Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Frekvenssprångreläer, av C E Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 januari i 945
9
Frekvenssprångreläer
Drillchef C E Söderbaum, LSTF, Trollhättan
Vid den fortsatta utvecklingen av storkraftnäten
kommer man helt säkert att få användning av
frekvenssprångreläerna, dvs. de reläer, som känna
frekvensens ändringshastighet.
Bland de störningar, som förekomma i de
elektriska kraftsystemen, kan man urskilja ett alldeles
speciellt slag, som beror på en plötslig rubbning
i effektbalansen. Därvid igångsättes en hastig
ändring av frekvensen, vilken kan resultera i en
stor frekvensavvikelse om den får fortsätta. I
södra och mellersta delarna av Sverige har det
sålunda kunnat förekomma, att vid fel på
kraftledningarna från Norrland plötsliga
frekvenssänkningar inträffat. I Trollhättan, där
kraftproduktionen delas mellan ett 25 p/s och ett 50 p/s
nät, kunde man därvid göra den observationen,
att 25 p/s nätet i många fall kunde undgå dessa
störningar, beroende på att kopplingen mellan de
båda näten, som utgjordes av dubbelgeneratorer,
automatiskt utlöstes av momentant verkande
effektreläer. Med utgångspunkt från denna
observation föreslogs sommaren 1943 att man skulle
öka ut den ostörda delen genom att dela upp
50 p/s driften i två block, vilka vid hastiga
frekvensfall skulle sektioneras isär av ett
frekvens-språngrelä. På det ena blocket skulle då normal
frekvens upprätthållas av Trollhättemaskinerna,
medan det andra blocket, som fortfarande hängde
ihop med Norrlandslinjerna, skulle få så mycket
större underskott på effekt. Som
frekvenssprång-relä föreslogs en tomgående elektrisk motor med
svänghjul och ett effektrelä i tilledningarna.
Normalt hölls reläet i viloläge av motorns
tomgångs-effekt men vid ett hastigt frekvensfall skulle
svänghjulet avge effekt till nätet, varigenom
effektriktningen ändrades i reläet, så att
sektio-neringsimpuls kunde erhållas.
Medan dessa frågor behandlades inom
Vattenfallsstyrelsens olika avdelningar nåddes Sverige
av amerikansk litteratur, som visade att
frekvenssprångreläer av mekanisk typ redan år 1938
introducerats av Logan & Miles i ett amerikanskt
storkraftnät. De fördelar, som erhöllos med dessa
reläer, beskrevos av författarna1-2 åren 1940
och 1941.
Under åren 1943 och 1944 publicerades även
artiklar i den europeiska fackpressen om tyska
och franska erfarenheter av frekvenssprångreläer
och deras möjligheter3’4. Vissa försök att få fram
DK 621.316.925
ett frekvenssprångrelä eller en reläkombination
med samma syfte lämpad för svenska
förhållanden ha under det senaste året gjorts även i
Sverige.
I följande redogörelse indelas reläerna och deras
användning i tolv grupper för att nå större
överskådlighet och underlätta jämförelser mellan
erfarenheter och förslag från olika länder.
Förenta Staterna
Grupp 1. Den första användningen fick
frekvens-språngreläet i ett nät, där en 110 kV kraftledning
matade in 30 MW, under det att nätets egen
kraftstation lämnade 16 MW. När 110 kV ledningen
löste ut på grund av fel, föll frekvensen hastigt på
det utlösta systemet. Frekvenssprångreläet fick då
sektionera detta så, att 16 MW stationen fick
behålla ungefär 16 MW belastning. Tack vare att
denna sektionering blev mycket snabb kunde
man använda automatisk återinkoppling på
110 kV ledningens brytare. Om linjefelet var av
sådan beskaffenhet att återinkopplingen
lyckades, uppstod aldrig något märkbart avbrott på
någon del av systemet. Man hade endast att fasa
in 16 MW stationen med sektioneringsbrytåren.
Reläet bestod av ett svänghjul som drevs av en
motor, vilken arbetade synkront med nätet.
Svänghjulet var emellertid lagrat på axeln och
hade frihet att vrida sig inom en på förhand
fastställd vridningsvinkel. Ena sidan av denna
vinkel representerade normalläget, i vilket
svänghjulet hölls med en fjäder. När frekvensen föll
började svänghjulet att rotera och, om
omständigheterna voro sådana, att hela den fria vinkeln
passerades, erhölls utlösningsimpuls av en
kontakt.
Reläets karakteristik framgår av fig. 1.
Kurvorna A och B visa hur frekvensen faller vid
Fig. 1.
Frekvenssprångreläet s karakteristik vid en normalfrekvens av 60 pls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
