Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1945 - Intryck från Amerikas kemiska industri under kriget, av Bo Höglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 19A5
41
Intryck från
Amerikas kemiska industri under kriget
Disponent Bo Höglund, LSTF, jordberga
Mina intryck från Förenta Staternas kemiska
industri under kriget skulle jag vilja rubricera
med två ord: expansion och forskning.
Expansion
Expansionen har stått i krigets tjänst. Den har
varit och är enorm. För att ge en kvantitativ
orientering skall jag först lämna några uppgifter
från USA:s hela industri och därefter komma in
på den kemiska. Vid användandet av siffror
måste ihågkommas, att dessa — vid jämförelse
med Sverige — givetvis böra divideras med 20,
emedan USA har en befolkning, som är ca 20
gånger vår egen. Följande uppgifter, som
hänföra sig till hela krigsproduktionen, äro hämtade
ur en redaktionell artikel i Chemical and
Me-tallurgical Engineering, april 1944.
Under kriget har Förenta Staternas regering
avslutat eller planerat över 2 500 (motsvarande 125
efter svensk skala) industriella projekt för
fabrikation av krigsmateriel. Regeringens investering
i 70 %, dvs. 1 750, av dessa anläggningar
beräknas utgöra 10 M$ i varje men uppgår till 100 M$
eller mera i 12 %, dvs. i vardera av 300
anläggningar. Den totala kostnaden för samtliga projekt
beräknas bli 25—30 miljarder $ (mer än 4
miljarder kr. efter svensk skala).
Artikelförfattaren anmärker, att en gång trodde amerikanarna,
att byggandet av Panamakanalen skulle
markera toppen av deras prestationsförmåga. I år
motsvarar produktionen av krigsmateriel i USA,
mätt med kostnadssiffror, byggandet av
Panamakanalen en gång varannan dag under hela
året. Tydligen är största delen av projekten
utförd.
En uppfattning om den kemiska industrins
andel får man av en publikation "Disposition of
Surplus Property", tryckt på Government
Prin-ling Office och utgiven av Committee ön Public
Buildings and Grounds. I denna upptas på s. 190
en förteckning över fabriker och projekt, som den
15 oktober 1943 tillhörde Defense Plant
Corporation, det största statliga holding-företaget för
Föredrag- i Svenska Teknologföreningen den 18 oktober 1944.
DK 658 : 66(73)
industriella anläggningar. Ur förteckningen saxa
vi följande: Antal fabriker
efter
i USA svensk
skala
Syntetiskt gummi (16 fabriker för
verkligt syntetiskt gummi, 22
fabriker för butadien och 30
fabriker för ingredienser)............ 68 3V2
Kemikalier (inkl. alkohol)........ 128 6
Flygbensin, hög-oktanig.......... 36 2
Mineraler (tillverkning av koppar,
bly, zink m.m.)................. 62 3
Aluminium ..................... 96 5
Magnesium ..................... 47 2Vs
437 22
Defense Plant Corp. är emellertid ej den enda
statliga organisation, som äger kemiska fabriker.
Både armén och flottan 111.fi. stå såsom ägare till
dylika. I nyss nämnda statliga publikation angavs
regeringen i början av detta år inneha fabriker
jämte maskineri för ca 15 miljarder $. Härtill
böra sedan adderas de fabriker som äro
privatägda. Se vi t.ex. på fabriker för hög-oktanig
flygbensin, äger staten endast omkring en fjärdedel,
vilket — utgående från siffran 36 i tabellen ovan
—- ger totalt 4 X 36 t= ca 144 (8 i svensk skala).
Däremot äger staten nästan alla fabriker för
syntetiskt gummi och magnesium. Som
sammanfattning lämnar Chemical and Metallurgical
Engineering i sin artikel uppgiften, att summan
av investeringar för krigsändamål i fabriker och
maskinutrustningar, kemiska och övriga, uppgår
till mer än halva värdet av alla fabriker och
maskinutrustningar i USA före kriget.
För vår egen kemiska industris
efterkrigsplane-ring är det av intresse att så långt som möjligt
få veta, hur produktionsökningen i USA fördelar
sig på olika varor. En del uppgifter härom har
frigjorts för publicering. Utom de förut uppräknade
gummi, alkohol, hög-oktanig bensin, magnesium,
aluminium, koppar, bly och zink ha vi speciellt
sprängämnen, svavelsyra, syntetisk ammoniak,
syntetisk metanol, klor och soda samt åtskilliga
tunga kemikalier, som härledas av dessa. Inom
det organiska området är det dessutom speiellt
tillverkning av konsthartserna, som har genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
