Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Psykotekniska prov vid K. Tekniska Högskolan, av Ragnar Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
87
komma till uttryck, dels ock vissa rena
bildningsprov. Anledningen till denna uppdelning var att
erfarenheten har visat att de tekniska proven i
viss utsträckning mäta andra begåvningsfaktorer
än de som engageras i intelligensproven. Samtliga
prov ha skett i skriftlig form, varvid resultatet av
varje enstaka fråga omräknats till betyg på en
skala 1—9 på sådant sätt, att de prövandes
medelprestation i varje enstaka test fått betyget 5.
Betyget 8 kommer sålunda att beteckna en
mycket god prestation och betyget 1 en exstremt dålig.
I mars månad 1944 genomfördes dylika prov
med sammanlagt 532 studerande, tillhörande
första och fjärde årskurserna. För de studerande
som sedan under vårterminen helt eller i det
närmaste avlagt examen (cirka 90) erhöllos följande
korrelationsfaktorer, nämligen:
antagningspoäng .......... betygskvot + 0,403 ± 0,09
totalt testbetyg............ betygskvot + 0,246 ± 0,10
antagningspoäng .......... totalt testbetyg -f 0,280 ± 0,10
Korrelationsfaktorn mellan antagningspoäng ocli
betygskvot antar värdet 0,403 och
överensstämmer, såsom man har rätt att vänta, praktiskt
taget med den i föregående tabell under punkt 3
upptagna faktorn 0,395. Korrelationsfaktorn
mellan testbetyg och betygskvot är däremot
anmärkningsvärt låg och uppgår endast till 0,246. Som
följd härav är även sambandet mellan
antagningspoäng och totalt testbetyg lågt. Detta
resultat kan i första ögonblicket synas nedslående,
eftersom det visar att sambandet mellan
antagningspoäng och betygskvot är avsevärt bättre än
sambandet mellan totalt testbetyg och betygskvot.
I samband härmed må även nämnas att en
separat utredning visat att avbrottsprocenten är lägre
vid högre medeloriginalstudentbetyg på sätt som
följande tabell visar:
medeloriginalstudentbetyg avbrottsprocent
3,0—4,79 ......................... 14,8
4,8.-7,0 .......................... 7,0
samtliga ......................... 11,2
Såväl det förhållandet att korrelationen mellan
testbetyg och betygskvot är lägre än korrelationen
mellan antagningspoäng och betygskvot som det
förhållandet att avbrottsprocenten är lägre vid
högre studentbetyg skulle kunna tolkas så att
det nu tillämpade urvalssystemet skulle vara
bättre än ett på psykotekniska prov grundat
system. Den tanken ligger emellertid nära till
hands att de psykotekniska proven skulle ha
givit ett helt annat utslag om de hade tillämpats
icke bara på vid högskolan antagna studerande
utan i stället tillämpats på alla inträdessökande.
Psykotekniska prov med inträdessökande
Av detta skäl anordnades frivilliga
psykotekniska prov med de inträdessökande vid
höstterminens början 1944. Av de 748 inträdessökandena
deltogo 116 i proven. Av dessa hade 51 sådan
antagningspoäng att de vunno inträde, under det
att 65 icke uppnådde erforderlig poäng. På
samma sätt som förut beräknades korrelationsfaktorn
mellan antagningspoäng och testbetyg. Det visade
sig då att denna erhöll värdet 0,129 ±0,092, dvs.
praktiskt taget värdet 0, innebärande att intet
som helst samband i detta fall kunde påvisas
mellan antagningspoäng och testbetyg. Nämnas
kan också att den inträdessökande som
uppnådde det högsta testbetyget icke vann inträde.
En analys av de olika förhållandena på några av
de olika avdelningarna visar även att på
avdelningen för maskinteknik samt avdelningen för
kemi och kemisk teknologi de antagna
studerandena i genomsnitt hade högre medeltestbetyg
än de ej antagna. Vid avdelningarna för
elektroteknik och för väg- och vattenbyggnad var
däremot förhållandet det motsatta. Detta måste bero
på att de båda bedömningsgrunderna mäta helt
olika mänskliga faktorer.
Korrelationsfaktorn har även beräknats för
sambandet mellan antagningspoängen, reducerad med
däri ingående värde för praktik och
militärtjänstgöring, samt testresultatet, varvid värdet
0,098 ± 0,093 erhållits. Det sistnämnda resultatet
är av intresse därigenom att det visar att de i
antagningspoängen till icke oväsentlig del
ingående poängvärdena för praktik och
militärtjänstgöring ha föga inflytande.
Med hänsyn till de resultat som den i det
föregående behandlade statistiska undersökningen
givit beträffande kompletteringsbetygens
begränsade värde har även beräknats korrelationen
mellan testresultat och nuvarande antagningspoäng,
reducerad med militärtjänst, praktik och av
kompletteringsbetygen förorsakade höjningar:
antagningspoäng, exkl.
militärtjänst, praktik och
kompletterade betyg.......... totalt testresultat 0,240 ± 0,089
antagningspoäng, exkl.
kompletterade betyg.......... totalt testresultat 0,234 ± 0,090
antagningspoäng, exkl.
militärtjänst, praktik och
kompletterade betyg.......... testresultat i
teknisk begåvning 0,328 ± 0,085
antagningspoäng, exkl.
kompletterade betyg.......... testresultat i
teknisk begåvning 0,340 ± 0,084
Som synes anta korrelationskoefficienterna
avsevärt högre värden, då de kompletterade betygen
icke ingå i antagningspoängen. Detta resultat
talar starkt för att de nu tillämpade
antagningsnormerna måste omformas så att
kompletteringsbetyg i olika fall tillmätas olika vikt och så att
högskolan i möjligaste mån undviker att anta
inträdessökande som sakna teknisk begåvning
och som enbart genom att offra tillräcklig tid för
kompletteringar för närvarande kunna bereda sig
inträde. Tabellen visar även att militärtjänst och
praktik ha föga inverkan. De böra dock alltjämt
ingå i antagningspoängen. En studerande som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
