- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Frekvenssprångreläer, av C E Söderbaum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 januari i 945

11

kommenderar sektionering av nätet efter en på
förhand uppgjord plan. Då normala
pendlingsspärrar icke arbeta säkert vid störningsfrekvenser
över 10 p/s måste speciella reläer komma till
användning.

Vid spänningssänkningar stiger strömstyrkan på
generatorer och matare. Härvid nedsättes den
synkroniserande kraften och generatorer i samma
station kunna börja pendla och falla ur fas.

För att uppnå bättre driftförhållanden
rekommenderas nedanstående åtgärder:

Grupp 3. Mindre viktiga abonnenter bortkopplas
med frekvensreläer, som inställas på 48 eller
47 p/s. Utrustningen kompletteras med ett
fre-kvenssprångrelä, som släpper fram
urkopplings-impulsen endast om — 1 p/s2 överskrides.

Grupp 5. Frekvenssprångreläer för — 0,5 p/s2
skola antingen automatiskt öka ångpådragen
eller också ge signal, så att denna ökning kan
ske för hand.

Grupp 6. Nätet sektioneras med effektreläer för
att på så sätt undvika överbelastningar av
huvudledningarna, vilket kunde resultera i fullständigt
nätsammanbrott.

Grupp 7. Spänningen upptas med
frekvenssprång-relä, som fungerar vid + 0,5 p/s2 i
kraftexporte-rande block och vid — 0,5 p/s2 i importerande
block. Genom snabb spänningshöjning ökas
stabiliteten.

Grupp 8. Maskineffekt bortkopplas i block med
effektöverskott vid 51 eller 52 p/s;
frekvenssprångreläer spärra utlösningsimpulsen tills
värdet + 1 p/s2 uppnås.

Grupp 9. Nätet sektioneras med pendlingsreläer
vid 3 p/s pendling under 5 s.

Grupp 10. Blocken delas i delblock vid en
frekvens av 45 p/s. Utlösningsimpulsen skall dock
passera kontakterna på ett
spänningssänknings-relä, som sluter kontakterna när spänningen
sjunker till 75 % av normal spänning*.

Grupp 11. De icke självförsörjande blocken
skyddas mot återverkan av pendlingar med närbelägna
block med bakeffektreläer, vilka spärras av
frekvensreläer inställda på 45 p/s. Skyddet har en
tidsfördröjning av 5 s för utlösningen.

I redogörelsen för de franska förhållandena
anmärkes, att en del reläer av normalt utförande har
blivit insatta. Frekvenssprångreläerna synas icke
ha kommit till användning, utan de ingå endast
i utvecklingsplanen.

Tyskland

Grupp 12. För att komma till rätta med de
störningar, som vid ett storkraftnät inträffa i sam-

* Här har man återigen ett bevis för hur en teknisk lösning
så att säga ligger i luften när tiden är mogen, då samma
lösning framkommer samtidigt från flera håll. Det häfte av
ETZ, där dessa franska förbättringsförslag äro refererade,
utkom från trycket i januari 1944. Jag skrev den 2 december
1943 till Asea och begärde offert på en dylik reläkombination,
vilken sedan uppsattes i Anderstorp. Det ursprungliga franska
förslaget daterar sig från 1942.

band med bortfallande av generatoreffekt eller
kortslutning på förbindelseledningarna, använder
man en speciell reläkombination enligt fig. 4, som
sektionerar nätet och som i händelse av
behov bortkopplar mindre känsliga
belastningsobjekt. Som startrelä använder man ett
frekvens-känsligt spänningsrelä RV, som vid
normalfrekvens gör kontakt vid exempelvis 60 % av
normalspänningen. Vid lägre (eller högre) frekvens
gör reläet kontakt vid högre spänning, så att det
t.ex. fungerar vid normal spänning (100 %), om
frekvensen fallit till 46,5 p/s. Om inga större
överströmmar gå fram genom kopplingsbrytaren, blir
reläkombinationens riktrelä RW kopplat så, att
det gör kontakt för bakeffekt och utlösning
erhålles efter en på tidreläet RS inställd tid
(1—10 s). Om däremot kortslutning förekommer,
så att överströmmar framflyta genom
kopplingsbrytaren, ordnas omkoppling av matningen till
riktreläet RW av strömreläet RA och hjälpreläet
RH, så att riktreläet blir känsligare och känner
på vilken sida kortslutningen ligger. Med tillhjälp
av en förkontakt på tidreläet RS kan man därvid
erhålla utlösning på kort tid (0,1—0,5 s).

Tänkbara användningar för frekvenssprångreläerna
på de svenska kraftledningsnäten

Om man nu i tur och ordning med användande
av gruppbeteckningarna ovan skärskådar de
utländska erfarenheterna och överläggningarna för
att komma underfund med i vad mån man skulle
kunna ha användning för frekvenssprångreläerna
på det svenska fördelningsnätet kommer jag för
min del till följande resultat:

Grupp 1 och 2. Det är tydligt att det är
lämpligt att introducera frekvenssprångreläerna för
bortsektionering av synkronmaskiner från ett nät,
vars huvudsakliga matning kommer över en
förbindelseledning med storkraftnätet, om denna
ledning är försedd med automatisk
återinkopp-lingsanordning. De automatiska
återinkopplings-anordningarna introducerades här i landet efter
amerikanskt mönster av mig vid Motala Kraft-

Fig. 4. Sektioneringsreläer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free