redan i 1878 års kommittébetänkande,
ehuru det ej kom att inflyta i 1884 års lag. Även
patentlagstiftningskommittén av år 1908 hade i
sitt 1919 avgivna förslag till ny patentlag infört
samma undantagsbestämmelse. Trots detta ha de
kemiska föreningarna i Sverige kunnat
patentskyddas t.o.m. sådana ansökningar, som
inlämnats före 1 juli 1944. I det nu antagna förslaget
till ändring av patentförordningen har emellertid
äntligen detta undantag blivit lagfäst
Motsvarande undantag finns även i de övriga nordiska
länderna, i Tyskland, Schweiz, Österrike, Ungern,
Holland m.fl.
Undantaget beträffande patent på kemiska
föreningar gäller emellertid i Sverige liksom i de
flesta länder där sådant undantag finns endast
för produktpatent, medan sätt att framställa
sådana föreningar kunna patenteras.
Trots försök har det icke lyckats att få denna
undantagsbestämmelse utsträckt till att även
omfatta mekaniska blandningar och framför allt
legeringar. Justitieministern säger i sitt yttrande
till propositionen nr 176 år 1944 om den nya
patentlagen i detta avseende på följande sätt:
"Det har i yttrandena ifrågasatts att, även göra
undantag för produktpatent i fråga om alla
legeringar. Tillräckliga skäl härför ha dock icke
före-bragts, och ett sådant undantag synes
regelmässigt ej heller finnas i de länder, där undantag
gäller med avseende på kemiska föreningar. Ej
heller i övrigt har jag ansett lämpligt att i detta
sammanhang överväga införandet av något nytt
undantag i paragraf 2."
Vissa länder ha även infört speciella
undantagsbestämmelser till förmån för någon bestämd
inhemsk industri. Detta är särskilt fallet med
Schweiz, där t.ex. uppfinningar av alster, som
erhållas genom användning av icke rent
mekaniska förfaranden till förädling av råa eller
förädlade textilfibrer liksom även uppfinningar av
sådana förädlingsförfaranden äro undantagna
från patenterbarhet, såvitt dessa uppfinningar ha
avseende på textilindustrin.
Det är naturligtvis möjligt att även
undantagsbestämmelserna i vår patentlag kunna komma
att undergå ytterligare ändringar vid den, som
man väl får hoppas, ej alltför avlägsna
fortsättningen på omredigeringen av patentlagen.
Patentverkets ämbetshus tillbygges. Byggnadsstyrelsen
tillstyrker utbyggnad av Patentverkets ämbetshus med två
flyglar utmed Valhallavägen enligt ett förslag av professor
Ragnar Östbergs arkitektkontor och hemställer om ett
anslag härför på 1,2 Mkr. De nya flyglarna komma
att innehålla 69 rum, jämte fem reservrum i västra
flygeln. Åtta rum i den nuvarande byggnaden skola göras
om till arkiv m.m. Patentverket får på så sätt 56 nya rum
(MT 27/10 1944).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
