Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patents rättsverkan, av Åke von Zweigbergk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 december 19M
1513
år från det patenthavaren fått vetskap om
intrånget och den därför ansvarige samt senast
inom fem år från det intrånget ägde rum; i annat
fall går rätten till ersättning förlorad.
Det har nämnts att enligt den nya lagen
utnyttjande före patents beviljande kan medföra
ersättningspåföljd. Intrångstalan får dock icke
väckas förrän patent meddelats. I sådant fall har
patenthavaren emellertid alltid på sig minst ett år
från patentbeviljandet (§ 20, tredje stycket). Det
är endast patenthavaren som får väcka
intrångstalan (§ 19 mom. 1, tredje stycket).
Fortsatt utnyttjande vid intrång
Fr.o.m. 1945 komma att gälla särskilda
bestämmelser (§ 21), enligt vilka den som begått
patentintrång skall kunna i vissa fall av domstol
berättigas att mot ersättning till patenthavaren
fortsätta utnyttjandet. Att en sådan möjlighet ej
funnits i ömmande fall har känts som en brist i
nuvarande patentlagstiftning. Gäller det någon som
börjat utnyttja uppfinning eller vidtagit särskilda
åtgärder därför utan att veta att patent
meddelats eller sökts på denna och utan att heller
skäligen ha kunnat skaffa sig kännedom härom,
skall han kunna få rätt att fortsättningsvis
utnyttja uppfinningen i den omfattning domstolen
bestämmer (t.ex. tillverka patentskyddad produkt
eller använda patentskyddat förfarande), men
detta skall blott medges om synnerliga skäl
föreligga. På mindre stränga villkor skall kunna ges
rätt att förfoga över redan tillverkade alster, som
patenthavaren ej vill lösa till sig.
Fastställelsetalan
Den nya lagen innehåller i motsats till vad som
hittills gällt särskilda bestämmelser om
fastställelsetalan (§ 19 mom. 6). Patenthavaren har
berättigats att föra talan om fastställelse huruvida
han på grund av patentet åtnjuter skydd
gentemot annan så snart ovisshet råder och den
länder honom till förfång. Å andra sidan har den
som utnyttjar eller avser att utnyttja uppfinning
givits möjlighet att föra talan mot
patenthavaren om fastställelse huruvida hinder däremot
föreligger på grund av visst patent. Den som är
oviss om han riskerar intrångspåföljd skall alltså
kunna få klarhet häri. Fastställelsetalan får ej
väckas förrän patent beviljats. Avgörandet är i
stort sett blott bindande mellan parterna, ej
gentemot tredje man.
Ogiltighetstalan
När hittills talats om patenthavarens
befogenheter har underförståtts att det meddelade
patentskyddet är giltigt. Detta är emellertid ej säkert.
Domstolen är ej bunden av Patentverkets
prövning härvidlag. Den kan anse patent ogiltigt om
det ej anses föreligga någon i och för sig
patenterbar uppfinning, om uppfinningen finnes vara så-
dan som är särskilt utesluten från patentskydd,
om den icke befinnes fylla kraven på nyhet och
uppfinningshöjd, om äldre rätt föreligger eller
om den som fått patentet ej är uppfinnare eller
dennes rättsinnehavare. Ett patent kan anses
vara helt och hållet eller i vissa delar ogiltigt.
Invändning om patents ogiltighet kan
framställas t.ex. av svarande i intrångsmål. Finner
domstolen sådan invändning befogad inträder ej
intrångspåföljd (§ 19 mom. 5). Ett sådant
avgörande binder emellertid i stort sett blott i det
särskilda fallet. För att få patentet definitivt
förklarat ogiltigt fordras särskild ogiltighetstalan
(§ 18).
Påföljd av ofullständiga eller oriktiga meddelanden
om patentskydd
Fr.o.m. 1945 innehåller patentförordningen
bestämmelser (§ 22), som avse att motverka
ofullständiga eller oriktiga meddelanden om
patentskydd, särskilt obefogade varningar för
patentintrång. Den som uppger att han har
patentskydd här i landet, dvs. beviljat patent eller
kungjord eller eljest offentlig ansökning, är skyldig
att på anfordran lämna uppgift om patent- eller
ansökningsnumret. Är meddelandet mer obestämt
är han skyldig att på förfrågan uppge om han
anser sig ha patentskydd eller inte, och i förra
fallet numret. Däremot föreligger icke någon
skyldighet att lämna uppgift om en eljest hemlig
ansökning.
Besvaras ej framställd fråga utan dröjsmål
inträder straff och även ersättningsskyldighet, om
det med hänsyn till omständigheterna finnes
skäligt. Samma påföljder riskeras om i svar lämnas
oriktig uppgift med avseende på patentskydd
eller om sådan oriktig uppgift eljest lämnas till
viss person, till men för denne. Däremot gäller
ej stadgandet oriktig uppgift, t.ex. i annons som
riktas till allmänheten och ej till viss eller vissa
personer. Den som står inför sådan uppgift kan
ju dock genom att fråga patenthavaren få fram
ett enskilt meddelande eller en underlåtenhet att
svara, så att stadgandet blir tillämpligt.
Patenttid och patentavgifter
Patent gäller endast viss begränsad tid, högst
17 år från ansökningsdagen. För att patent skall
gälla hela patenttiden fordras dock att stadgade
årsavgifter i rätt tid erläggas. För tilläggspatent,
som ej gäller längre än huvudpatentet, utgår ej
årsavgifter. Bestämmelser om patenttid och
årsavgifter finnas i §§ 10 och 11 patentförordningen.
överlåtelse och licens
Det har redan nämnts att endast uppfinnare eller
dennes rättsinnehavare kan få giltigt patent (§ 1).
Uppfinnaren kan överlåta sin rätt före
patentansökningen, under patentbehandlingen eller sedan
patent meddelats. För att överlåtelse skall få sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
