- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Den fotogrammetriska undervisningen och utbildningen i vårt land, av Percy Tham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

TEKNISK TIDSKRIFT’

Fig. 8. Fotokartbladet sammansättes. Till de redan
sammansatta bilderna, inpassade på passpunkter och
angränsande bilders terrängdetaljer, skall nu ännu en bild fogas;
den med munstycke försedda slangen ger erforderlig
varmluft för bildernas utplanande vid fastklistringen.

olika kartbeteckningar, färgval.
förminskningsgrad m.m. Det fotogrammetriska underlaget må
vara aldrig så gott, utan kartografisk omsorg och
allmän "kartkultur" vid framställningen av
stereokartan kan det grundläggande
fotogrammetriska arbetet till stor del bli förfelat. Det
gäller därvid, som inom alla andra vetenskaper,
att uppmärksamt följa med och tillgodogöra sig
alla verkliga framsteg och förbättringar såväl
inom det egna landet som i utlandet. Nutidens
krav på den färdiga kartan äro väsentligt större
än förra århundradets. Fordringarna komma
säkerligen successivt att ännu mera stegras.

Nyssnämnda synpunkter har jag velat
framhålla framför allt med hänsyn till nu uttalade
bestämda krav på en ny fältkarta, grundad på
fotogrammetriska metoder. I detta avseende synes
mig vårt lands kartteknik inta en ganska säregen
ställning. Den verkar på mig på något sätt
"tradi-tionsmättad". Måhända beror detta på att
tillblivelsen av en karta över ett så stort land som vårt
hittills måst räknas i en tidrymd, som rört sig
omkring ett sekel. Härav har en
traditionsbundenhet i övermått blivit följden. Alla traditioner
äro helt visst icke goda. Icke minst nu pågående
diskussioner rörande nuets och framtidens
kartbehov ge en känsla av en sådan
traditionsbundenhet. Stridens vågor ha i dessa frågor gått höga.
när meningarna brutit sig kring kartans
utformning och innehåll. Må det tillåtas mig att i detta
sammanhang uttrycka förhoppningen, att ur
dessa motsättningar de traditioner
utkristalliseras, som äro att hänföra till de goda och sanna.

Jag erinrar mig i detta sammanhang ett
yttrande under en hithörande diskussion, nämligen
att en kartograf först behärskar sitt yrke efter ett
helt livs yrkesutövning. Ganska säkert ligger det

en hel del i detta yttrande. Jag tror nämligen icke,
att man kan sätta sig på en skolbänk och lära
sig kartografi. Det krävs nog i stället praktikerns
yrkesutövning för att man skall komma till insikt
om kartans innersta väsen. Därför har också
traditionen — rätt uppfattad och bedömd! — en
utomordentlig betydelse såsom vägledare. Den
får bilda den plattform, från vilken den enskilde
kartografen får arbeta vidare.

Även om sålunda en undervisning i kartteknik
såsom ett speciellt läroämne förefaller
svårgenom-förbar, synas mig de allmänna synpunkterna böra
meddelas dem, som bedriva högre tekniska
studier inom fotogrammetri.

Reproduktionsteknik

Vid ytligt betraktande är man kanske frestad
att tycka, att reproduktionstekniken ligger ganska
fjärran från den fotogrammetriska verksamheten.
Om man emellertid besinnar den roll, som denna
teknik spelar inom kartografin, är det med
hänsyn till den fotogrammetriska
kartframställningens landvinningar lätt att förstå, att dess snabba
utveckling med största intresse följes från
foto-grammetriskt håll. Jag syftar härvid på
reproduktionen av fotokartan, där det gäller att återge
fotobildens fina terrängdetaljer. När man nu
diskuterar olika reproduktionsförfaranden och
väger dem mot varandra, får man betänka, att
det är reproduktionen av den framställda kartan,
som når kartkonsumenten, och icke originalet.
Reproduktionen blir för honom helt enkelt
liktydig med kartan. Den kritik — positiv eller
negativ — som riktas mot reproduktionen, träffar
därför i själva verket det fotogrammetriskt
framställda kartoriginalet. Ett försvar, att fotokartans
original äger större skärpa och tydlighet än den
levererade reproduktionen, torde föga
tillfredsställa konsumenten.

Fig. 9. En tekniskt högvärdig reproduktionskamera i
arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free