Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patenterbarhetskriterier, av Halvar Khennet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1510
■ TEKNISK TIDSKRIFT
redan skulle ha varit gjord, om den ej erfordrat
mera än normalt fackmannamässigt kunnande.
Utnyttjandet av en opublicerad upptäckt kan
innebära en uppfinning. Även om de tekniska
åtgärder, som uppfinningens utnyttjande
nödvändiggöra, i sig själva äro så enkla, att de icke kunna
anses innebära en uppfinning, måste dock den
kunskap som upptäckten innebär ligga utanför
det "normala fackmannamässiga kunnandet".
Häri ligger då motiveringen för patentskydd.
Upptäckten själv kan däremot icke skyddas.
Patentskyddet måste alltid gälla de tekniska åtgärder,
som möjliggöra upptäcktens utnyttjande.
Likaledes torde det vara klart, att utnyttjandet av en
tidigare publicerad upptäckt icke på samma sätt
kan anses utgöra en uppfinning.
Överflyttning av en inom ett visst område förut
känd metod till ett annat område i syfte att lösa
ett inom det senare området förekommande
tekniskt problem kan i vissa fall utgöra en
uppfinning. Åtminstone om de båda tekniska områdena
äro från varandra vitt skilda och om de båda
problemen äro varandra synnerligen olika, måste det
anses uppenbart, att man icke av en fackman
inom det ena området normalt kan fordra, att han
skall vara så hemma på det andra, att han skall
kunna tillämpa det ena områdets fackvetande på
det andra. Mutatis mutandis följer av detta
resonemang, att uppfinningshöjden måste anses allt
mindre, ju närmare de båda tekniska områdena
ligga varandra och ju mera de problem, som det
gäller att lösa, likna varandra. Det är uppenbart,
att här kunna förekomma gränsfall, för vilka
några normer omöjligt kunna uppställas.
Utbyte av en viss känd detalj mot en annan på
samma eller i huvudsak på samma sätt verkande,
ävenledes förut känd — "ekvivalent" — dylik,
exempelvis en rem- mot en kedjetransmission, kan
i regel ej anses innebära någon uppfinning.
Endast för den händelse det skulle kunna visas, att
den nya detaljen i sitt nya sammanhang medför en
verkan, som ej utan vidare kan anses vara för
fackmannen självklar, kan patenterbarhet föreligga.
På liknande sätt är det ej patenterbart att utbyta
ett visst material mot ett annat känt dylikt, vilket
i sin nya användning ej fungerar på annat sätt än
som följer av dess tidigare allmänt kända
egenskaper. Sålunda kan det ej utgöra en uppfinning
att i syfte att förhindra röstning utbyta en förut
av järn tillverkad detalj mot en sådan av rostfritt
stål eller annat rostfritt material.
För tryck, temperaturer o.d. ävensom i fråga om
legeringssammansättningar gäller den allmänna
regeln, att användningen av ett "nytt" tryck- eller
temperaturområde resp. av en ny
legeringssammansättning ej bör anses innebära någon
uppfinning med mindre det kan visas, att det nya
området medför någon teknisk effekt, till vilken man
ej kan komma genom en enkel inter- eller
extra-polation av de förut kända egenskaperna.
Av ett speciellt intresse äro "kombinationerna",
dvs. anordningar eller förfaringssätt, som bestå i
ett antal sammanförda delanordningar, resp.
-förfaranden. I den mest renodlade och därför
intressantaste formen, äro alla delelementen som
sådana förut kända. Skulle nämligen något eller
några av elementen vara i och för sig nya, kan ju
detta vara tillräckligt för att motivera
patenterbarhet. För de verkliga, av idel kända element
bestående "mosaikerna" gäller givetvis den
allmänna regeln, att de äro patenterbara, när deras
åstadkommande kan anses ha erfordrat mer än
normalt fackmannamässigt kunnande. "Mer än
normalt fackmannamässigt kunnande" betyder i
detta fall, att genom sammanförandet av de
kända detaljerna skall ha erhållits en teknisk effekt,
som kan betraktas såsom något mera än en enkel
summa av de olika delelementens effekter, tagna
var för sig.
Den norske patenträttslige författaren Alf B
Bryn har framlagt en regel, som i många fall
har visat sig användbar. Enligt Bryn kan en
påstådd uppfinning klassificeras dels efter åldern
hos det problem, som uppfinningen avser att lösa,
dels också efter åldern hos det medel, varigenom
problemet får sin lösning. Problemet kan vara
A. icke förut känt, B. strax förut känt, C. länge
känt. Medlet kan vara a. förut obekant, b. strax
förut känt, c. länge känt. Uppfinningshöjd
föreligger enligt Bryn vid kombinationerna A—a,
A—b, A—c, B—a, C—a och C—c men däremot
icke vid kombinationerna B—b, B—c och C—b.
Det är icke svårt att visa, att även denna regel
i själva verket ytterst går tillbaka till grundregeln
om "fackmannamässigheten". Att uppställa ett
helt nytt problem (A) utgör icke något, som man
kan fordra av en fackman. Ej heller är detta
fallet med utfinnande av ett alldeles nytt medel
(a) för ett problems lösande. Därför äro alla
kombinationer, i vilka A eller a ingå, enligt Bryn
patenterbara. Vidare kan det också anses vara ett
kriterium på patenterbarhet, om ett gammalt
problem nu fått sin lösning genom ett medel, som
länge stått till fackmännens förfogande. Ty just
den omständigheten, att såväl problemet som
medlet för dess lösning existerat sedan länge, utan
att dock någon kommit att tänka på att
sammanföra dem, kan anses visa, att det fordrats mer
än "normalt fackmannamässigt kunnande" för
uppgiftens lösande. Mutatis mutandis kan det
anses utgöra ett indicium på bristande
uppfinnings-höjd, om antingen problemet är relativt nytt men
dock icke i samband med uppfinningen
nyupp-ställt (B) samtidigt som medlet i varje fall ej är
okänt, eller om problemet visserligen är gammalt
(C) men medlet för dess lösning relativt nyligen
blivit bekant. I detta fall antyder nämligen den
snabbhet, varmed lösningen framkommit, att
sammanförandet av problemet och dess lösning
legat nära till hands för en fackman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
