Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1945 - KTH:s nya anrikningslaboratorium, av Sture Mörtsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Kopplingsschema för stora
laboratoriets krossavdelning; K
- kross, F ficka, P provtagare, V
vågband, Ii bandtransportör, R
remtransportör, Ss
sovringsseparator, E skopelevator, S sikt, M
matarapparat.
Utrustning för krossning och målning
Krossmaskinerna äro samlade pà ett längs östra
långsidan anordnat långt betongfundament, som
uppbäres av smäckra pelare, vilka passera genom
källarvåningen. Pelarna äro i sin tur placerade
på betongplattor, vilka vila i sandlådor direkt på
berget. Hela krossfundamentet är sålunda
fristående från själva byggnaden. Maskinerna eller
deras underlag äro fastskruvade vid i betongen
ingjutna balkar.
Krossmaskinsutrustningen består av en Blakes
tuggare, 300 X 175 mm, en rotationskross,
350 X 210 mm, en valskross, 260 X 400 mm 0, en
20 Symons konkross samt en slungkvarn i
minsta driftskala. På den stora krossgrunden är även
uppställd en Schenk-sikt.
I anslutning till krossmaskinerna finnes ett
kombinerat provtagnings- och siktverk, vari bl.a. sik-
Fig. 9.
Transportabel ficka
med
matarapparat, betjänande slungkvar-nen; fickan
hänger i
traversen.
tar av olika konstruktioner kunna insättas och
provas, fig. 7. Med hjälp av denna anordning kan
även krossning i sluten krets ske med vilken som
helst av de på krossgrunden placerade
krossma-skinerna, varvid transporterna ombesör jas dels av
tvenne transportörer och dels av två bägarverk.
De hopkopplingsmöjligheter, som stå till buds,
framgå närmare av fig. 8. Gäller det endast att
verkställa en nedkrossning utan mer ingående
observationer över krossningsförloppet och
därmed sammanhängande faktorer, såsom
matningens och den cirkulerande belastningens storlek
etc., sker matningen från en liten transportabel
ficka, som med hjälp av traversen inpassas i det
rätta läget, fig. 9. Den till fickan hörande
matarapparaten är försedd med variator, som
tilllåter en bekväm reglering av varvtalet. Likartade
varvtalsregleringar finnas för övrigt även på de
flesta av de egentliga anrikningsmaskinerna
såsom på skakbord, sättmaskiner och magnetiska
separatorer.
Under varje krossmaskin finnes en ficka, som
med stor omsorg utförts så, att den trots
befintliga spjällanordningar lätt skall kunna göras ren
efter varje tömning. Från varje sådan ficka kan
tappning ske antingen direkt i de små
framtip-pare med gummihjul, som användas inom
laboratoriet, eller också till den under krossarna
gående gummitransportören, som kommer till
användning, när krossningen skall ske i sluten krets
med sikt. En av framtipparna är synlig på fig. 15.
Erfordras därjämte provtagning samt en
noggrannare kontroll av matningen, sker
påmat-ningen av ingående gods från krossverkets stora
stationära ficka, som synes mitt på bilden i fig. 7.
Denna är försedd med ene Trayco-matare, som är
svängbart anordnad på ett sådant sätt, att
matarapparaten även direkt kan betjäna dels
Blake-tuggen, dels en i anslutning till krossverket
uppställd sovringsseparator. Dessa båda
kopplingsmöjligheter, som dock icke framgå av schemat i
fig. 8, äro synliga på fig. 7. Normalt ledes godset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
