Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Den fotogrammetriska undervisningen och utbildningen i vårt land, av Percy Tham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
89
Den fotogrammetriska undervisningen
och utbildningen i vårt land
Docent Percy Tham, LSTF, Stockholm
Fotogrammetrins utveckling i världen har gått
fram med stormsteg, och man frestas att beteckna
den som nära nog lavinartad. Man behöver endast
se tillbaka på de senaste tjugo åren för att
konstatera en utveckling, som från de första
trevande stegen på denna korta tid passerat det ena
skedet efter det andra för att nu ha nått ett första
slutmål, kännetecknat av instrument av hittills
oanad mätnoggrannhet. Jag erinrar om, huru
under denna utveckling tekniskt högklassiga
instrument fått räkna en livslängd av endast ett fåtal
år, ersatta som de blivit av ännu bättre
konstruktioner. Ett sådant öde mötte för mindre än ett
tiotal år sedan Hugershoffs geniala aerokartograf,
och det ödet har sedan delats av många andra
liknande instrument.
Fotogrammetrins framtidsuppgifter kunna i
nuvarande stund över huvud taget ej överblickas.
Mänskligt sett kommer fotogrammetrin, vare sig
man beredvilligt accepterar metoderna eller icke,
att tränga in på mätteknikens och kartografins
område i en omfattning, som man än så länge
endast kan skönja. Med hänsyn till de ofantliga
arbetsuppgifter som sannolikt vänta den
fotogrammetriska vetenskapen, måste det emellertid
klart framhållas, att denna ännu så länge
befinner sig i sin tidiga utveckling.
I vårt land befinner sig den fotogrammetriska
verksamheten ännu i vardande. Den har
visserligen inom fotogrammetrins viktigaste
tillämpningsområde, kartframställning genom
flygfotografering, börjat inrikta sig efter vissa bestämda
linjer, men inom övriga användningsområden äro
riktlinjerna ännu svåra att urskilja. Även inom
kartframställningen är en mångfald frågor
obesvarade, av vilka särskilt kan nämnas en så
fundamental fråga som fotokartans eventuella
företräde framför stereokartan vid starkt kuperad
terräng, trots den förras tekniska svagheter.
Dessa hittills ganska oklara konturer inom den
fotogrammetriska verksamheten återverka
självfallet på denna vetenskaps utveckling inom
landet, inte minst i fråga om instrumentanskaffning
och personalutbildning. Under de senaste åren
har emellertid framför allt såsom ett led i den
militära beredskapen en sådan utveckling ägt
DK 37 : 526.918
37 : 778.38
rum hos oss, att riktlinjerna börjat tydligare
framträda.
Denna utveckling kännetecknas framför allt av
en stark instrument- och personalutbyggnad.
Såsom ofta är fallet vid dylika oväntade mer eller
mindre våldsamma expansioner blir den tekniska
ledningen "bortglömd" och därigenom
överbelastad. Detta beror i första hand icke på den ökade
arbetsbördan utan på den mångfald tekniska och
organisatoriska problem, vilka som en naturlig
följd uppkomma vid en sådan forcering. Det är
uppenbart, att detta i sin tur återverkar på
utbildningen. Under det att ledningen tidigare
kunde ta hand om denna, måste densamma nu
överlämnas till andra befattningshavare, vilka
egentligen icke äro avsedda för utbildningsuppgifter.
Man har därigenom nödgats beträda en vansklig
väg. Man kan nämligen genom en sådan åtgärd
riskera att lägga grunden till en kvasivetenskap,
som lätt utbreder sig under respektlösa försök
att trampa ned den sanna vetenskapen. Ett
markant exempel härpå erbjuder fotografin, där den
amatörmässiga "fullkomligheten" ej så sällan
uttalar sig ringaktande om den vetenskapliga
fotografin. Främjandet och populariserandet av
denna alla människor omfattande hobby har
därigenom i många fall varit den vetenskapliga
fotografin till ogagn. Viss brist på förståelse på högre
ort för de fotografiska kraven är därjämte mång-
Fig. 1. Fotograferings flygplanet i aktion; längst fram i
flygplanets glasnos har flygfotografen sin plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
