Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 30 december 1944 - Patenthandlingar, av Rudolf Gertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 december 19M
1521
språket. Om underanspråk icke tillätes, skulle
svårigheter uppstå att i ett enda patentanspråk
definiera både ett omfattande skydd och de
utföringsformer av uppfinningen, som man redan
vid ansökningens första ingivande har utarbetat
och anser lämpliga. Underanspråk ge sålunda
även skydd gentemot en senare uppfinnare, som
till äventyrs efter ens egen uppfinnings
tillblivelse arbetar inom samma område och kommer
till samma detaljresultat. Det är emellertid ej
ovanligt, att en uppfinnare efter ansökningens
ingivande fortsätter att utveckla sin uppfinning
och därvid kommer fram till
detaljkonstruktioner, som han skulle önska skydd för. För att
nedbringa kostnaderna för dylika detaljskydd har
införts praxis med tilläggspatent, som kunna
beviljas på en förbättring eller särskild
utföringsform av en patenterad uppfinning.
Ansöknings-och utfärdningsavgifterna äro visserligen lika
höga som för självständigt patent, men
årsavgifter saknas, vilket innebär en avsevärd
kostnadsminskning. Tilläggspatent gäller emellertid ej
längre tid än huvudpatentet, vars giltighet i
Sverige är 17 år från ansökningsdagen.
Tilläggspatent kommer alltså att få kortare tids
giltighet än 17 år, vilket är en olägenhet. Om
ansökningen på detaljförbättring inges tämligen
lång tid efter huvudpatentet, bör därför noga
övervägas, om icke fördelarna av tilläggspatent
köpas för dyrt. Tilläggspatent anses kunna
förvandlas till självständigt, vilket särskilt blir
aktuellt, om huvudpatentet förklaras ogiltigt men
tilläggspatentet innehåller en uppfinning, som
fortfarande har full patenterbarhet. Det torde
observeras, att USA icke tillåter tilläggspatent.
Patentansökningars handläggning
Svensk patentmyndighet är Kungl. Patent- och
Registreringsverket, Valhallavägen 136,
Stockholm. Ansökningar om patent inlämnas i
kassakontoret. Ansökningsavgiften är 50 kr. Denna är
jämförelsevis hög och krav ha ofta framkommit
på dess sänkning.
Enligt en lagändring, som i princip träder i
kraft från och med nästa år, skola medellösa
uppfinnare under förmedling av
Uppfinnarekontoret, Valhallavägen 164, kunna ei hålla statlig
hjälp med ansökningsavgiften.
Vem som helst kan dessutom utan risk erhålla
uppskov med ansökningsavgiftens erläggande på
följande villkor:
beskrivning och ritningar inges samtidigt med
ansökningen;
sökanden underlåter helt att svara på
Patentverkets anmärkningar (föreläggande), som bl.a.
innehålla ett påpekande, att ansökningsavgift ej erlagts;
inom fem månader efter föreläggandets
utfärd-ningsdatum inlämnas ansökningsavgiften, 50 kr.,
pius en straffavgift, återupplivningsavgift, på
25 kr.
Under mellantiden, alltså hela tiden före de 75
kronornas erläggande, kan man utan risk
demonstrera sin uppfinning, söka skaffa förlagsman etc.
När de första handlingarna äro i sakligt
hänseende kompletta och ansökningsavgiften ingiven,
vidtar den egentliga granskningen. För denna
följa olika länder olika system.
Anmälningssystemet (använt i Frankrike och
andra romanska länder) innebär, att var och en,
som anmäler en uppfinning med begäran om
patent, erhåller detta utan annan undersökning från
patentmyndighetens sida än en huvudsakligen
formell, i det myndigheten granskar
ansökningshandlingarnas riktighet och i viss mån även att
uppfinningen kan patenteras enligt respektive
länders regler. Däremot prövas ej uppfinningens
nyhet. Patent kan emellertid sedermera av
domstol förklaras ogiltigt, om
nyhetsförutsättningarna saknas.
För prövningssystemet (USA, Kanada, Japan) ^
som även brukar kallas
nyhetsgranskningssyste-met, innebär, att patentmyndigheten granskar
varje ansökan i avseende på uppfinningens
nyhet, innan patent beviljas. Denna prövning
innebär dock icke någon fullständig garanti för att
uppfinningen verkligen är ny och hindrar därför
icke ogiltighetsförklaring av domstol på grund av
bristande nyhet. Denna omständighet påpekas,
också i t.ex. svenska patentbreven, i vilka anges,
att patentet beviljas under förbehåll av
klander-rätt enligt patentförordningens § 18. Systemet
infördes först i USA, år 1836, och har sedan vunnit
stor utbredning.
Det kombinerade anmälnings- och
uppbudssy-stemet infördes i vissa länder (Ungern,
tidigare-England), som icke velat ta steget fullt ut. Det
karakteristiska för detta system i jämförelse med’
det rena anmälningssystemet är tillkomsten av
ett uppbudsförfarande, enligt vilket en
ansökning om patent, sedan den behandlats av
patentmyndigheten, kungöres för allmänheten,
varefter-vem som helst kan under viss tid ta kännedom;
om ansökningshandlingarna och framställa
anmärkningar mot dessa (invändning). Dessa
anmärkningar kunna i regel rikta sig såväl mot
handlingarnas formulering som mot
uppfinningens nyhet.
Det kombinerade för prövnings- och
uppbudssy–stemet infördes i Tyskland efter rikets enande
år-1877. Detta system, som numera även tillämpas,
i Skandinavien, har fått flera efterföljare, bl.a.
Europas industriländer.
Under granskningsproceduren kan
Patentverket-ge sökanden ett föreläggande, dvs. ett skriftligt
meddelande med anmärkningar samt uppgift om
den frist, inom vilken sökanden skall besvara
meddelandet och eventuellt inge nya handlingar
eller ändra de tidigare ingivna. Varje sökande
-har i regel rättighet att på skriftlig begäran
utöver fristen erhålla anstånd eller uppskov med i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
