Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Tekniska och fysiologiska krav på industriell luftbehandling, av Alex. Engblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
61
visa spår efter sig i exempelvis olika officiella
bestämmelser.
I England framfördes vid flera tillfällen
klagomål från arbetarna över de odrägliga
atmosfäriska förhållandena, framför allt i
bomullsväverier-na. Gång på gång tillsattes också kommittéer för att
undersöka dessa problem. Ännu så sent som 1896
visa dessa kommittéers rapporter, att man
framför allt ansåg det av vikt att reglera de kemiska
egenskaperna hos luften. Emellertid har denna
uppfattning icke hållit streck i ljuset av nyare
undersökningar. Man kunde således visa, att
kolsyrehalten ej hade någon påvisbar skadlig
inverkan förrän den närmade sig värden, som voro
8—10 gånger högre än dem, man kunde påträffa
i de sämst ventilerade fabriker och skolor. En
annan liknande teori, som också fått stryka på
foten, var den, att lungorna och huden skulle
avge vissa organiska ämnen innehållande giftiga
beståndsdelar.
Den nya teori, som avlöst de kemiska teorierna,
hävdar, att atmosfärens fysiologiska effekt i allt
väsentligt beror på dess förmåga att reglera
kroppstemperaturen, på dess kylförmåga. Man
har funnit, att denna är beroende av tvenne
faktorer; luftens temperatur, dess fuktighet och dess
rörelsehastighet. Dylika undersökningar utfördes
bl.a. i England på initiativ av Fatigue Research
Board*. Omfattande undersökningar ha även
utförts i Amerika under samarbete mellan American
Society of Heating and Ventilating Engineers samt
US Bureau of Mines.
Genom dessa undersökningar fastslogs, att
samma förnimmelse av kyla eller värme kunde
erhållas med luft av vitt skilda temperaturer, om
blott luften gavs vissa motsvarande värden på
hastighet och relativ fuktighet. Man skapade
begreppet "effektiv temperatur" och kunde i
diagramform åskådliggöra sambandet mellan å ena
sidan luftens temperatur, fukt och hastighet, å
andra sidan den av dessa variabler betingade
kyl-förmågan. På basis av ett omfattande statistiskt
undersökningsmaterial sökte man även fastställa
inom vilka gränser kylförmågan kunde tillåtas
variera, utan att obehagliga förnimmelser skulle
uppstå. Man kunde på så sätt även fastställa en
"behaglighetszon", inom vilken temperatur och
fuktighet hos luften kunde varieras utan
obehagliga följder. Givetvis måste hänsyn tas även till
att luftens hastighet icke överskrider vissa
gränser. Här kommer man in på "drag"-problemet,
som speciellt för vårt lands vidkommande är rätt
kinkigt; svenskarna lära ju vara särskilt kinkiga
för drag.
Som ett resultat av dessa undersökningar kan
man sammanfattningsvis säga, att
behaglighets-zonen vid stillastående luft ligger vid 40—60°
relativ fuktighet. Med hänsyn även till vissa krav
* Wyatt: Atmospheric Condition in Cotton Weaving. Fatigoie
Res. Board Rep. 21.
på erforderlig luftomsättning och renhet skulle
man sålunda här ha kontentan av de fysiologiska
kraven på luftbehandlingen.
Motsatsförhållandet
mellan de tekniska och de fysiologiska synpunkterna
Det står utan vidare klart, att man i många fall
icke samtidigt kan tillgodose å ena sidan de av
arbetsprocessens motiv betingade tekniska kraven
på luftbehandlingen, å andra sidan de fysiologiska
kraven med hänsyn till välbefinnandet. Man
tvingas med andra ord ofta till en kompromiss,
där det gäller att med tillgodoseende av de
tekniska kraven söka utforma luftbehandlingen så,
att minsta möjliga obehag för personalen uppstår.
Hur denna kompromiss skall genomföras, hur
anordningarna för luftbehandlingen skola
dimensioneras och utformas, kan mången gång leda till
rätt besvärliga problem. Tyvärr förhåller det sig
nämligen så, som jag även antytt i det föregående,
att hela detta område är skäligen dåligt
genomforskat; vi veta ännu alltför litet.
Redan när det gäller de fysiologiska kraven
måste man med beklagande konstatera den ringa
omfattning, i vilken vetenskapligt vederhäftiga
undersökningar utförts. Detta har exempelvis lett
till att de officiella bestämmelserna beträffande
luftbehandling, så som de avspegla sig i
sociallagstiftningen, ha fått en mycket vag avfattning. Till
och med i det förslag till ny arbetarskyddslag,
som nu är under utarbetande, ha bestämmelserna
fått en avfattning, som lämnar alldeles för stort
spelrum åt den subjektiva tolkningen och som för
övrigt i flera avseenden torde vara onödigt
till-skärpta.
Detta är, som sagt, att beklaga. Varje
ansvars-kännande industriman torde vara villig att medge
det berättigade i att sociala krav på välbefinnande
vinna tillbörligt beaktande. Det har gunås tidigare
syndats häremot i allt för stor utsträckning. Å
andra sidan måste det emellertid med skärpa
påpekas, att en olämpligt avfattad lagstiftning
på intet sätt är ägnad att befordra en utveckling i
önskad riktning. Bli bestämmelserna alltför
rigorösa i avsaknad av klart formulerade minimikrav,
så är det att befara, att det levande intresset för
förbättringars genomförande slappas.
Konsekvenser för det praktiska utförandet
Även i fråga om om det tekniska utförandet av
anordningarna för luftbehandlingen föreligger ett
starkt behov av noggranna undersökningar. Detta
gäller icke endast frågan om hur lufttillståndet
inverkar på arbetsprocessens förlopp. Även den
konstruktiva utformningen av olika apparater
m.m, har i många fall skett mera på känn än
enligt rationella principer.
En återblick över luftbehandlingens utveckling
inom exempelvis bomullsindustrin ger
mångfaldiga belägg för denna synpunkt. När man först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
