Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Flygande fästningar och superfästningar, av Bkn - Data för Lockheed Constellation, av Sa - Ett trafikflygplans livslängd, av Sa - Flygtekniska Föreningens och IVA:s tävling, av Bkn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
TEKNISK TIDSKRIFT’
Fig. 2. Skillnaden i storlek och
utseende hos fästning och
superfästning framgår tydligt
av clenna bild, som visar dem
båda i luften samtidigt.
Varje motors avgaser driva en turbin, som är
direktkopplad till en centrifugalkompressor. Denna komprimerar
ytterluften och befordrar den genom en mellankylare via
förgasaren till den i varje motor inbyggda
centrifugalkom-pressorn.
Flygplanet är starkt elektrifierat; hydraulik användes
endast för manövreringen av hjulbromsar och kylklaffar.
Även bränslekranar o.d. fjärrmanövreras elektriskt med
drag magneter. Detta torde bl.a. bero på att planet är
avsett att användas på stora flyghöjder, där hydraulvätskan
får hög viskositet vid rådande temperaturer på .— 40°
till — 50°C.
Flygande fästningens viktigaste data äro följande:
spännvidd ......................................31,5 m
längd ......................................................................22,3 m
höjd ........................................................................4,6 m
vingyta ..................................................................132 m2
flygvikt ..................................................................25 t
vingbelastning ......................................................189 kg/m2
effektbelastning ....................................................6,2 kg/lik
maximal flygsträcka (utan bomblast)...... 4 800 km
maximal bomblast (inuti flygkroppen)..........4,5 t
beväpning, 1fz" automatkanoner........................14
(därav 6 parvis maskinriktade)
besättning ..............................................................9 man
Den nya "Superfortress", med militär typbeteckning B-29,
som USA nu använder för bombföretag mot Japan, är
byggd på erfarenheterna från B-17 och avsedd för
likartade uppdrag, dvs. planbombfällning från stor höjd och
på långa avstånd. Det nya flygplanet är avsevärt större och
tyngre än det tidigare och bär större bomblast över längre
sträckor än detta. Spännvidden är 43 m, längden ca 30 m
och höjden 9 m. De fyra 18-cylindriga luftkylda
stjärn-motorerna ha vardera 2 200 hk starteffekt och två
avgas-turbindrivna kompressorer. De fyrbladiga propellrarna äro
över 5 m i diameter.
Flygplanet är i ännu högre grad än B-17 ett utpräglat
höjdflygplan. Det har sålunda tryckkabin, något som
betyder en stor lättnad för besättningarna under de ofta
halvdagslånga flygningarna till och från målet. Strax före
målet övergår man emellertid till alt använda
syrgas-masker, detta för att ett skotthål icke skall medföra att
de elva besättningsmännen tvingas ta på syrgasmaskerna
under pågående eldstrid eller under själva bombfällningen.
Flygplanet är försett med såväl 1/»" som 20 mm
automatkanoner. Frånvaron av synliga kanontorn gör det
antagligt, att vapnen åtminstone i viss utsträckning fjärriktas
på elektrisk väg. Det uppges vidare, att synkroniserad
riktning och eldgivning användas, dvs. riktvärdena från ett
av en skylt riktat vapen överföras automatiskt till andra
vapen, som ävenledes automatiskt avfyras samtidigt med
"ledarvapnet". Härigenom skall man ha kunnat placera
vapnen på ställen i planet, där ingen plats finnes för en
skytt. Möjligen sammanhänger detta med kravet på minsta
möjliga antal öppningar i tryckkabinen; de helautomatiska
vapnen kunna givetvis placeras utanför denna.
Flygplanet är i motsats till B-17 försett med noshjul; alla
tre hjulen äro tvillinghjul. Fabriken meddelar med
stolthet, att den aerodynamiska utbalanseringen av rodren
lyckats så väl, att bjässen kan flygas utan styrmaskiner.
Sådana äro dock givetvis inbyggda för autopilotens
räkning. B-29 är elektrifierad i ännu högre grad än B-17;
hjulbromsarna äro den enda hydrauliskt manövrerade
anläggningen i flygplanet (Flight 4 maj, 6 juni 1944). Bkn
Data för Lockheed Constellation. De första mera pre
ciserade vikt- och prestandasiffrorna för det fvrmotoriga
transportflygplanet Lockheed P-69 Constellation ha
nyligen offentliggjorts. Uppgifterna förefalla vara optimistiska:
största startvikt ......................................................39 100 kg
största landningsvikt ............................................34 000 kg
tomvikt........................... 24 500—24 950 kg
maximihastighet med full last ........................550 km/h
ekonomisk marschfart med full last och 60 %
motoreffekt ..........................................................485 km/h
topphöjd med full last ........................................7 650 m
topphöjd med full last och en motor stoppad 6 100 m
topphöjd med full last och två motorer
stoppade ........................................................................2 050 m
startsträcka med full last vid havsytans nivå 490 m
avstånd från startpunkten till den punkt där
flygplanet befinner sig på 15 m höjd .... 850 m
landningshastighet ................................................130 km/h
För flygplanets konstruktion har det behövts 11 000
ritningar med ett sammanlagt ytinnehåll av över 16 000 m’~.
För belysande av materialåtgången för flygplanet kan
nämnas att det bl.a. behövs över 10 km elektriska
ledningar, 1 600 ni metallrör, 300 kg färg och 1 400 m2
aluminiumplåt.
Varje motor har sitt eget bränslesystem och oljesystem.
I flygplanet finns en telefonanläggning med anslutningar
vid förstepilotens, andrepilotens, färdmekanikerns,
radio-telegrafistens och navigatörens platser samt vid
ingångsdörren till kabinen, vid varje motoraggregat samt vid
markbatterikontakten. Sa
Ett trafikflygplans livslängd uppskattas för närvarande
till mellan 12 000 och 15 000 flygtimmar. Ett av de större
amerikanska flygbolagen uppger att det håller sina
flygplan i luften i medeltal 11 h 10 min per dygn, dvs.
flygplanen befinna sig i luften under 47 °/o av sin totala
livslängd. I dessa uppgifter ingå dock icke de tider flygplanen
befinna sig ur trafik på grund av de regelbundet
återkommande översynperioderna. Ett amerikanskt flygbolag
flyger för närvarande tvärs över den amerikanska
kontinenten sju turer dagligen i båda riktningarna. Den årliga
flygsträckan uppgår till 1 230 000 km per flygplan
(In-teravia, sept. 1944). Sa
Flygtekniska Föreningens och IVA:s tävling för
belöning av skrifter inom aerodynamik, hållfasthetslära,
motorteknik, instrumentteknik och flygtekniska konstruktioner
har lockat nio tävlande. Granskningen påbörjas i dagarna
och beräknas ta ett par månader i anspråk. Bkn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
