Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Blyackumulatorers kapacitet vid intermittent urladdning, av Gösta Angel, Sven Persson och Robert Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 januari i 945
19
n + l
+ 2 [/(l)-/(n+ l)]=]/fi+J(Vxh+ h-Vxh)dx+
i
+ \ [Vh + h—Vh—V[n + 1) h + h + V(n + l)h] =
= Vh +
^ [(»+’+f:) v7-
+1+J-1-
13
-(„ + l)rn + i-(l + + 0 +
+1 [Vf3~+ h - V/i — V(n + 1) (3 + fi + V(n + l)fs]
Detta uttryck kan ytterligare approximeras till
Sn = kVn + 1 + b
där k = 4= och b = Vh + iVh — -Vh^fh —
Vh 6 6
Formeln gäller för de här ifrågakommande
intermittenserna med mycket god noggrannhet.
För n > 10 överstiger felet sällan 0,5 % av Sn.
För 2 < n < 10 är felets storleksordning 1—2 %.
Genom att sålunda Sn och därmed även Ei kan
uttryckas som en enkel funktion av [n + 1), är
det möjligt att ånge en formel, som direkt ger C
såsom funktion av strömstyrkan vid intermittent
urladdning. Vid fullständig urladdning gäller
nämligen samtidigt
Ei = al- Sn = al[kVn+1 + b]
C =(n + 1)1 h
C max == E C
Härur fås efter enkel räkning
C max — C = ■ a]/C / + a 5 • /
Vh
Skriver man nu
Cmax-a b • I = C’
övergår formeln i
k
max och a • 77=r = a’
V fi
C max G — a Vc I
som genom införande av relationen I’ T
övergår i
C’
s*. U max
14-
VT
Här är a en konstant. På grund av att termen
ab ’ I är liten bredvid Cmax — vanligen av
storleksordningen 2—3 % — är Cmax ävenledes praktiskt
taget en konstant. För intermittent urladdning
kan således härledas en kapacitetsformel av
samma utseende som för kontinuerlig urladdning,
dock med andra konstanter.
Experimentellt
Föreliggande undersökning har haft till syfte
att experimentellt fastlägga, hur kapaciteten hos
de vid elbildrift vanligaste ackumulatortyperna
beror av strömstyrkan vid intermittent
urladdning, samt att söka utreda användbarheten av det
beskrivna förfaringssättet för beräkning av
kapaciteten vid detta slags urladdning. Vid val av
intermittens har hänsyn tagits till, hur
förhållandena gestalta sig i praktisk drift. Två olika sorters
intermittens ha prövats. Den ena sorten utgjordes
av 4 min urladdning, 6 min paus, 4 min
urladdning osv., vilken var den drift som av tillverkaren,
Ackumulator-Fabriks AB Tudor, ansågs bäst
svara mot de verkliga förhållandena. Denna
intermittens betecknas i fortsättningen "interm.
4—6—". Den andra sortens intermittens
kännetecknades av 2,5 min urladdning, 7,5 min paus,
2,5 min urladdning etc., som är grundad på
civilingenjör J Körners utredning angående elbilens
förutsättningar i svenskt trafikväsen5. I denna
utredning har statistiskt visats, att körtiden sällan
överskrider 25 % av drifttiden, och antalet
stoppställen per dag för bilar i
distributionskör-ning är 50—150. Den senare intermittenstypen
betecknas i fortsättningen "interm. 2,5—7,5—".
Försöksanordning
De undersökta ackumulatorerna utgjordes av
18 element av typen 3Ky210 och 6 element av
typen 3 Go 39. De förra äro försedda med
gallerplattor, de senare med helgjutna plattor,
"Gross-oberflächen"-plattor. Ky-elementen bestodo av
tre grupper med sex plattor i varje grupp, varvid
elementen i varje grupp voro sinsemellan
likadana. Den massa som använts vid tillverkningen
av plattorna var olika för de tre grupperna och
hade beteckningen A 32, A 8 och A 5 resp., där
högsta siffran betecknar minsta porositeten.
Go-elementen voro alla sinsemellan lika.’ Alla
använda element voro försedda med tre positiva
plattor. Katalogkapaciteten är för 3Ky210 vid 5 h
resp. 3 h urladdning 80 resp. 72 Ah; motsvarande
kapaciteter för 3 Go 39 äro 70 resp. 63 Ah.
Vid utförandet av försöken har så stor hänsyn
som möjligt tagits till den osäkerhet, som vidlåder
dylika kapacitetsmätningar. Särskilt har beaktats,
att kapaciteten vid en urladdning är beroende av
hur föregående urladdning skett. Då det här är
av särskild vikt att få fram skillnaden i
kapacitet mellan intermittent och motsvarande
kontinuerliga urladdning så noggrant som möjligt,
ha försöken utförts så, att de olika elementen
vid varje undersökt strömstyrka först urladdats
kontinuerligt 2—3 gånger, därefter intermittent
2—3 gånger, ånyo kontinuerligt 2 gånger osv.,
tills ett säkert värde på skillnaden erhållits.
Elementen indelades i två identiskt lika serier,
som alltså var och en innehöll fyra grupper om
vardera tre element av samma typ och med samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
