Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Modern svensk hampberedning, av Arne Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TEKNISK TIDSKRIFT’
gripande förvandling. Själva
beredningsmaskinerna ha levererats och uppsatts av tre tyska
specialfirmor, vilka i betraktande av de
leveranssvårigheter de haft att kämpa med utfört ett
mycket gott arbete. Tyskland är för övrigt ett
av föregångsländerna på den maskinella
beredningsmetodikens område, evad det gäller
hampan. Övriga installationer och arbeten drogo till
följd av försenade leveranser och materialbrist
ut på tiden avsevärt mer än beräknat. Det gällde
vidare att skapa ett beredningsverk utan några
tidigare, egna erfarenheter av hampberedning i
industriell skala, och många voro de problem
man ställdes inför under arbetets gång. I augusti
månad 1943 var anläggningen emellertid klar att
igångsätta driften, vilken därefter kunnat fortgå
utan allvarligare störningar.
För beredningsverkets uppförande erhölls av
statsmedel 1,8 Mkr., varav 85 % som lån och
15 % som bidrag. Härtill kommo så kostnader
för eget ultramodernt kraftverk, varför
totalkostnaden för anläggningen vid driftens
igångsättande beräknades till drygt 2,5 Mkr.
Beredningsverket ger sysselsättning åt ca 100
arbetare, därav omkring en tredjedel kvinnliga. För
arbetspersonalen äro inrättade nybyggda
omklädningsrum samt tvätt- och duschrum, då speciellt
rötningen är ett vått och illaluktande göra. Den
ganska intensiva dammbildningen i
arbetslokalerna har man kunnat skydda sig mot på
tillfredsställande sätt genom effektiva utsugnings- och
luftreningsanordningar. Arbetslokalerna äro i
övrigt rymliga och ljusa, vartill icke minst bidrar
fabrikens fria och vackra läge, med Östersjön
blott ett femtiotal meter nedanför. Fabriken
håller sig även med egen smedja och
reparationsverkstad. Själva beredningsverkets sammanlagda
golvyta uppgår till 6 700 m2. Därutöver tillkomma
särskilda byggnader för lagerlokaler,
kontorslokaler, kraftcentral, laboratorium etc.
Den på Gotland hittills odlade arealen uppgår till
ca 1 000 ha, eller som tidigare nämnts omkring
hälften av landets totala areal. Beredningsverket
Fig. 1. Växande hampa vid tiden för skörden.
är tills vidare dimensionerat för en årlig
kapacitet om ca 6 000 t hamphalm, motsvarande en
odling av 1 000 till 1 500 ha. Å andra sidan är
en utökning av kapaciteten förutsedd och
genomförbar utan allt för stora extra kostnader och
tillbyggnader. Då beredningsverket invid
Katrineholm har en liknande kapacitet, skulle landets
båda hampberedningsverk sålunda väl kunna
bereda skörden från den areal av upp till 3 000
ha, som enligt beräkningarna skulle ungefär
motsvara vårt fredsbehov och därmed göra oss
självförsörjande.
Hampberedning
Sedan hampan på hösten skördats — vanligen
i september, fig. 1 — ställes den upp i skylar på
fältet för att torka. Hampan levereras därefter i
väl buntade kärvar till beredningsverket, fig. 2,
enligt uppgjord leveransplan, vanligen per
järnväg, då verket har eget stickspår. Sedan hampan
anlänt till beredningsverket, sker först vägning
och provtagning, varefter hampkärvarna tröskas
— i den mån detta ej verkställts redan hos
odlarna — i specialbyggda hamptröskor, som slå
bort fröet utan att skada halmen. Stjälkarna
befrias härvid även från kvarsittande agnar och
blad. Fröet tillvaratas i första hand till utsäde,
medan överskottet går till framställning av olja
och foderkakor. Sedan den tröskade halmen
därefter klassificerats efter av Statens Linnämnd
utfärdade kvalitetsbestämmelser samt sorterats, är
den färdig att genomgå den första, förberedande
beredningsprocessen, nämligen rötningen.
Innan vi gå närmare in på beredningen, kan det
vara lämpligt att med några ord klargöra vad
beredningsprocessen, dvs. utvinnandet av
fibrerna, innebär. Hampan är liksom linet en
bast-eller stjälkfiber, och den del av den ca 2 m långa
hampstjälken, i vilken fibrerna finnas, är
bastdelen. Hos hampan liksom hos linet består
bastskiktet av ett antal mer eller mindre isolerade
fiberknippen, vilka ligga inbäddade i en
cellvävnad av mjukare beskaffenhet. Denna cellvävnad
Fig. 2. Hampberedningsverket i Visby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
