Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patenterbarhetskriterier, av Halvar Khennet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1506
■ TEKNISK TIDSKRIFT
bör sålunda gå ut på att fastställa endast om en
avvikelse föreligger och i så fall vilken denna är.
Däremot tillhör det ej den rena nyhetsprövningen
ati avgöra, om denna skillnad är t.ex. "väsentlig".
En sådan prövning är nämligen alltid subjektiv.
Den hör därför hemma under det tredje kriteriet,
"uppfinningshöjden".
Ett patentanspråk är en definition.
Nyhetsprövningen tillgår så, att denna definition jämföres
med det förut kända. Härvid föreligger nyhet om
definitionen antingen faller helt och hållet utanför
det kända, eller utgör en mindre del av (har
trängre definition än) det, som är förut känt.
Slutligen bör enligt min uppfattning nyhet i ovan
angivna bemärkelse även anses förekomma, om
definitionen faller dels utom dels inom det förut
kända.
Det första fallet torde vara så självklart, att det
icke behöver kommenteras. Det andra fallet, som
är det vanligaste, torde däremot erfordra några
ord. Om ett objekt har trängre definition än ett
annat och alltså faller inom det sistnämnda,
exempelvis "med broms försedd cykel" i
förhållande till "cykel", så beror ju detta på att det
förstnämnda objektet måste utrustas med minst
en ytterligare bestämning ("broms") än det
sistnämnda. Denna ytterligare bestämning är det nya.
Av det sagda följer exempelvis, att om ett visst
tryck- eller temperaturområde eller en legering
med vissa mellan särskilda gränser angivna halter
av komponenter är förut känd, så utgör det i
förhållande härtill en nyhet att inom det kända
tiyck- eller temperaturområdet resp. inom de
kända halterna av legeringskomponenter ånge trängre
gränser.
Det tredje fallets innebörd torde klarast framgå,
om vi såsom exempel tänka oss, att det är förut
känt att använda ett visst temperaturområde, t.ex.
90—120°C, för en viss reaktion, och någon nu
föreslår att för samma ändamål använda
temperaturer "från 115°C till 150°G". Ett dylikt
förslag måste enligt min uppfattning anses innebära
en objektiv nyhet.
I följande fall föreligger däremot icke nyhet: om
definitionen, i första hand enligt patentanspråket
1, helt och hållet sammanfaller med det förut
kända, om definitionen omfattar (har större
omfattning än) något förut känt. Det första fallet är
självklart. Det andra fallet innebär endast, att
om en utföringsform av en uppfinning är förut
känd, så är därmed uppfinningen i princip förut
känd. Är cykeln med broms känd, så kan cykeln
"i princip" inte vara ny.
Av det nu sagda följer bl.a. att nyhetshinder
föreligger så snart ett patentanspråk kan läsas på
vad soin är förut känt. Detta innebär, att den
avsedda användningen av ett föremål resp. det
avsedda resultatet av ett förfaringssätt i och för sig
icke är av någon betydelse vid
nyhetsbedömning-en. En anordning blir icke ny, därför att den upp-
ges vara avsedd för ett nytt ändamål och ett
förfaringssätt blir icke nytt, därför att man anser sig
ha funnit att det ger ett annat resultat än tidigare
antaget. En ugn, som är känd och använd för
smältning av metall, blir sålunda icke ny, därför
att den uppges använd för smältning av glas.
Det måste emellertid bemärkas, att man vid
jämförelsen mellan det patentsökta och det kända
måste läsa patentanspråket såsom en helhet och
alltså ej inskränka sig till att endast
uppmärksamma den "kännetecknande delen". Ofta kan
det t.ex. inträffa, att redan "uppfinningens
benämning" på ett fullt tillfredsställande sätt
karakteriserar den grupp, till vilken
ansökningsföremålet hör, så att den tillräckligt avgränsas
från andra grupper, inom vilka liknande föremål
kunna förekomma. Så t.ex. har en bromsback,
framställd av ett material, vilket var i och för sig
förut känt för generatorborstar, ansetts vara
patenterbar, uppenbarligen emedan den tekniska
skillnaden mellan en bromsback och en
generator-borste är så stor, att det icke gärna kan bli fråga
om en förväxling mellan dessa två föremål.
I patentförordningen § 3 stadgas: "Uppfinning
må ej anses såsom ny, om den, innan ansökan om
patent därå inkommit till patentmyndigheten,
redan blivit så beskriven i tryckt skrift eller så
öppet utövad, att sakkunnig person kan med
ledning av därigenom vunna upplysningar utöva
uppfinningen." Härav framgår, att
"nyhetshindren" kunna vara av två slag, nämligen dels tryckta
skrifter, dels öppen utövning.
De tryckta skrifter, som användas vid
nyhetsgranskningen, äro framför allt patentskrifter,
svenska och utländska. I princip kunna emellertid
alla slag av tryckta skrifter, offentliggjorda på
vilket språk som helst, utgöra nyhetshinder.
Förutom patentskrifter granskas emellertid
regelbundet endast viss litteratur, främst handböcker och
tidskrifter. Vid tolkningen av ett litteraturställe
är regeln den. att man å ena sidan icke får utläsa
mer än vad som tydligt står där, men att "man"
å andra sidan ej heller får underlåta att utläsa
sådant, som verkligen kan anses framgå av
texten. Därvid måste ihågkommas, att den "man",
det här gäller, är den inom ifrågavarande teknik
sakkunnige vid tiden för ansökningens ingivande.
"Man" är således varken författaren, vilken
måhända ofrivilligt kan ha lämnat upplysningar,
som, sedda med sakkunskapens ögon vid en
senare tidpunkt, kunna få en helt annan innebörd
än vad som i skrivandets stund avsågs, eller den
nuvarande sakkunnige, t.ex. den granskande
ledamoten, vars sakkunskap i varje fall i ett hänseende
berikats på ett sätt, som icke kan känneteckna
någon annan sakkunskap, nämligen genom de
upplysningar, som lämnas i patentansökningen.
Kännedom om öppen utövning erhåller
patentverket som regel genom den procedur, som kallas
"uppbudsförfarandet", dvs. patentansökningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
