Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Den fotogrammetriska undervisningen och utbildningen i vårt land, av Percy Tham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TEKNISK TIDSKRIFT’
en långt gående likriktning, tvärtom tar jag
principiellt avstånd från varje sådan inställning. Vad
jag efterlyser är helt enkelt en jämförande saklig
bedömning av kompetenskrav å ena sidan och
löneförmåner å den andra. Jag tror, att man vid
en sådan bedömning skulle komma till ganska
likartade kompetenskrav för de nämnda
institutionerna, och således även till likartade
löneförmåner. Ur såväl rekryteringssynpunkt som
be-fordringssynpunkt skulle detta enligt min mening
också vara välsignelsebringande för den
fotogrammetriska utvecklingen inom landet.
Det synes mig därför vara ett önskemål, att hela
frågan rörande kompetenskraven nu kunde tas
upp och utredas förslagsvis i anslutning till den
nyligen framlagda utredningen rörande landets
ekonomiska kartläggning. Då emellertid en ny
fältkarta samtidigt alltmera aktualiseras, är
enligt min åsikt tidpunkten inne att behandla
frågan i ett större sammanhang. Den nu föreslagna
personalorganisationen för Kartverket skulle
därvid kunna tjäna som ett gott underlag för en
utredning. Denna personalorganisation bygger på
två stora personalgrupper, den högre utbildade
med högskolekompetens och den lägre utbildade
med hittills ej fastställd kompetens. Inom båda
grupperna finnas befordringsmöjligheter, särskilt
sedan i betänkandet rörande landets ekonomiska
kartläggning föreslagits inrättandet av vissa nya
befattningar för den lägre personalgruppen.
Dessa båda personalgrupper skulle enligt min
mening mycket väl kunna gå igen i den militära
fotogrammetrin. Graderingen av Kartverkets
fotografiska laboratoriepersonal synes mig sålunda
väl kunna anpassas till kraven på fototjänsten vid
Flygvapnets olika flottiljer. Även vid
Försvarsstabens Fotoanstalt borde en dylik
differentiering i tjänstehänseende kunna tillämpas. Man
skulle härigenom ernå en lycklig jämställdhet i
personalhänseende mellan de olika
institutionerna. Genom de ökade möjligheterna till befordran
även utom den egna institutionen skulle man helt
säkert på ett annat sätt än hittills kunna locka
till sig goda krafter. Framför allt skulle
härigenom den hittillsvarande isoleringen
institutionerna emellan brytas, vilket skulle vara icke endast
dem själva utan hela landet till gagn.
Nuvarande utbildningsmöjligheter i vårt land
Med hänsyn till den fotogrammetriska
yrkesutövningens hittillsvarande koncentrering till
Stockholm komma givetvis
utbildningsmöjligheterna därstädes att tilldra sig största intresset. Jag
kommer därför att i det följande begränsa mig
till dessa utom i de fall, då
undervisningsanstalter i andra delar av landet beräknas kunna
få någon betydelse för undervisningen i
fotogrammetri.
För studium av fotogrammetri finns för
närvarande endast en läroanstalt inom landet, nämli-
gen KTH. Hitintills har ämnet varit förenat med
högre geodesi i samma professur. Det är
emellertid endast en tidsfråga, när dessa båda ämnen
representeras av skilda lärostolar. Förslag härom är
redan utarbetat och tillstyrkt i alla instanser,
varför frågan endast väntar på riksdagsbeslut.
Den fotogrammetriska undervisningen kommer
genom detta väntade beslut att i ej ringa grad
utökas. I inkomna remissvar i samband med
förslaget har påpekats betydelsen av en
omfattande kurs i beskrivande geometri jämte en
påbyggnad av projektiv geometri. Man kan sålunda
inför framtiden hvsa förväntningar om en
foto-grammetrisk högskoleundervisning i vårt land,
som tryggar utbildningen av goda
högskoleingenjörer på det fotogrammetriska området.
Så mycket dystrare te sig möjligheterna för en
lägre teknisk undervisning i ämnet. För
personalgrupperna med lägre teknisk kompetens saknas
för närvarande undervisningsanstalter inom
landet. Undantag äro i detta hänseende de militära
institutionerna, vilka själva anordna kortare
undervisningskurser. Som redan nämnts har
utvecklingen inom den tillämpade fotogrammetrin
medfört en våldsam utökning av personalen, framför
allt vid Kartverket. Denna personal har av
förklarliga skäl måst rekryteras utan krav på
foto-grammetrisk utbildning, vilken därför måst
bedrivas inom vederbörande institution. Det ligger i
öppen dag, vilka svårigheter det måste medföra
att på detta sätt utbilda personal utan att
under utbildningen ha tillgång till någon
undervisningsanstalt. Lik.som i så många andra
tekniska ämnen skulle här kvällskurser av något
slag fylla ett påtagligt behov.
Högre tekniska studier i fotografi kunna för
närvarande bedrivas vid flera av våra universitet och
högskolor och i Stockholm företrädesvis vid KTH.
Denna undervisning omhänderhas av en
speciallärare. De sakkunniga för den högre tekniska
undervisningens ordnande vid landets båda tekniska
högskolor ha emellertid föreslagit, att denna
speciallärartjänst skall omorganiseras till en
professur. KTH har i anslutning därtill i sin
framställning till 1945 års riksdag äskat, att professuren
i fråga skulle inrättas redan från budgetåret
1945/46, vilket förslag bestämt tillstyrkts från
militärt håll. Dessa steg vittna icke minst om den
stora betydelse, som den nutida fotografiska
vetenskapen tillmätes.
Lägre teknisk utbildning i fotografi meddelas
vid ett flertal institutioner inom landet. Av de i
Stockholm förefintliga må särskilt framhållas
Stockholms Stads Lärlings- och Yrkesskolor.
Högre undervisning i optik meddelas vid KTH.
Undervisning i allmän optik ingår i regel i
läroämnena fotografi och fysik.
Undervisning i finmekanik meddelas mig
veterligen endast vid Stockholms Tekniska Institut, där
den bedrives medelst såväl dag- som kvällskurser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
